Snålheten bedrar visheten

Lugn och fin novembermorgon på landets västra kust. En (1) ensam plusgrad, och ingen rimfrost att halka omkring på. Och det ljusnar i öster till en dag med sina aktiviteter. Nu till en verklighet värd att belysas.

De gångna veckorna har media återkommande rapporterat om det osannolika, att ett antal stora sjukhus runt vår huvudstad ( Stockholm) varit lamslagna för att lagren av förbrukningsartiklar varit tomma. Den köpande organisationen har än en gång visat på uttrycket att “snålheten bedrar visheten”. Man har i rollen som inköpsansvariga för sjukvården, kontrakterat ett företag som varken hade erfarenheten eller organisationen för att ta ansvar för ett så stort uppdrag. Resultatet har blivit att mängder av dyrt avlönad sjukvårdspersonal inte kunnat utöva sitt arbete, och mängder av sjuka personer berövats sina behandlingar. Offentlig sektor brukar ofta kritiseras för sin okunskap och brist på professionalism, det här fallet är inte det enda.

Just nu pågår också det mycket stora infrastruktur projektet “Förbifart Stockholm”, ett mångmiljard projekt som bygger på bland annat ca 2 mil tunnlar, och skall vara klart för trafik 2026. I ett så stort projekt är det vanligt att ett större antal företag är kontrakterade för olika avsnitt. I ett av dessa tunnelprojekt kontrakterades en italiensk firma som nu visat sig inte ha den kompetens kontrakterat krävde. Kontroller av deras arbete har underkänts, firman har avpolleteras och andra fått ta över. De extra kostnader som nu uppstår beräknas bli 4 miljarder Sek, och ge en förlängning av byggnadstiden med 4 år. Och uttalandet från trafikverket som står som huvudansvarig är en “risk man får räkna med på stora projekt”. Inget därmed sagt om dess egna ansvar som upphandlare.

I Göteborg pågår det stora projektet “Västlänken”. Också där handlar det om mycket tunnelbyggande. På ett av de avsnitten har ett kombinerat norskt och turkiskt företag med tvivelaktig bakgrund tagit entreprenaden till ett pris som av NCC, en ledande byggare i vårt land anser vara 1000 miljoner (en miljard) under ett rimligt pris för arbetet. Återstår att se om också det blir en ny miljardsmäll för Trafikverket som huvudman för bygget. Västlänken som i planeringen skall vara klar 2026, bedöms av andra oberoende experter bli flera år försenad och till kostnader som med åtskilliga miljarder kommer överstiga de ursprungliga ca 20 miljarderna.

Trafikverket som byggherre för de stora projekten är en offentlig upphandlare, och arbetar alltså med våra skattepengar. Frågan återstår om man har den kompetens som rimligen erfordras i så stora projekt, och vilka konsekvenser miljard överdragen får i den organisationen?

2019.11.07

Jarl S

Politiska svallvågor

Höstvinden viner när stormen Knud passerar vårt land. Dags nu att få del av det regn som inte kom i somras. Inget onormalt i sig, hösten hör regn och vind till, lika mycket som de gula bladen på våra lövträd. Och i allt detta finns också en tjusning, vädrets makter är mäktiga också på det här sättet.

Och inom politiken fortsätter svallvågorna efter höstens val. När den nya veckan startar (24.9) är det dags för att också starta de processer som skall ge landet en ny ledning efter valen. Av allt att döma kommer talmannen att bli den av alliansen föreslagna Andreas Norlén. En person som givet sin juridiska bakgrund och sitt ledarskap av konstitutionsutskottet, borde ha en bakgrund väl anpassad för att också leda riksdagens arbete.

