Vem drar i trådarna, och med vilka
motiv. Frågan är nu högaktuell efter att FBI-chefen James Comey,
till synes självsvåldigt gjort sig till en väsentlig del i den
amerikanska presidentvalsrörelsens absoluta slutfas. Som före detta
vice justitieminister i den republikanska regeringen under George W
Bush, och hängiven republikan, väljer han nu att svärta ner sitt
opolitiska ämbete i FBI, med att ta politiskt parti för den ena
parten, Donald Trump i valrörelsen.
För det får han svidande kritik från
de egna leden av juridisk expertis. Han gjorde det trots avrådan
från den nuvarande regeringens justitieminister. Det var ingen
oöverlagd åtgärd, det var en väl tidssatt aktion, med syftet att
jämföra Hillary Clinton med den på sin tid avsatte Richard Nixon.
Ett motdrag till det stöd som Hillary Clinton nu får av den
avgående presidenten Obama och hans fru Melanie.
Den kamp om makten vi nu ser i USA,
saknar motstycke i landets historia. Den bådar inte gott, och kommer
att bli svår att hantera för kommande administration. Comeys aktion
kan lätt ses som en isolerad företeelse, men så fungerar inte
politiken. Det var en väl överlagd åtgärd, med stöd av den mer
militanta del av republikanerna som stödjer Trump. Comey måste inse
att hans dagar i tjänsten som ledare för FBI är räknade, om
Clinton blir president. Å andra sidan är han ett givet ministerämne
i en Trump-ministär.
Så ser cynismen ut i den amerikanska
valrörelsens slutskede. Ett val som också kommer att ha fundamental
betydelse för europas säkerhet. Med Trump i ledningen i USA, kommer
Nato att nedmonteras, det har han tydligt gjort klart. Och med en
samtidig vurm för Vladimir Putins ledarskap, så ser vi från
europeisk horisont en framtid där hotet från öster ökar samtidigt
som stödet från USA försvinner.
De som drar i trådarna i det här
valet, spelar också med världsfreden som insats.
2016.10.30
Jarl
