Lukachenko i Vita Huset

 Kvällen är strålande vacker i novembermörkret, Ljusen från de stora husen på det som kallas Göteborgs Manhattan, lyser upp omgivning och gångbanor. Och november med sitt mörker känns mindre kvävande än annars. Denna för hösten hittills väldigt varma månad.

Det för världen i stort så viktiga amerikanska valet är över, men inte dess efterspel. USA har fått sin egen variant av den vitryska despoten och diktatorn Lukachenko. I sin kammare och med sina medlöpare i det republikanska partiet gör han sitt bästa för att ogiltigförklara den tydliga förlusten i presidentvalet. Och i det splittrade land som USA är, visar Donald Trump sitt verkliga, diktatoriska ansikte.

Valet skall med hjälp av politiska medlöpare på olika områden i administration och institutioner ogiltig förklaras. En ordning han förberett sen han kom till makten, genom att tillsätta personer i ledande ställning som ses som ”lojala”. På det områden det inte hunnits med accelereras nu avskedanden och nya tillsättningar. Ledande personer inom militär och säkerhetstjänst sparkas och ersätts. Det politiska trycket på de som finns kvar ökar markant, nu måste ju den omstöpning Trump hade hoppats kunna göra de kommande fyra åren, säkerställas inom den period på 2 månade han fortfarande sitter i Vita Huset.

Kommer den amerikanska demokratin hålla för det generalangrepp den utsetts för? Svaret till det finns inte att söka i den politiskt splittrade sfären. Demokraterna vill inte nedlåta sig till samma låga nivå av agerande som det republikanerna nu demonstrerar. Räddningen för den amerikanska demokratin kommer att bero av dess media och medborgare.

I en tid när lögner och myter kan spridas nästan obehindrat via sociala medier, krävs mycket av de som skall försvara sanning och rättvisa. I en situation där också domstolar och rättsväsende politiserats, återstår den påverkan och rättskänsla som ansvariga för den 3-e statsmakten, media utgör för att möta dessa lögner och myter.

Valet av president blev ett ödesval, något som många kända analytiker spått. Efterspelet som nu pågår bekräftar i allt den verkligheten. Bidens 77 miljoner röster, 5 miljoner fler än Trumps talar sitt tydliga språk.

Må det amerikanska folket kunna rädda demokratin, en bön att stilla bedja.

2020.11.12

Jarl S

 

 

 

 

Underkänt

Äntligen en morgon igen med sol och värme, efter dagar med kyla och kuling vindar denna hittills kalla maj månad. Vi behöver sannerligen den värme solen skänker, som motpol till den omvärld vi lever i för övrigt.

Nu toppar av rapportering via media vårt land, listan över avlidna i Covid-19 sett som antal döda i relation till befolkningsmängden. En föga smickrande första plats, orsakad av försummelser i det ledarskap politiskt och via institutionerna som orsakat de siffrorna.

Ett rimligt antagande vore då att politikens olika läger borde föra en intensiv debatt i frågan, men istället tiger den still. Statsministern får hålla sina domedagspredikningar från talarstolen, tillika med Folkhälsomyndighetens företrädare. Budskapen sväljs och regeringspartiet får ökade förtroendesiffror.

Nu får en allmänhet som vill förstå och ifrågasätta, vända sig till de media som nu gradvis ifrågasätter utvecklingen. De ”hjältar” i omsorgen och vården som vittnar om att man inte får bära skyddsutrustning med argument som att det skrämmer de boende. De som tvingas meddela sig i anonymitet av rädsla för sin arbetsledning, och med bävan går till sina jobb av rädsla för både sin egen, sin familjs och de boendes hälsa.

När ca hälften av alla döda (troligen fler eftersom mörkertalet är stort) kommer från boenden isolerade från besök av anhöriga, återstår att konstatera att smittan sprids via personalen och de rutiner man valt att följa.

https://www.gp.se/nyheter/gp-granskar/minst-35-d%C3%B6da-p%C3%A5-tv%C3%A5-%C3%A4ldreboenden-i-%C3%B6stra-g%C3%B6teborg-1.28075531?fbclid=IwAR2MeTFbwREpdfHnxwH395zX7aNDbLGvvETCk3bObP2hPZa11tydMmW45fQ

Rutiner som bygger på motstånd mot testningar, bristande tillämpning av skyddsrutiner och en slapphet i kontroll och omsorg som borde vara brottslig. Att anhöriga polisanmält förfarandet är inte underligt. Underlåtenhet som dödat och dödar så många måste väcka fler frågor än de som styrs av hårt vinklade presskonferenser.

Facit när detta är över, kommer att skrivas och göras i jämförelser med andra länder, inte minst i vårt närområde. Det är mot den här bakgrunden som inte våra grannländer Norge och Danmark vill öppna sina gränser för oss.

Och vem kan klandra det kloka besluten.

2020.05.18

Jarl S

Orsak och verkan

Dags för vinterkylan att göra sig påmind, Vinden biter den här morgonen, och det väntas minusgrader de kommande nätterna. Årstiderna har sin gång, trots klimatalarmisterna.
Den här bloggen får bli en inblick i det stora landet i väster, och det som sker där.

Det gamla ordstävet, “sådan herre, sådan hund”, är berättigat. Det bekräftas också av ledarskapsamfundets professorer. Nu senast den ledande Yale-professorn i historia Timothy Snyder, som i offentligheten varnar för att USA nu genomgår ingressen till samma utveckling som förde Hitler till makten i 30-talets Tyskland.

Medlen är att så snart som möjligt utse någon lämplig minoritet som slagpåse, i det tyska fallet judarna. Ta kontroll över mediaintresset genom att styra det på olika sätt, och med  propaganda skrämma hög som låg till tystnad. “Aldrig mer”- var budskapet efter Nurnberg-rättegångar och FN-s bildande. Ett FN som numera präglas mer av sina motsättningar, än sina goda resultat.

Donald Trump har lyckats att styra media genom sitt Twittrande. Modern kommunikationsteknik har gynnat honom, budskapen kan läsas av hög som låg. Så kan en enskild person i rätt ställning bli herre över dagordningen, det som diskuteras. De media och offentliga personer som ifrågasätter hans synpunkter utmålar han som “folkets fiender” i sina kampanjtal, och driver på det sättet fram den aggression som nu manifesteras inför de kommande delstatsvalen den 15 november. Rörbomberna som skickats till media och olika personer den senaste tiden är tidens tecken, och mer kan följa.

Det amerikanska systemet att väljarna måste registrera sig för att få rösta, manipuleras nu systematiskt för att stoppa väljargrupper man identifierar som “demokratiska”, i syfte att på det sättet stödja de republikanska kandidaterna, och kvinnornas kamp i andan av “metoo”-rörelsen utmålas som ett angrepp på alla män, vilket det naturligtvis inte är.

Propagandans makt är med de medielandskap som modern tid skapat, oerhört stark när den används som den används av regimen Trump för närvarande. De demokratiska institutionernas krav på demokrati och saklighet blir på det sättet ett lätt offer för demagogen. Återstår den del av press och media, den “3-e statsmakten”, som tagit till sin uppgift att granska och ifrågasätta ledarskapet. 

Avsändaren av brevbomberna må vara en obetydlig liten figur i Florida, men de har initierats av den person, Donald Trump, som pekat ut sina meningsmotståndare som folkets fiender.

Så fungerar sambandet orsak och verkan, och mer är att vänta.

2018.10.27

Jarl

Valspurt 2018

Höstmånaden är här med sina färger och ljumma kvällar. Ännu är det badtemperatur i vattnet för de som känner för ett dopp. Och lugnet har återvänt till skärgårdens alla hamnar. Också det har sin tjusning, det normala får överta kommandot i olika avseenden. Kvar står minnen från den varmaste sommar vi upplevt i vårt land i modern tid enligt SMHI.

Tre dagar kvar till valdagen 2018 när detta skrivs. I opinionsmätningarna ser det ut som att inget parti ramlar ur riksdagen, vilket i sig kan förvåna. KD som varit ”underdog” under lång tid, har gjort en remarkabel uppryckning genom att ta röster från både M och SD. Deras närmande till SD på vissa områden har burit frukt, och partiledaren har varit duktig. Återstår att se om MP, det andra sviktande partiet klarar 4%-spärren.

I övrigt tycks det som att läget efter söndagens val kommer att bli snarlikt det efter 2014 års val. Två jämstora block på ca 40%, och sedan SD med sina ca 20%. Ett parti som inget av de större blocken vill samarbeta med. Det kan bli en jobbig höst för de politiska Sverige. Det är kanske läge nu att inse att politikens trovärdighet beror på de resultat man åstadkommer. Då måste politisk prestige bli mindre viktig, än de frågor man har att styra och lösa. Vården, skolan och omsorgen, lag-och ordning, välfärden och pensionerna. Alla är de områden som behöver tydligt och klart ledarskap under de kommande åren.

Och i den stora världen fortsätter den amerikanska såpoperan runt president Trump. Nu senast sedan den mest trovärdige av USA-s skribenter, Bob Woodward i en bok byggd på intervjuer med personer  anställda i presidentens närhet, vittnat om ett ledarskap präglat av lynnighet, oberäknelighet och förtryck. En president som framställs som ett bortskämt barn i sina attityder och sitt uppträdande. Och en personal runt honom som gör sitt bästa för att bromsa de man uppfattar som beslut skadliga för USA i olika avseenden. Och visst kan man ställa sig frågande till varför det inte ställs några krav på tidigare politiskt kunnande och ledarskap, för den som skall beträda landets högsta ämbete. Politisk skolning borde rimligen vara en förutsättning i det avseendet, i lika hög grad som i andra sammanhang i samhället.

Vem skulle vilja bli opererad av en person som påstår sig vara kirurg, men aldrig har opererat?

2018.09.06

Novembermorgon

Härlig morgon denna novembermorgon. Luften är krispigt kall efter nattens frost, och brädorna på kajpromenaden är frostvita. Läge för försiktighet, halkan kan vara förrädisk. På den molnfria himlens lyser månens skära gul och fin. Det är brytningstid mellan natt och dag.

 

Gryningsljus över staden, stilla morgon, fars dag.

Om några dagar skall EU-s ledarskap ha toppmöte i Eriksbergshallen, inte mycket mer än 100-talet meter från vårt stora fina hus. Vi befinner oss innanför det staket som kommer att omgärda mötet. Polisen kommer att vara ständigt närvarande under 3 dygn, innan allt återgår till det gamla vanliga. Vi kommer att få legitimera oss ständigt vid in- och utgång. Nog är det lite spännande att på det sättet få en fläkt av den stora världen på sin egen “förstutrapp”. Låt vara att säkerhets arrangemangen blir så stora att vi knappast kommer att se någon av de prominenta gästerna.

När de återvänder har de förutom att få se en del av sitt europeiska rike, förhoppningsvis beslutat om åtgärder för arbetsmarknadspolitik och sysselsättning, frågor som enligt uppgift är mötets uppgift.

Och ute i den stora världen åker USA-s president Donald Trump omkring och bevisar sin okunskap i de politiska spelet. Det Kina som han i valrörelsen framställde som ett stort hot, kryper han nu för. Det Nordkorea han skulle bomba sönder och samman, omfamnar han nu som en vän, och det Ryssland som av USA-s hela underrättelse expertis bevisats ha grovt manipulerat det amerikanska valet, det anser han nu inte trovärdigt eftersom anstiftaren till den manipulationen, Vladimir Putin sagt att någon rysk inblandning aldrig fanns.

Att den satiriska pressen och media i USA, raljerar över sin “galne” president betyder föga så länge som han skyddas av de som egentligen har makten, det republikanska partiet. Där gräver an nu sin egen, och kanske också den amerikanska demokratins grav allt djupare för var dag. Trump-lägret tillåts tillsätta ledande befattningar i viktiga institutioner med personer vilkas viktigaste egenskap är lojaliteten till Trump, inte till konstitutionen. Så undergrävs demokratin dag för dag, och följderna av de är svåra att överblicka.

En opposition värd namnet borde för länge sedan stoppat den här utvecklingen. Den blir inte lättare att stoppa ju mer galenskaperna byggs ut och förankras.

2017.11.12

Jarl S

Vetenskap och beprövad erfarenhet

Beslutsfattande är viktigt för att alla samhällen skall fungera. I de bästa fall byggs av tradition stora beslut på utredningar och remissbehandlingar. I det sammanhangen brukar man tala om att beslut skall fattas på basen av vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men vi lever också i en tid där sanningar söks allt snabbare. Omvärldens stora frågor prövas på många områden. Klimatets, folkvandringarnas, integrationens, invandringens för att nu bara nämna några. Här växer åsikterna snabbt och ofta vilt. Den tid som krävs för utredningar ges inte alltid, samtidigt som åsikter medialiseras och blir till sanningar för många, oberoende av just begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ett av de här områdena, det kanske hetaste i vår tid handlar om invandringen. Här finns uppstickarpartiet som grundar hela sin existens på sina åsikter att invandringen är i grunden ett stort samhällsproblem. Här finns också de som hävdar motsatsen, men utan att ha andra argument än de egna åsikterna.

Samtidigt har invandringen i modern tid dokumenterats på många olika sätt, det finns mängder av erfarenheter, beprövade sådana, att falla tillbaka på.