Under veckan kommer också valet av ny statsminister att ske, och måhända är då Stefan Löfvens tid i den rollen över för den här gången. Varken alliansen eller vågmästarna i SD vill ha honom kvar. SD-s roll är i det sammanhanget speciell. Den beröringsskräck de övriga partierna har relativt partiet, delas tydligen inte av de 1,1 miljoner väljare som valde partiet i riksdagsvalet. Inte heller av den mängd väljare som lyft partiet i såväl landsting/regioner som kommuner. När nu också en av Svenskt Näringslivs ledarpersonligheter Antonia Ax:son Johnson, i ett uttalande uppmanar till normala demokratiska samtal med SD, är det värt att notera. Hon är en person med starka rötter i liberala sammanhang, en ideologi som alltid haft åsiktsfrihet och yttrandefrihet som sina kärnvärden. Väl värt att notera i vår tid av låsningar i de demokratiska processer som borde försvara de värdena.

Och i landets andra stad noteras att det nya partiet Demokraterna tar säte också i regionparlamentet. Ett tydligt uttryck för den önskan om förnyelse av politiken som också finns när det gäller vård och omsorgsfrågorna. Tunga overhead-kostnader för byråkratiska funktioner. Dålig styrning och bristande tillit till professionens kompetens när det gäller styrning och utveckling, är bara ett par av många orsaker som lyfts fram som stora problemområden, av de många i verksamheterna som lämnar den eller går över till privata vårdgivare. Med nuvarande utveckling blir den allmänna vården alltmer otillgänglig, och det återspeglas på många sätt, inte minst i de långa vårdköerna.

Den kommande veckan kommer att bli mycket intressant att följa.

2018.09.23

Jarl

I spekulationernas tid

En vecka har gått sedan de svenska valen när detta skrivs, en vecka fylld av spekulationerna över vem som skall samarbeta med vem, och vem som skall bli det högsta hönset i hönsgården. Liknelsen kan uppfattas förklenande, men hur skall man uppfatta att de som är satta att vara demokratins förebilder, i stor utsträckning vägrar prata med varandra om hur ordningen skall vara.

I stället är det medias utvalda koryféer som viftar sina trollspön över församlingarna, och kommer med sina troenden och förslag. Senast nu att Annie Lööf, med 8% av valmanskåren bakom sig, och en ledande vindkrafts företrädare, borde bli statsminister. En sådan utveckling vore samtidigt att belöna det huvudansvariga partiet för den enorma skövling av naturområden som pågår i vindkraftens namn.

Förslaget som lagts av Mp skall nog snarast ses som en test, och möjlighet att splittra alliansen. Att en allsmäktig socialdemokrati med sin övertygade tro på sin överlägsna förmåga att leda landet, skulle acceptera en sådan lösning är inte trolig. Och från hennes parti är det tillsvidare tystnad som råder.

Politiska vägval

Om utvecklingen har gått i stå på nationell nivå, så är situationen liknande i många kommuner och några landsting. Landstinget i Västernorrland, som slitits hårt av strider om sjukvårdens fördelning i länet den senaste mandatperioden, har fått se den socialdemokratiska ledningen reducerad till 35% av valmanskåren. Vem man skall samarbeta med är när detta skrivs osäkert. Kampen mellan länets norra del, och Sundsvallsregionens krav på herravälde fortsätter. Och i den kampen finns också en Judas, klädd i Jan-Olof Häggströms kläder. En politruk vars ego står långt över de begrepp som anständighet och demokrati rimligen kräver.

På kommunnivå har landets andra stad Göteborg, efter årtionden med S-märkt styre, äntligen fått ett riktigt oppositionsparti. Med ett ledarskap sprunget ur ett flertal partier, har Demokraterna på ca ett års tid lyckats bygga upp en stark partistruktur, och trots jämfört med de etablerade partierna små ekonomiska resurser, bli kommunens näst största parti. Men sina drygt 17% av rösterna och den erfarenhet som finns i partiet, finns alla möjligheter att nu ge staden den förnyelsekraft som så många hoppas på och längtar efter.

Men det förutsätter, att en del så kallade oppositionspolitiker i andra partier, är beredda att lämna den bekväma och välbetalda platsen i politikens baksäte, för det arbete som krävs i ledande ställning.

