Landstingpolitik
är svårt tycks det. Och allra svårast i vårt land är den i Mittsverige, det län
som ligger mitt i landets geografiska mitt, Västernorrland.
Där har de
senaste 20 åren kostnadsökningarna varit återkommande, och parerats med nya
skattehöjningar i snitt varje mandatperiod. Efter årtionden med S-styre i
landstinget, fick en allians med stöd av ett sjukvårdsparti och miljöparti,
förtroendet att leda landstinget efter valet 2010. Nu skulle det minsann bli
ordning och reda, och inga nya skattehöjningar. Det blev heller inga
skattehöjningar under perioden 2010-2014, men väl nya rekordunderskott. Och
störst blev underskotten på sjukhusen. Nämndansvarig politiker var läkaren och
demagogen Jacomina Beertema, en person som med sin uppiskade agitation år 2010
fick rekordmånga personkryss, 5000 styck. Nu skulle det bli ordning och reda. I
valet 2014 lämnar hon politiken efter ett monumentalt misslyckande.
Länssjukhus med stora ledarskapsprolem, |
Nu är det
röda styret tillbaka, och de har att bevisa sin kunnighet att förändra landstingets
verklighet. Också där ser man nu hur beröringsskräcken tar sig märkliga och
tydliga uttryck. Primärvården kallas ju ofta bassjukvården i vårt land. I
Västernorrlands landsting hade man för drygt 10 år sedan mycket stora problem
med primärvården. Efter kraftiga påtryckningar från en aktiv opposition, gav
det röda styret efter, och den primärvårdstation som var allra mest
problematisk, öppnades för entreprenad. Det team som tog över förvandlade
mycket snabbt läkarstatonen till länets bästa, genom att i princip organisera arbetet
med kundens väl i fokus. Antalet läkarbesök och listade patienter blev
väsentligt bättre än på de landstingsdrivna stationerna, och därmed också
lönsamheten.
Under
kommande år fick ytterligare ett antal av de ca 20 läkarstationerna
entreprenadstatus, och mönstret har gått igen. Bemanningen blir bättre,
bemötandet och effektiviteten bättre, och därmed också lönsamheten.
När nu det
röda styret efter valet 2014, med Mp hjälp skall angripa kostnadsutvecklingen,
väljer man att koncentrera sig på det faktum att en handfull entreprenaddrivna
läkarstationer gör vinster i vården. Att ett gott arbete ger ett
tillfredsställande resultat, målas där upp som ett hot och överskuggande
problem.
Av de 300
miljoner i förluster som sjukvården nu måste åtgärda, kommer inga från de
entreprenaddrivna verksamheterna. Men de skuldbeläggs i den sämsta av
politikens alla rävspel, nämligen ett försök att vända fokus bort från de
verkliga problemen.
Det
landstingssektorn borde gör i långt högre grad än idag, är att dra lärdom av
länder som har en väl fungerande sjukvård, Danmark och Frankrike exempelvis.
Där finns svaren på många frågor, men då måste också strukturer förändras, och
det förmår inte dagens undermåliga politiska ledarskap.
Jarl S
Landstingspolitiker
2002-2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar