Brinnande bilar

På senare tid har fenomenet med brinnande bilar och arga unga män kommit till vårt land. Det som vi varit vana att förekommer i andra länder, men inte i vårt, har nu blivit vår verklighet.

I en stort uppslagen artikel i tidskriften Dagens Samhälle, intervjuades Jesper Strömbäck för några veckor sedan om det arbete regeringens framtidkommission gjort under hans ledning, och om det slutdokument, ca 250 sidor som kom ut månaden före bilbränderna. I intervjun varnade han för faran med arga unga män. Tyvärr skulle han bli rätt spådd tidigare än i vart fall undertecknad kunnat drömma om.

Konsten att se runt hörnen, att se det som ligger i framtiden, är en av det kloka ledarskapets viktigaste hörnstenar. Kan man inte förutse framtiden, och därmed parera för dess utmaningar, då kommer man att försätta sig i problem.

Rimligen var det den insikten som fick honom att se det som vi andra ännu inte anade, nämligen att punkten för en explosiv utlösning låg närmre än vi anade. Det som nu sker har definitivt skakat om den självbild av oförvitligt goda som vi så gärna vill bära fram. Men den självbilden blir falsk, och kommer alltid att vara falsk om den inte inkluderar alla vårt lands medborgare.

Ställs stora grupper, inte minst unga utanför den samhällgemenskap som ryms i begrepp som utbildning och anständiga jobb, då får vi också en ökande utslagning, ett ökat utanförskap och i förlängningen kriminalitet och kravaller.

Utanförskapet kostar, det ger stora samhällskostnader och mycket personligt lidande. Det finns gott om statistik som visar på tillväxten av utanförskap i vårt land. Att se runt hörnen, att kunna förutse problem och lösa dem proaktivt borde vara politikens främsta mål. Den kortsiktighet som ligger i att köpa röster med ökande sociala klyftor i samhället kommer inte att fungera.

I det Sammanhanget kan det vara på sin plats att citera följande ur Läkatidningen skrivet av Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska och med erfarenheter också från riksdagen:

Hösten 2011 tillsatte regeringen en Framtidskommission. Dess nyutkomna rapport ”Framtidsutmaningar – det nya Sverige”,(Jesper Strömbäck red. Stockholm 2013) borde vara obligatorisk läsning för regering, riksdag, kommuner och landsting och för vårt lands läkarkår. Varför?

Därför att , som Mahatma Gandhi uttryckte det, framtiden avgörs -  av vad vi gör idag.

För egen del har jag läst rapporten, och kan bara hålla med Levi och Gandhi.

2013.05.30

Jarl Strömbäck

Vanstyrets politik 15

 

Solen skiner, det lovas värme och fint väder under helgen. Så tillfället är lämpligt att lämna landbacken för ett par dagar, och med vindens hjälp besöka några av höga kustens sevärdheter, Mjältön och Ulvön. Med i packningen finns lokaltidningens lördags (25.5) nummer.

Vägval

Där kan vi läsa att kommunen nu inte kommer att klara kommunallagens balanskrav, vilket för de oinsatta innebär att man inte följer lagens skrivningar i ekonomiskt avseende.

För undertecknad är det inget som förvånar. Det som däremot förvånar är den utstuderade arrogans som måste ligga i att pengar ständigt tycks finnas till aktiviteter långt utanför den kommunala kärnverksamheten. Det lån som så brådskande skulle tas fram till MoDo-museet, och också lyftes dagarna efter KF-s februarimöte, var enligt för undertecknad tillförlitliga källor avsedda för betalning relaterad till samma förenings spelarlöner. Därav den stora brådskan. Något museum har inte påbörjats och krävt några 4 miljoner.

Nu når mig istället budskapet att kniven har vässats för att skära i skolan, dess organisation och bemanning. Samtidigt som lärarna plågas under arbetsformer som är på väg att helt förstöra yrkets status och rekrytering, är avsikten tydligen att tunna ut leden ytterligare, vilket i grunden innebär en ännu tyngre börda på de som blir kvar.

Visst är det så att vem som än satt på de bestämmande besluten, har att ta hänsyn till den situation som det nuvarande styret försatt kommunen i. Men för egen del hade de nödvändiga besparingarna tagits på andra områden, och i nära kontakt med personalen på de lagstadgade förvaltningarna.

Det parti undertecknad företräder, är det enda parti i fullmäktige som inte tillåts närvara vid de tjänstemannadragningar som föregår budgetarbetet. Den särbehandlingen är nu föremål för förvaltningsrättens granskning.

Maktfullkomligheten har många ansikten, väl representerade i kommunen norr om skogen.

2013.05.26

Jarl Strömbäck

Vindkraft, kommentar och inbjudan.

 

Nedanstående kommentar kom som brevet på posten på bloggen ”Vindkraft och Näsåker. Skribenten är uppenbart irriterad över att information om de storskaliga vindkraftsutbyggnader som nu planeras och pågår, i stort saknas eller är vilseledande

Bäste Jarl

Du sitter på två mandat i fullmäktige i Örnsköldsviks kommun. Ni erhåller ca 85000 kr i politiskt stöd. Varför har ni inte råd att kosta på en annons med information om detta möte i Allehanda? En tredubbelt, ja kanske sjudubbelt hövdad församling skulle ju´ha mött upp till hjälp för att protestera mot denna skövling av vår natur.

Varför annonserar ni inte? Vi vet ingenting! Är kunskap och informatiom enbart förbehållet er? Är det hela numer en politisk slagträ? För de som vill synes i valet 2014. Om så är, varför förväntar ni oss vårat stöd?  Vi oinformerade och okunniga, men som så hjärna ställer upp som stöd förr vår byggd!

Svaret på frågan om annonsering, är att mötet organiserades från en intressegrupp i området runt Näsåker. Visst hade det varit bra med fler deltagare från Övik.  I det sammanhanget kan det vara på sin plats att återkomma till den poetiska syn Örnsköldsviks kommunalråd har på vindkraften. Den formulerades på följande sätt enligt media för en tid sedan:

Att den lilla grå oansenliga och mobbade "vindkraftsungen" nu utvecklats till en stor flock vindkraftsvanar, som sträcker sina gnistervita halsar mot himlen.

– Ja, man kan inte annat än att stå här och vara glad. Det här ger energi!

Sakligheten i det uttalandet må läsarna få ta ställning till. Kommande helg finns möjligheten att få ta del av synpunkter på vindkraften i ett möte enligt bilagd inbjudan.

Visst finns det skäl att lämna romantiken och anpassa sig till verkligheten.

2013.05,23.

 Jarl Strömbäck

SPI

Vindkraft och Näsåker

 

Det är en strålande fin eftermiddag när vi sätter oss i bilen för de 14 milen till Näsåker. En plats känd för sina fina hällristningar vid Ångermanälven, och för sitt evenemang Urkult. En musikupplevelse med internationell karaktär som varje sommar drar tusentals besökare till orten.

Vi passerar Bredbyn och kör vidare mot Myckelgensjö. Där viker vi av mot Grundtjärn och lämnar den asfalterade vägen. Vi möter skogen och sjöarna, det är norrländsk vildmark avbruten av öppnare ytor av myrar, sjöar och enstaka hyggen. Här härskar naturen mer än människan, är en känsla som smyger sig på, och kanske bör den känslan uppskattas. Via Omsjön kommer vi så småningom fram efter ca 2 timmar.

Det är inte kulturen i sig som lockat oss hit denna dag i mitten på maj. Eller är det kanske det på något sätt? I Markusgårdens foaje är redan Anita och övriga i arrangemangsgruppen närvarande. På parkeringen står TV-bussen uppställd, det skall sändas nämligen.

Inom kort börjar folket strömma till, och när det blir dags att sätta igång mötet klockas ca 200 deltagare in. Det skall handla om den mycket stora vindkraftsindustri som skall byggas upp i jungfrulig mark i Näsåkers närhet. En uppbyggnad som saknar motstycke tidigare i länet, och kommer bli en mycket stor anläggning om den kommer till stånd. 180 vindsnurror med en total höjd på 210 meter. De kommer totalt att dominera ett mycket stort område. De som bor i områdena runt den planerade anläggningen är förtvivlade, och har nu kallat till information om anläggningen.

Mötet börjar kl. 1800, och slutar 2100. Det är kommunernas politiker i fullmäktige (Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner) som har beslutet i sin hand. Alla partier är inbjudna, få är där och det dominerande S-partiet finns inte på plats med sina kommunalråd.

Det blir sakliga och bra redogörelser med fokus på hur tillståndsgivning går till, vilka erfarenheter man har från andra områden som byggts ut, och hur man där upplevt den förändring som följer med att man får en mycket dominerande industriuppbyggnad i sitt närområde. Ljud- och ljusupplevelsen visar sig stämma väldigt dåligt mellan vad man i tillståndsgivningen lovar, och hur verkligheten senare upplevs.

Det är skillnad på de små verk med höjder på 30-40 meter som byggdes för andelsägare för 10-15 år sedan, och de drygt 200 meter höga som nu i rasande takt byggs upp i den norrländska skogs-och fjällvärlden. Det sker utan egentliga konsekvensanalyser, baggbölepengen i form av bydgepeng eller allmosor till rennäringens folk har kommit ut ur historiens mörker för att tjäna sitt syfte igen.

När mötet närmar sig slutet blir det debatt mellan förespråkare för vindkraften och dess motståndare. Motståndarna är 10 gånger fler än vindkraftens vänner. Om den uppfattningen också fanns i de beslutande politiska systemen, vore mycket vunnet.

Det finns anledning att återkomma till det i kommande bloggar.

2013.05.21

Jarl Strömbäck

Gör om pensionssystemet.

 

Det våras i naturen, och kanske också för ekonomin i vårt land liksom i världen  i övrigt. Börskurserna går upp, och utdelningarna till aktiespararna likaså. De fackliga organisationerna börjar återigen få utdelning på sina krav. Inget av detta förmenar vi i Sveriges snabbast växande pensionärsorganisation SPF, de som berörs.

Men vi vänder oss starkt mot att utarmningen av tryggheten i pensionssystemet tillåts fortsätta. För kommande år aviseras om nya nerskärningar i utbetald pension. Det nya pensionssystemet som skulle vara så garanterat bra och säkert, har blivit till en balanspost i budgeten, vilken ensidigt och återkommande drabbar de äldre.

Det här är inte ett problem enbart för de som idag lyfter pension, det är i än högre grad en mycket viktig fråga för de framtida pensionärerna. Från att pensionen varit en uppskjuten lön vilken man med trygghet kunnat leva på om än med begränsningar, är vi nu på väg mot en situation där åldersnöd och socialstöd kommer att bli allt vanligare. Är det ett kvitto på det goda samhället?

Protesterna mot utvecklingen har inte låtit vänta på sig. Företrädare för pensionärsorganisationerna har enskilt och i grupp uppvaktat de politiska partierna liksom regeringen. Resultaten har varit mer än bristfälliga. Trots vissa skattesänkningar fortsätter den nedåtgående spiralen också de kommande åren enligt Pensionsmyndighetens informationer.

Finns då någon lösning på problemet? Från SPF sida menar vi att del av en lösning är att de 2,5 % av pensionskapitalet som nu går till PPM-systemet, istället övergår till det allmänna AP-fondsystemet. Det skulle med stor sannolikhet ge bättre avkastning i ett sammantaget pensionssystem, inte minst genom att avgifterna som nu går till banker och finansbolag oavsett om fonderna går upp eller ned, istället kommer pensionärerna till del.

Inför valåret 2014 kommer den frågan att drivas av SPF som en prioriterad fråga. Som landets snabbast växande pensionärsorganisation, med ca 275.000 medlemmar vill vi med tydlighet visa vår uppfattning i denna för välfärden i vårt land viktiga fråga.

2013.05.18

Jarl Strömbäck

Distriktsordförande SPF Västernorrland.

Relingsvägen 22

89178 Bonässund

070 6727669

Vindkraften enligt KVA

 

 

På senare tid har ett antal inlägg i vindkraftsfrågan funnits i media. Med anledning av det kan det vara på sin plats att återigen tydliggöra vad KVA (Kungliga Vetenskapsakademin) med alla sina professorer kommit fram till.

Först då kanske en titt på vindkraftens effektivitet i relation till installerad effekt. Det som i vanliga fall kallas verkningsgraden, se nedan.