2018.09.16

Jarl S

Rötmånastid 2018

Äntligen börjar vädret anta normala proportioner denna sommar, så kanske man kan börja denna blogg. Den extrema värmen ser ut att ersättas av mer av regn och lägre temperaturer. Och det behövs verkligen, jordbrukets alla intressenter liksom vi vanliga konsumenter måste förstå att det finns ett pris för också extrema väder. Ett  havererat eller allvarligt skadat jordbruk, betyder konsekvenser för folkhushållet. Det finns anledning att önska normaliteten tillbaka.

Om en månad har valen till vårt lands politiska församlingar varit. Demokratins höjdpunkt skall åter aktualiseras och ge oss ledarskap för ytterligare 4 år. På riksnivå är osäkerheterna större än någon gång tidigare, av opinionsmätningarna att döma. Kommer något parti att åka ur riksdagen, och hur kommer en ny regering att se ut?

Valen-vägval i politiken

På landstingsnivå har bristerna inom sjukvården aktualiserat ett avskaffande av landstingen, och att sjukvården i jämlikhetens namn görs till en statlig angelägenhet. Ingen dum tanke, men får den stöd av väljarna.

Och skolans roll har hög aktualitet. Utbildningens kvalitet är grundläggande för vårt lands utveckling på sikt. Kommunaliseringen som gjordes under S ledarskap på 1990-talet är hårt kritiserad, man klarar inte av huvudmannaskapet hävdar många kritiker. Också här är frågan om ett återförstatligande av skolan högaktuell. Men förstår väljarna att stödja den tanken?

De kommande veckorna till valen kommer aktuella frågor att nötas och blötas i media och debatter. Viktiga konfrontationer för att klarlägga var de politiska partierna har sina preferenser. Landsbygd och stad har sina inbyggda preferenser, och präglas av ökande klyftor i synsätt. Och inget parti kommer att ensamt kunna styra utvecklingen efter valen.

På lokal nivå växer alternativa partier snabbt, som en reaktion på det som uppfattas som ett trött och dåligt ledarskap från de etablerade partiernas sida. Tydligast är kanske den utvecklingen i Göteborg. Landets näst största stad som splittrats genom två stora frågor, på sätt och vis sammanlänkade. Införandet av vägtullar, något som befolkningen inte ville ha, och som medför stora extra kostnader för den stora grupp medborgare som måste pendla in- och ut ur staden. Och projektet Västlänken, ett hafsverk enligt många som kommer att vålla staden och staten  (genom Trafikverket) stora kostnader och prövningar under ca 10 år, och utan egentlig samhällsnytta.

Hur den frågan har hanterats har skapat stora opinioner i landets näst största stad.

2018.08.11

Jarl S

Valår 2018

Vi är nu i början på det som den 9 september skall resultera i valen till riksdag, landsting och kommuner. Mycket kommer att debatteras, ett par partier har idag opinionssiffror som gör att de kan ramla ur riksdagen. Bloggen kommer under de kommande månaderna att kommentera delar av den politik som förs i vårt land.

Rimligt är att först notera, att det gamla begreppet att “statens kaka är trygg och säker”, ett talesätt som präglade synen på arbetslivet i årtionden, det begreppet gäller inte i vår tid. De nya kris branscherna är i hög grad kopplade till de offentliga arbetsgivarna i stat, landsting/regioner och kommuner.

I ett riksperspektiv gäller att poliserna flyr yrket därför att arbetsuppgifterna inte upplevs meningsfulla längre och lönerna är otillfredsställande. Rättssäkerheten i samhället är under stark press.

 Militären kan inte rekrytera de antal personer man behöver till det mini försvar som återstår efter 90-talets slakt på vårt militära försvar. Detta samtidigt som analyser varnar för ett ökat militärt hot mot vårt land.

Landstingsfullmäktige i möte.

När det gäller landsting/regioner, så sviktar vården betänkligt. Vårdköerna växer på ett ofta kaosartat sätt. Vårdplatserna dras ner, och personalbristen i vårdens olika yrken blir alltmer akut. Pengarna anses inte räcka till, samtidigt som korruptiva inslag i vårdkedjan stjäl allt mer av vårdens resurser. Enorma belopp som borde kommit sjukvården till del, försvinner i växande byråkratier, och i de bemanningsföretag som till väsentlig del ersatt de betalande landstingen/regionerna som arbetsgivare. Den ekonomistyrning, “New Public Management” som tillämpas i verksamheterna, utpekas som ett stort problem när det gäller att på ett rimligt sätt möta vårdens speciella situationer.

På kommunernas problemlista återfinns i synnerhet situationen i skolorna. Lärarbristen är akut och kommunerna tvingas göra rekryteringsresor till andra länder, för att locka lärare till vårt land. Avhoppen ur yrket är stora, liksom pensionsavgångarna. Samtidigt skapar en i politisk mening splittrad syn på åtgärder för att lösa problemen, ytterligare split i yrkeskåren. Den fria lönesättningen med extra pengar för “förstelärare”, har byggt klyftor mellan de som får och de som inte får, och därigenom fördjupat istället för att minska problemen.

Inom socialtjänsterna sviktar nu personalen inför trycket av allt det arbete som en kraftigt ökad invandring, tillsammans med ökade klyftor i samhället, innebär. Socialtjänsterna har allt svårare att rekrytera folk som vill bära det ansvar det innebär att ta del av “andras bördor”, och söka ge dem hjälp och stöd, i en tid av obalans mellan behov och resurser.

Finns boten för de här problemen, eller är det så att man söker skyla över dem med åtgärder av helt annat slag istället för att angripa de verkliga sakfrågorna? Mer om det i kommande bloggar.

2018.02.04

Jarl

Sprickor i välfärden

Sverige får mycket beröm i internationella sammanhang. Vi är bra på det mesta. Låg arbetslöshet, god ekonomi, fint näringslivsklimat. Och en allmänt omhuldad humanistisk attityd till samhällets funktion i olika avseenden. Men visst finns det sprickor i det goda mönstret. Ett exempel som förtjänar att lyftas fram kommer här.

En ung kvinna och hennes man väntar barn. De bor i utkanten av en mellanstor stad i vårt land. En stad som har ett väl fungerande sjukhus sedan årtionden tillbaka, men ett sjukhus som nu landstingets ledning beslutat skall avlövas stora delar av sin verksamhet. Förlossningen har precis lagts ner, trots omfattande protester. Och trots löften om motsatsen i valet 2014. De boende i området skall nu med bil ta sig 10-15 mil till annat sjukhus, i på vintertid ofta svårframkomliga vägar.

På morgonen för några dar sedan kände kvinnan att värkarna började komma, väskan var packad och man satte sig i bilen för att köra de ca 12 milen genom skogslandskapet till anvisat sjukhus. Det snöade och var dåligt väder, värkarna tilltog och blev till krystvärkar. Mannen kopplade upp sig mot sjukhuset de var på väg till, men insåg att man inte skulle hinna fram. En ambulans skickades ut att möta dem. Mannen körde in till en ledig ficka på vägen, där han ensam fick hjälpa sin fru att föda fram en dotter i bilen medan snön yrde och i åtskilliga minusgrader.

När ambulansen kom efter ca 10 minuter, möttes de av en ung kvinna med ett barn i famnen och navelsträngen hängande mellan sitt underliv och barnet. Är det här en utveckling av välfärden, eller en avveckling?

Ledande politiker svarar när de konfronteras med den här verkligheten, att man gläds över att det gick så bra. Men kvinnan gråter över den brist på värdigt bemötande som hon upplevt.

Som tidigare landstingspolitiker i berört landsting 2002-2010, och med personkännedom om många av de ansvariga politikerna, är det svårt att inte känna avsmak och ilska över hur man spelar roulette med människors liv och säkerhet.

2017.01.01

Jarl

Landstingspolitik på villovägar

Landstingpolitik är svårt tycks det. Och allra svårast i vårt land är den i Mittsverige, det län som ligger mitt i landets geografiska mitt, Västernorrland.

Där har de senaste 20 åren kostnadsökningarna varit återkommande, och parerats med nya skattehöjningar i snitt varje mandatperiod. Efter årtionden med S-styre i landstinget, fick en allians med stöd av ett sjukvårdsparti och miljöparti, förtroendet att leda landstinget efter valet 2010. Nu skulle det minsann bli ordning och reda, och inga nya skattehöjningar. Det blev heller inga skattehöjningar under perioden 2010-2014, men väl nya rekordunderskott. Och störst blev underskotten på sjukhusen. Nämndansvarig politiker var läkaren och demagogen Jacomina Beertema, en person som med sin uppiskade agitation år 2010 fick rekordmånga personkryss, 5000 styck. Nu skulle det bli ordning och reda. I valet 2014 lämnar hon politiken efter ett monumentalt misslyckande.

Länssjukhus med stora ledarskapsprolem,

Nu är det röda styret tillbaka, och de har att bevisa sin kunnighet att förändra landstingets verklighet. Också där ser man nu hur beröringsskräcken tar sig märkliga och tydliga uttryck. Primärvården kallas ju ofta bassjukvården i vårt land. I Västernorrlands landsting hade man för drygt 10 år sedan mycket stora problem med primärvården. Efter kraftiga påtryckningar från en aktiv opposition, gav det röda styret efter, och den primärvårdstation som var allra mest problematisk, öppnades för entreprenad. Det team som tog över förvandlade mycket snabbt läkarstatonen till länets bästa, genom att i princip organisera arbetet med kundens väl i fokus. Antalet läkarbesök och listade patienter blev väsentligt bättre än på de landstingsdrivna stationerna, och därmed också lönsamheten.

Under kommande år fick ytterligare ett antal av de ca 20 läkarstationerna entreprenadstatus, och mönstret har gått igen. Bemanningen blir bättre, bemötandet och effektiviteten bättre, och därmed också lönsamheten.

När nu det röda styret efter valet 2014, med Mp hjälp skall angripa kostnadsutvecklingen, väljer man att koncentrera sig på det faktum att en handfull entreprenaddrivna läkarstationer gör vinster i vården. Att ett gott arbete ger ett tillfredsställande resultat, målas där upp som ett hot och överskuggande problem.

Av de 300 miljoner i förluster som sjukvården nu måste åtgärda, kommer inga från de entreprenaddrivna verksamheterna. Men de skuldbeläggs i den sämsta av politikens alla rävspel, nämligen ett försök att vända fokus bort från de verkliga problemen.

Det landstingssektorn borde gör i långt högre grad än idag, är att dra lärdom av länder som har en väl fungerande sjukvård, Danmark och Frankrike exempelvis. Där finns svaren på många frågor, men då måste också strukturer förändras, och det förmår inte dagens undermåliga politiska ledarskap.

Jarl S

Landstingspolitiker 2002-2010

Estradör på angeläget område

Det är en konst att kunna tydliggöra tunga frågor på ett sätt som engagerar och roar, trots budskapet. Få har förmågan att locka fler till en stor lokal, än den rymmer. Och få har förmågan att kunna trollbinda ett stort auditorium i 1,5 timme utan avbrott, utan tecken på tappad kontakt med estradören.

För så vill jag gärna kalla honom, trots titlar som läkare, professor, expert etc.…, Yngve Gustavsson. Känd för en större allmänhet efter förra höstens medverkan i TV-serien från äldreboendet Smedsgården i Lycksele. Där visade han på effekterna av minskad läkemedelsförskrivning. Damen som genom att bli av med brustabletterna Alvedon, blev av med litervis av vätska i kroppen, och en väsentligt friskare person. Den äldre man, tidigare bunden till stol, som efter minskad medicinering kunde gå själv efter några veckor, om än lite stappligt.

Nu talade Yngve i kommunen norr om skogen över det ämne han kan så väl och brinner för. Över det engagemang som gett honom både vänner och fiender. Vänner de många som sett vikten av hans arbete, direkt eller indirekt. Fiender de inom sjukvård och läkemedelsindustri som inte vill se sina revir hotade. Den överförskrivning av läkemedel som sker bara i vårt land orsakar enligt hans och andras beräkningar extra kostnader för sjukvård på mellan 20-30 miljarder per år. Ett enormt belopp som skulle kunna användas så mycket bättre än som sker nu.

Dumheten bedrar visheten heter det ju, och här är det alldeles särskilt tydligt. Övermedicinerade äldre blir tunga vårdfall med skador orsakade av biverkningar vilka ger dessa enorma extra kostnader. Exemplen på alternativ är tydliga. I stället för att med hjälp av ”neuroleptika” och liknande substanser söka passivisera personer på boenden, borde kommunerna satsa på mer personal och mindre medicinering. Istället för att svälta ihjäl människor genom medicinering istället för god och näringsriktig mat tillgänglig minst 15 timmar per dygn, väljer många kommuner att med hjälp av medicinering minska personalen och göra ”nattvilan” orimligt lång.

Och när de som då drabbas blir alltför sjuka och sänds till läkare, görs i allmänhet inga djupgående undersökningar, man söker dämpa symptomen mer än att finna de egentliga orsakerna till tillstånden.

Mycket mer kan sägas, det är en stor tröst trots allt att frågan om övermedicinering i allmänhet, och på äldreboenden i synnerhet nu börjar ifrågasättas. Och lagom till valet 2014 kommer uppföljaren på programmet från Smedsgården. Det skall bli intressant att följa.

08.05.2014

Jarl Strömbäck

EU - på gott och ont 2.

Tillbaka till EU-perspektiven. Vem vill inte fred och trygghet. De fyra friheterna som var budskapet som skulle säljas in i EU-valen, minns ni dom? Fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Visst var det rätt för ett exportberoende land som Sverige? Eller var det inte det, hur blev tillämpningen? Kapitalet som rusade ur landet och gav oss 90-talets finanskris. Nya gränser, är Schengen en vacker tillämpning av de fyra friheterna?

För några dagar sedan kom regeringens Framtidskommission ut med sitt slutdokument. En välskriven bok som just nu ligger vid min säng som avslutare på dagen. Där kan man läsa följande med avseende på EU-s påverkan på svensk verklighet;

CA 30 procent av nya svenska lagar och förordningar hänvisar till EU-s lagstiftning. Därtill kommer att ca 70 procent av EU-s lagstiftning genomförs på kommunal eller regional nivå, och enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påverkas ca 60 procent respektive 50 procent av de punkter som tas upp i kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige av EU. (sid.187)

Så vad blir svaret, blev friheterna så mycket större, eller ersattes bara det ena med något kanske ännu mer betungande? En lagstiftningsmaskin som från Bryssel nu fjärrstyr besluten i de svenska kommunerna, stora som små??

I det ljuset skall också energipolitiken ses. Landet Sverige, med den renaste och finaste energipolitiken på planeten skulle dras in i, och göras ansvarig för också smutsig kolkraft i Tyskland och Polen. För en holländsk energipolitik som blivit en enorm förlustkälla. Och verktyget det av folket ägda, men politiskt styrda Vattenfall. Hur skall en sådan galenskap kunna försvaras och förklaras? Den utvecklingen hade inte kunnat ske utan politisk styrning via bolagets styrelse.

Och i samma tankes anda skapades den subventionskedja som kallas el-certifikat. Vi som kunder i landet med utsläppsfri elektrisk energi, får betala via el-certifikaten för enorma vindkraftsparker vilka aldrig skulle komma till stånd utan dessa subventioner.

Var tog de fyra friheterna vägen? Var de villkorade att den som är störst och starkast bestämmer tolkningen. ”Alla är vi jämlika, men vissa är mer jämlika än andra, känner ni igen orden ur boken Grisfarmen, George Orwells klassiker”.

Är det då konstigt att vinden har vänt, den majoritet för EU som förelåg i valet 1994, har vänt till en klar minoritet. Så förlorar en god tanke sin legitimitet på den politiska byråkratins altare. Inte konstigt då att britterna med sin urgamla känsla för integritet, nu börjar värna om sin självständighet och halvt om halvt vända EU ryggen.