I sin bok ”Utan invandring stannar Sverige”, ger författaren läsarna just den ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som borde finnas med i diskussionen i allt högre grad. Sverige har varit både ett utvandrar-och ett invandrarland. Utvandringen till USA är väl känd och dokumenterad. Invandringen från olika länder till vårt land likaså. Idag är ca 2 miljoner personer av våra 10 miljoner medborgare, antingen första eller andra generationens invandrare.

I årtiondena efter 2-a världskriget var arbetskraftsinvandringen stor. Folk från i stort sett alla europeiska länder kom till vårt land för att arbeta, och därmed öka både sitt och landets välstånd. Senare har konflikter i länder som Grekland, Chile, jugoslaven och nu mellanöstern varit drivmotorn till invandringen. En helt övervägande del av de som kommer hit vill arbeta och göra sig behövda. Att ge dem den möjligheten, är den stora utmaningen för vårt land. För övrigt i ett Sverige som i år av den ansedda internationella tidskriften Forbes utsetts till världens bästa land att driva företag i. Och också ett land som hyllas för sina framgångar ekonomiskt.

Att tänka sig ett Sverige utan de 2 miljonerna är svårt, det skulle vara ett helt annat land. Ett fattigare och glesare land, utan den välståndsutveckling invandringen varit medskapande till. Men den aspekten lämnas allt som oftast därhän i en åsiktsdebatt, där kortsiktigheten tillåts vinna över de mer långsiktiga och erfarenhetsbaserade synsätten.

2017.06.16

Jarl

Med 5 dagar kvar

Med 5 dagar kvar som president i USA, har Obama i Chicago hållit sitt avskedstal till nationen, och till de många som sett honom som sin president.  Ett bejublat avskedstal, som sammanfattade hans 8 år vid makten, vad han åstadkommit under de åren. Men det var också ett tal till demokratins försvar, och en hyllning till de som följt honom på färden. Då i synnerhet hans fru och flickor, samt vice presidenten Biden.

I ett öppet brev skriver också förre presidenten Georg Bush döttrar, numera unga vuxna kvinnor, till Obamas döttrar. Det är ett varmt och gripande dokument av delade erfarenheter i rollerna som ”first kids”, en roll som också den kan vara svår att bära, men som flickorna i de båda administrationerna burit med värdighet och klokskap. Sök brevet på Facebook eller You Tube, det är väl värt att läsa.

Men det är nu också 5 dagar kvar till att Donald Trump skall skrivas in som USA-s näste president. Ett presidentskap som bygger i hög grad på rysk påverkan i valrörelsen, och oblanser i det amerikanska valsystemet som gör att Hillary Clintons 2,8 miljoner fler röster i valet inte räcker. Demokratins normala regler om rösters lika värde är satt ur spel i det amerikanska valsystemet.

Nu fruktar alltfler för vad som komma skall. Protesterna haglar från tv-s satirprogram till demonstrationer på gatan. http://occupydemocrats.com/2017/01/15/michael-moore-just-told-trump-top-6-reasons-hes-illegitimate-president-2/. Inklistrad länk är i det avseendet både talande och skrämmande.

Trump blir en president som är helt oförutsägbar, som ändrar ståndpunkt ständigt och med kort varsel, och har ett enormt behov att lyfta sitt ego. Han avskyr kritiskt granskande press.

Nu börjar också ledande republikaner inse, att partiet bara var en språngbräda för Trump. Det är inte republikansk politik han vill driva, det är den egna politiska övertygelsen. Och för att nå det målet måste han marginalisera Senatens och Representanthusets inflytande. Därav valet av ministrar, val som har markerat avstånd till det traditionella politiska etablissemanget. Men också ett lagbygge där vit manlig miljardär är en tydlig merit.

Om Trump skall driva landet som han i ständig konflikt med fackliga intressen, styrt sina bolag. Då kommer väldigt många att bli förlorare. Nedmonteringen av Obama-Care, är ett första steg som nu får många Trumpväljare att ångra sina val.

2017.01.15

Jarl

Samhällsomstörtare

Nattens (20.10) sista och tredje debatt mellan de två presidentkandidaterna inför USA-s val av ledarskap, blev också den en tydlig markering av de båda kandidaternas synsätt i olika frågor. Å ena sidan Hillary Clinton, med en fast förankring i det amerikanska demokratiska systemet, och respekt för dess legitimitet. Å andra sidan Donald Trump som ser ledarskapet som en förlängning av det ledarskap han skapat i sina omstridda företag.

Det blir också där en tydlig vattendelare mellan respekten för demokratin i Clintons fall, och en samhällsomstörtande attityd i Trumps fall. Trump talar i jag-form, han skall bygga murar och få ett stopp på kriminaliteten Han kommer inte att godkänna valresultatet eftersom det bygger på att massmedia förföljer honom. Samma massmedia som lyft upp honom på den plattform han nu fått.