Svenska Kraftnät, som har det yttersta ansvaret för att det alltid är balans mellan elproduktion och elförbrukning i Sverige, gör varje år prognoser för kommande vinters effektbalans. I planeringen för att tillgodose detta elbehov med de elproduktionsanläggningar som beräknas vara i drift under prognosperioden räknar Svenska Kraftnät med att kärnkraft, vattenkraft och värmekraft har en tillgänglighetsfaktor på 90 % av den installerade effekten, d.v.s. de står för baselen.

För vindkraft tillämpas en tillgänglighetsfaktor på endast 6 %, vilket baseras på att man utgår från det minsta effektvärdet för vindkraften under 90 % av årets alla timmar (75 MW) dividerat med den totalt installerade vindkrafteffekten (1 250 MW);

En minst sagt usel verkningsgrad för vindkraften. När det sedan gäller kostnadseffektiviteten kan man läsa följande i KVA-s skrifter:

En förutsättning för att det skall vara lönsamt för vindkraftindustrin att satsa på en utbyggnad är det svenska elcertifikatsystemet. Det föreligger dock osäkerhet beträffande hur länge detta stödsystem kommer att finnas kvar i nuvarande form. Elcertifikatsystemet ger för närvarande ekonomiska förutsättningar för 25 TWh ökad förnybar elproduktion till 2020, men det är inte alls säkert att kraftproducenterna satsar just på vindkraft, särskilt när biokraft och biokraftvärme är förenade med lägre kostnader. Detta framgår av en av de mest fullständiga och relativt oberoende studier som gjorts av kostnader för elproduktion, nämligen EU-projektet CASES. Den fulla kostnaden (interna plus externa kostnader för hela livscykeln) för vindkraft är enligt CASES mer än dubbelt så hög som för biokraft och dubbelt så hög som för kärnkraft. Det är också värt att påpeka att vindkraftanläggningars livstid är förhållandevis kort (20 år), jämfört med nästan alla andra elproduktionsanläggningar. Totala kostnaden för vindkraftens elproduktion beräknas enligt CASES bli 6 eurocent per kilowattimme dvs. ca 60 öre som ett genomsnittspris för EU-länderna. Kostnaden för svenskproducerad el avviker enligt CASES inte nämnvärt från europeiskt genomsnitt. Analysen beaktar dock inte tillkommande systemkostnader, t.ex. för utbyggnad av kraftnät och reglerkraft. I Energiutskottets analys antas upp till 10 TWh kunna regleras med nuvarande tillgång på balanserande vattenkraft och existerande ledningsnät.

Mot bakgrund av ovanstående och den ytterligare argumentation som finns för den som vill söka på KVA, är det en seger för den akademiska hederligheten, att man tydliggör sina synpunkter.

Att sedan politikens oberäknelighet medför helt andra, och för medborgare och miljö märkliga beslut, är bara att beklaga.

2013.05.14

Jarl Strömbäck

Vindkraft ifrågasatt

 De beslut som styr uppbyggnaden av vindkraften i vårt land, ifrågasätts nu allt mer. Till kritikerna hör Kungliga Vetenskapsakademins forskare på energiområdet. Dit hör också många vilka har lång erfarenhet från energiområdet i bland annat Vattenfall. Och ditt hör många miljövänner, liksom de som istället för ett sargat landskap, vill se en utbyggt turism i det som kallas Europas sista vildmark.

 

 De som vill se en bärkraftig utveckling av de norrländska samhällena, ifrågasätter om fjärrstyrda svingande monster är bättre att satsa på än en långsiktigt bärkraftig turistindustri. De fruktar att vindkraftverken kommer att påskynda flykten från landsbygden ytterligare. Det i ett läge när utvecklingen borde gå i motsatt riktning, för en utbyggd turistindustri till gagn inte minst för de många urbana människor runt om i Europa, vilka söker alternativa miljöer.

 

 Till bilden hör också att Norrland sedan årtionden är självförsörjande på elektrisk energi via vattenkraften. Vindkraften byggs inte för våra lokala behov, den byggs för behov i andra delar av Europa, vilket den nu aktuella vindkraftsparken i Sidensjö är exempel på. Den kommer att ägas av tyska intressen, och leverera sin energi, till den del den inte försvinner i överföringsförluster, till tyska kunder.

 

 Mycket mer finns att säga. Bilägger följande länk vilken ger ytterligare synpunkter i ämnet,http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd.

 

Är det här vår tids baggböleri? Det finns anledning att söka svar på följande frågor:

 

-Hur många vindkraftverk har din kommun tillstyrkt de senaste året? Var kommer de att placeras?

 

-Hur många vindkraftverk ligger som ansökningar om godkännande hos kommunen för närvarande, och var kommer de i så fall att byggas?

 

 -Vilka kostnader har kommunen för uppbyggnaden av vindkraften i form av tillståndsgivning, vägar eller andra fysiska eller administrativa kostnader?

 

-Vilka intäkter har kommunen från uppbyggnaden av vindkraften, direkt via avgifter från operatörer/byggare, eller indirekt i form av del av produktionen/bygdepeng?

 

-Har några konsekvensanalyser gjorts med avseende på de tillstånd som ges, och dess långvariga följder?

 

2013.05.10                   

Jarl Strömbäck

 

 

 

EU - på gott och ont 2.

Tillbaka till EU-perspektiven. Vem vill inte fred och trygghet. De fyra friheterna som var budskapet som skulle säljas in i EU-valen, minns ni dom? Fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Visst var det rätt för ett exportberoende land som Sverige? Eller var det inte det, hur blev tillämpningen? Kapitalet som rusade ur landet och gav oss 90-talets finanskris. Nya gränser, är Schengen en vacker tillämpning av de fyra friheterna?

För några dagar sedan kom regeringens Framtidskommission ut med sitt slutdokument. En välskriven bok som just nu ligger vid min säng som avslutare på dagen. Där kan man läsa följande med avseende på EU-s påverkan på svensk verklighet;

CA 30 procent av nya svenska lagar och förordningar hänvisar till EU-s lagstiftning. Därtill kommer att ca 70 procent av EU-s lagstiftning genomförs på kommunal eller regional nivå, och enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påverkas ca 60 procent respektive 50 procent av de punkter som tas upp i kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige av EU. (sid.187)

Så vad blir svaret, blev friheterna så mycket större, eller ersattes bara det ena med något kanske ännu mer betungande? En lagstiftningsmaskin som från Bryssel nu fjärrstyr besluten i de svenska kommunerna, stora som små??

I det ljuset skall också energipolitiken ses. Landet Sverige, med den renaste och finaste energipolitiken på planeten skulle dras in i, och göras ansvarig för också smutsig kolkraft i Tyskland och Polen. För en holländsk energipolitik som blivit en enorm förlustkälla. Och verktyget det av folket ägda, men politiskt styrda Vattenfall. Hur skall en sådan galenskap kunna försvaras och förklaras? Den utvecklingen hade inte kunnat ske utan politisk styrning via bolagets styrelse.

Och i samma tankes anda skapades den subventionskedja som kallas el-certifikat. Vi som kunder i landet med utsläppsfri elektrisk energi, får betala via el-certifikaten för enorma vindkraftsparker vilka aldrig skulle komma till stånd utan dessa subventioner.

Var tog de fyra friheterna vägen? Var de villkorade att den som är störst och starkast bestämmer tolkningen. ”Alla är vi jämlika, men vissa är mer jämlika än andra, känner ni igen orden ur boken Grisfarmen, George Orwells klassiker”.

Är det då konstigt att vinden har vänt, den majoritet för EU som förelåg i valet 1994, har vänt till en klar minoritet. Så förlorar en god tanke sin legitimitet på den politiska byråkratins altare. Inte konstigt då att britterna med sin urgamla känsla för integritet, nu börjar värna om sin självständighet och halvt om halvt vända EU ryggen.

Vart är vårt land på väg??

2013.05.08

Jarl Strömbäck

 

 

EU - på gott och ont

 

Regnig söndag-morgon denna 5 maj. Morgonmotionen får inskränkas till några km spinning. Gårdagen var desto soligare, och båten fick lite tillsyn och vård inför kommande sjösättning.