Vart är vårt land på väg??

2013.05.08

Jarl Strömbäck

 

 

Valfrihet ifrågasatt

 

Den nyfallna aprilsnön ligger gnistrande vit i morgonsolen när jag kör hem efter tidigt morgonpass med gympagruppen. En grupp som innehåller några av kommunens tunga personer med rötter i näringslivet. 

I bastun efter gympapasset har diskussionen handlat om den kamp mot valfrihet som startat och blåsts upp, på grund av att ett mindretal riskkapitalister getts alltför stort utrymme, när det borde handlat om uselt skötta offentliga upphandlingar. 

Varför inte istället peka finger på de illa gjorda upphandlingarna, den lika illa skötta kvalitetsgranskningen. Varför frånta människor den valfrihet som ändå ligger i väl skött privat företagande.

Det tycks hos många finnas någon form av övertro på att bara man har socialiserat en verksamhet, så finns inga skäl och möjligheter till missbruk. Den tesen borde annars vara stendöd, se bara på landstingen, vilka i huvudsak är kvar med offentlig styrning och finansiering? Där är kriserna återkommande, både ekonomiskt, tillgänglighetsmässigt och även resultatmässigt. se på kommunen norr om skogen, där går ett aldrig sinande flöde av miljoner till ett krisande hockey-lag. Där har man spenderat miljardbelopp utan säkerhet på företagare vars visioner varit höga som berg, men osäkra som lösan sand.

En väl fungerande konkurrens är en källa till utveckling och framgång. Det politiska systemet har makten och medlen att skapa den konkurrensen tillsammans med företrädare för olika branscher. Det borde vara möjligt för områden som vård-skola och omsorg, likaväl som för vår livsmedelförsörjning.

När därför de dåliga exemplen görs som intäkt för att döda en viss utveckling, beträder man minerad mark. Ju längre man går den vägen, ju mer inskränks den enskildes valfrihet. Och desto större blir den offentliga korruptionens och misshushållningens utrymme.

2013.04.09

Jarl Strömbäck

Tänk positivt i regionfrågan.

Frågan om ett regionalt parlament för de fyra nordliga länen engagerar. I länspressen kan vi läsa fyra norrbottniska politiker i ett ordrikt inlägg och med fokus endast på sjukvården uttala sina farhågor. Enligt dem väntar en katastrof runt hörnet om samarbetet och skapandet av en norrländsk politisk regionbildning blir verklighet.

Regionbildningen i Sverige startade för 10 år sedan med bildandet av region Västra Götaland, för att sedan också följas av bildandet av region Skåne. Har då dessa regioner drabbats av de katastrofer de norrbottniska skribenterna förutskickar?

Jag tar fram Socialstyrelsens och SKL: s 180 sidor tjocka Öppna jämförelser och går igenom tabell efter tabell. Inget tyder på att de boende i de områdena har en sämre sjukvård än den vi har i vårt län. Ur region Skånes skrift ”Att regionalisera med framgång” kan man läsa följande citat,

Regionen är en framgångssaga, som visar att det går att skapa förändringar underifrån bara man samverkar, har tydliga mål och uthållighet.

För oss som följt debatten i landet är det ingen hemlighet att sjukvården oavsett om organisationen kallas landsting eller region har ett behov av ständig anpassning. Tror någon att den processen skulle upphöra om den nuvarande organisationen bestod, eller för den delen om staten tog över ansvaret och fjärrstyrde sjukvården?

Bakgrunden till norrbottenpolitikernas tveksamhet kan nog istället sökas på ett långt mer pekuniärt område. Landstingsskatten i norrbotten är 9,42 kronor att jämföra med 10,60 i vårt landsting. Det innebär att för en genomsnittsfamilj med tillsammans 500 000 kronor i beskattningsbar inkomst, landstingsskatten är 5000 kronor högre i vårt län.