Analyserna i amerikansk press pekar entydigt mot att Clinton genom att behålla sitt lugn och vara skärpt i sina svar i debatten, framstod långt mer statsmannamässig än Trump med sina svepande angrepp och sin sluggerstil. Men kvar efter den här holmgången kan vi få ett alltmer splittrat land vilket inte bådar gott för framtiden.

Det republikanska partiet gjorde landet, världen och demokratin en stor otjänst när man tillät en i politisk mening helt oskolad person som Donald Trump kandidera till presidentämbetet. Nattens debatt lämnade en stark eftersmak av obehag, en känsla av att den amerikanska demokratin slutligen lyfts upp och ifrågasatts på ett sätt man trodde var omöjlig. Men i sin desperata kamp för att få makten drar sig Trump inte för några utspel.

I så måtto är han en revolutionär eller samhällsomstörtare in spe. Något som nu de amerikanska väljarna har att ta ställning till.

Skådespel åt folket

Ge bröd och skådespel åt folket, är ett gammalt talesätt med innebörden att då är vi glada och nöjda. Och ett mått av sanning ligger det givetvis i det påståendet. I vår nu alltmer mediala värld återspeglas det också i tv-s olika program och kanaler.

För några handlar det om Mästarnas mästare, stor störst och vackrast. För andra om kampen om årets mästarkock, där vi under ett antal program får följa “amatörer” som under tidspress och stränga domares översyn reduceras till en slutlig segrare. Katarinas glädjetårar när hon vann häromdagen värmde och berörde säkert många.

Och i samma kanal kan vi nu följa dramat som skall utse vinnaren i danstävlingen “Let`s dance”. Med förundran kan man där se hur den hedervärde, men av åren stele skidmästaren lyfts fram av gamla sympatisörer i program efter program, alltmedan yngre och långt mer spänstiga dansare får lämna planen. Men vad spelar det egentligen för roll, dramatiken finns där i vart fall, och det är väl det som är meningen.

Och slutligen en annan kamp som lockar massorna, den på idrottens olika arenor. Antikens arenakamper i modern tappning. Några förlorar och ödesmättade skriverier beskriver detta som ett slag för hela samhället, som i fallet med fotbollens eller hockeylagets förlust av sin SHL-plats.

Andra kämpar med näbbar och klor för att nå den eftertraktade slutsegern, en kamp som inte precis är gentlemannamässig. Där tillåts våldet i grova nersparkningar och tacklingar ständigt skörda nya offer. Något som i brottsbalkens mening borde bli grov misshandel, tillåts i vår tids arenasport. Och samhället blundar och betalar polisiär vakthållning och prioriterad sjukvård för att hålla verksamheten gående.

Snurra min jord, och dagarna går alltmedan folket serveras den dagliga dosen av skådespel, av media förstärkt med en lämplig dos av utspel och kommentarer.

2016.04.09

Jarl

Valets vinnare och förlorare.

 

Inför valet för 3 veckor sedan, hade de 5 pensionärsorganisationerna samlat sig om synpunkter i viktiga frågor. Pensionärsöverenskommelsen som nu ger återkommande nerdragningar av pensionerna, måste göras om. Bromsen måste tas bort och äldregruppen i riksdagen måste bli större för att kunna påverka.

I slutdebatterna försvann pensionärernas frågor nästan helt. SD belönades rikligt för sitt stöd till de äldre, låt vara att det knappast kommer att få några genomslag i politiken framgent, givet den marginalisering det partiet är utsatt för.

För att skapa ett starkare äldrekollektiv i riksdagen uppmanade pesnionärsorganisationerna sina nästan 1 miljon medlemmar, att kryssa för äldre personer på partiernas listor. Den 14 september fick vi facit, en rekordung riksdag, 45 år i snitt och 2 år yngre än den som valdes 2010.

Antalet 65+ i riksdagen är försumbart, det kommer inte att påverka beslutsgången på något avgörande sätt.

Och i den regering Stefan Löfven presenterade igår återfinns också personer med en ålder man i vart fall inte kan koppla till lång livserfarenhet.  Är ålder så tydligt  numera en belastning mer än en tillgång?.

Återstår att följa utvecklingen, det blir intressant ur den synvinkeln också att rimligen 2018 blir ett ödesval igen i synnerhet för de små partier som lika i sina synsätt  blir ointressanta.

Och medias roll som styrande växer för vart val. Mer om det i kommande blogg.

2014.10.04

Jarl S