Nu några tankar om vår nationella energipolitik. Den som ” die dumme schweden” sålde ut för en del år sedan. Men varför inte göra en liten tillbakablick.

Inom ekonomisk teori talar man ofta om komparativa fördelar. Det är ett jätteviktigt begrepp, som innebär att man tar till vara sina fördelar gentemot andra i en konkurrensutsatt värld. Och därmed värnar om sin konkurrenskraft.

Så resonerade man också i vårt land när man på sin tid byggde ut först vattenkraften, senare kärnkraften. Vi skulle bli självförsörjande på elektrisk energi, den skulle bli vår komparativa fördel. På det sättet skulle vi kunna stödja vår energiintesiva industri med El, och säkra arbetsplatserna  i skogsindustri, gruvor, verkstäder och fabriker etc.

Så fungerade det också under några årtionden, hjulen snurrade och vi i Sverige var en av världens främsta tillväxtmotorer. Men allt har sin tid, och på 80-talet blev europafrågan överordnad. Vi skulle växa ihop och samman med Europa i övrigt. Och alla vi som var för den tanken, för tanken om fredsprojektet, vi fick liten eller ingen kännedom om dess övergripande agenda, och dess följder i ett längre perspektiv.

Vi har nu varit EU-medborgare i snart 20 år, det är dags att sätta sökljuset på företeelser, vilka på olika sätt påverkat och påverkar oss. Och då inte enbart i positiv mening. I det sammanhanget är energipolitiken central, den var vår största enskilda tillgång, när vi gick in i EU. Vattenkraften, ren och billig samt kärnkraften, också den billig och säker.

Var står vi nu, vad händer och varför. Om det kan den här bloggen få handla av och till framöver. Det kan nog bli en intressant resa i tid och tanke.

2013.05.05

Jarl Strömbäck

 

Förtroendevald

 

Valborgsmässoafton på Norra Berget i Sundsvall. Solen skiner och det är +13 vid 18-tiden när vi kommer dit. Vi är en grupp bestående av vuxna och barn i olika åldrar. Tillströmningen är stor, det finns knappt några parkeringsplatser kvar trots att vi är ute i god tid. Runt det lilla torget kan man köpa det mesta av bröd och mycket annat matnyttigt ur de uppställda bodarna. Det är feststämning när Valborg skall firas. Det är lek och stoj, och en fin liten brasa att samlas vid.

Av och till går tankarna till det kommunfullmäktige som avhölls dagen innan i kommunen norr om skogen. Där skulle bokslut och årsredovisning för år 2012 tas. Under de 8 år undertecknad fanns med i landstinget (2002-2010) fanns det anledning att se med respekt på revisorernas arbete. Landstingets revisorer var vid varje möte en självklar punkt i inledningen av fullmäktiges möten. Och de levererade utan tvekan ofta en besk kritik riktad mot ledarskapets tillkortakommanden, med saklighet som grund.

I kommunen norr om skogen är revisorerna en synnerligen blek kopia av det sättet att arbeta. I de flesta möten som hålls i kommunens fullmäktige har revisorerna inget att anföra. Och när man gör det är det en märkligt överslätande partsinlaga som levereras. Och då skall man ha i åtanke att ledarskapet i kommunen genom sina märkliga affärer under senare år, ekonomiskt sett dragit ner kommunen i landets absoluta bottenskikt, något som fått rubriker i affärspressen landet runt.

År 2012 var året när facit för en hejdlös spekulationen med offentliga medel via de kommunala bolagen skulle uppenbaras, och också gjorde det. Kravet för att undvika konkurs innebar drygt 1.100 miljoner i kapitaltillskott till energibolaget.  Pengarna upplånades och lånen lades i knäet på medborgarna i formen av dels en skattehöjning, dels tvångströja på förvaltningarna.

Men i revisorernas märkliga värld fanns inte skymten till klander, än mindre någon antydan till att inte bevilja ansvarsfrihet. Är det då konstigt att politiker ligger på den absoluta botten när det gäller allmänhetens förtroende, enligt nyligen publicerade undersökningar?

Med den typen av ledarskap, och den typen av granskning (revision) smutsas begreppet förtroendevald.

2013.04.30

Jarl Strömbäck