Norrbotten klarar sjukvården i ett långt större län, med i stort sett samma befolkningsunderlag och med fem sjukhus till en betydande lägre kostnad för skattebetalarna än fallet är i vårt betydligt mindre län med endast tre sjukhus. Visst kan det finnas skäl för norrbottningarna att ur ett rent ekonomiskt perspektiv fundera över om det är klokt att liera sig med den som är ”sämst i klassen” av rädsla för att få bära deras problem och en höjd skatt, men säg då det.

Regiontanken bygger på så mycket mer än bara sjukvården. Dit hör också ansvaret för näringslivsutveckling, turistfrågor, infrastruktur och kultur. Allt områden där vi i norr har gemensamma intressen att bevaka och driva.

Varför inte lyfta blicken och tänka positivt. Nog är det väl bättre att bejaka samarbete och utveckling, än att förstärka gränserna mellan länen.

2008.01.09
Jarl Strömbäck
Landstingspolitiker
Relingsvägen 22
891 78 mBonässund
070-6727669
http://liberalavindar.blogspot.com

Landstingsinfo okt.2007

Den gångna veckan 23-25 oktober var det dags för fullmäktige i landstinget Västernorrland. Tema för dagarnas möte var delårsrapporten för årets första 8 månader samt Folkhälsobokslutet 2006. Som framgått i lokalpressen är återigen landstingets ekonomi ett bekymmer. Verksamheten beräknas gå med ett underskott om ca 140 miljoner i år på en budget av drygt 6000 miljoner, men det pareras genom extraordinära inkomster.


Det är tyvärr så, vilket också framgick av de ekonomiska dragningar vi fick att de intäktsökningar som följer av ökad skattekraft, inte kompenserar för kostnadsökningarna och därigenom uppstår en situation där varje skatteökning i princip äts upp inom loppet av något år om man inte inför strukturella förändringar. Det förhållandet pekade jag på i en motion för snart 4 år sedan, men fortfarande är det ett lappande och lagande som är ordningen för dagen. Det sättet att arbeta inger inte förtroende hos någon, varken anställda eller allmänhet.
På tjänstemannasidan tycks man vara väl medveten om behovet av en vidare översyn av strukturen i landstinget, men den S/V –märkta majoriteten ryggar uppenbarligen för de åtgärder som krävs och de debatter det skulle föra med sig.

På folkhälsoområdet presenterades en stor mängd statistik. I de flesta avseenden är Västernorrland ett tämligen normalt län. Det innebär inte att allt är bra, ökade tonårsaborter och klamydiaproblem bekymrar. Den psykiska ohälsan innebär att ungdomspsyk nu tillförs extra resurser vilket är bra. Droganvändningen är alltför stor och så har det väl varit i alla ungdomsgenerationer. Självmordsfrekvensen är, även om den ligger i rikssnittet alltför hög.

Under mötet behandlades en motion av undertecknad som avser ett effektivare utnyttjande av våra operationslokaler i länet. I det sammanhanget kan vi i Övik glädjas åt att vi i jämförelse med övriga sjukhus i länet har en mycket bra opererande verksamhet, något jag tycker borde leda till att vi får ett ökat länsansvar för den verksamheten. Dessvärre går det inte att få majoriteten med på några bindande löften, brödtexten i svaret var överlag positiv, men att-satserna besvarades inte.

Som framgått av lokala media hade jag en interpellation om förlusterna på hockeybussarna förra säsongen. Enligt inside info så var förlusterna ca 800 000 kronor. För första gången under mina år i landstinget valde presidiet att inte tillåta att en interpellation behandlades, men då hade den redan delats ut till ledamöterna. Uppenbarligen var man rädd för en debatt man inte kunde kontrollera, och det med rätta. Varför skall just hockeybussar subventioneras, varför inte bussarna med barnfamiljer till Paradisbadet eller bussar till kulturarrangemang ute i bygderna för att bara nämna några.

Om någon av Er är intresserade av att ta del av mitt anförande, av motionens eller interpellationens text så meddela mig så skickar jag över dem. Det var lite lokal info från Västernorrlänsk horisont.


2007.10.25
Jarl Strömbäck
http://liberalavindar.blogspot.com