Den nyfallna aprilsnön ligger gnistrande vit i morgonsolen
när jag kör hem efter tidigt morgonpass med gympagruppen. En grupp som
innehåller några av kommunens tunga personer med rötter i näringslivet.
I bastun efter gympapasset har diskussionen handlat om den
kamp mot valfrihet som startat och blåsts upp, på grund av att ett mindretal
riskkapitalister getts alltför stort utrymme, när det borde handlat om uselt skötta
offentliga upphandlingar.
Varför inte istället peka finger på de illa gjorda
upphandlingarna, den lika illa skötta kvalitetsgranskningen. Varför frånta
människor den valfrihet som ändå ligger i väl skött privat företagande.
Det tycks hos många finnas någon form av övertro på att bara
man har socialiserat en verksamhet, så finns inga skäl och möjligheter till
missbruk. Den tesen borde annars vara stendöd, se bara på landstingen, vilka i
huvudsak är kvar med offentlig styrning och finansiering? Där är kriserna
återkommande, både ekonomiskt, tillgänglighetsmässigt och även resultatmässigt. se på kommunen norr om skogen, där går ett aldrig sinande flöde av miljoner till ett krisande hockey-lag. Där har man spenderat miljardbelopp utan säkerhet på företagare vars visioner varit höga som berg, men osäkra som lösan sand.
En väl fungerande konkurrens är en källa till utveckling och
framgång. Det politiska systemet har makten och medlen att skapa den
konkurrensen tillsammans med företrädare för olika branscher. Det borde vara
möjligt för områden som vård-skola och omsorg, likaväl som för vår
livsmedelförsörjning.
När därför de dåliga exemplen görs som intäkt för att döda
en viss utveckling, beträder man minerad mark. Ju längre man går den vägen, ju
mer inskränks den enskildes valfrihet. Och desto större blir den offentliga
korruptionens och misshushållningens utrymme.
2013.04.09
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar