Sverige får betala

Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott har i dagarna publicerat en 14 sidor omfattande skrift om följderna av den nu rasande snabba utbyggnaden av vindkraften i vårt land, och dess följder för enskilda och industrin. Av rapporten som kan läsas via www.kva.se, framgår att 81% av världens energi kommer från fossila bränslen, såsom olja, kol och naturgas, att jämföras med att 31 % av den svenska energitillförseln härrör från fossila bränslen.

Sveriges unika energimix kan bli en stor konkurrensfördel för svensk industri, men när EU satsar på el från sol- och vindkraft kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar att inom en utbyggd europeisk elmarknad spädas ut och bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare.

Man menar att EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. Det är då angeläget att politiker och oberoende forskare samråder inför beslut som fattas inom EU gällande medlemsländernas energiförsörjning. EU-kommissionen måste i förhandlingarna beakta medlemsländernas olikheter. Det är inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal skattesubventionerade vindkraftverk för elproduktion – på export – när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el.

Även hur elpriserna sätts på den nordiska elmarknaden påverkar Sverige. Höjda avgifter på fossila bränslen minskar paradoxalt nog svensk industris konkurrenskraft då elpriserna i Sverige höjs trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden, den som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att förstärkas.

Energiutskottet vid Kungl. Vetenskapsakademien menar att det är en brist att Sverige saknar en myndighet med övergripande ansvar för energiområdet. Den nuvarande energimyndigheten har regeringens uppdrag att i första hand utveckla förnybar energi, framförallt vindkraften. Energimyndighetens ansvarsområde måste utökas till att omfatta alla energislag och att myndigheten kan ta ett helhetsgrepp över Sveriges energiförsörjning. Energiutskottet föreslår även att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten, inklusive prisfrågan, utifrån från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.

2013.07.06

Jarl Strömbäck

 

Vindkraften enligt KVA

 

 

På senare tid har ett antal inlägg i vindkraftsfrågan funnits i media. Med anledning av det kan det vara på sin plats att återigen tydliggöra vad KVA (Kungliga Vetenskapsakademin) med alla sina professorer kommit fram till.

Först då kanske en titt på vindkraftens effektivitet i relation till installerad effekt. Det som i vanliga fall kallas verkningsgraden, se nedan.

Svenska Kraftnät, som har det yttersta ansvaret för att det alltid är balans mellan elproduktion och elförbrukning i Sverige, gör varje år prognoser för kommande vinters effektbalans. I planeringen för att tillgodose detta elbehov med de elproduktionsanläggningar som beräknas vara i drift under prognosperioden räknar Svenska Kraftnät med att kärnkraft, vattenkraft och värmekraft har en tillgänglighetsfaktor på 90 % av den installerade effekten, d.v.s. de står för baselen.

För vindkraft tillämpas en tillgänglighetsfaktor på endast 6 %, vilket baseras på att man utgår från det minsta effektvärdet för vindkraften under 90 % av årets alla timmar (75 MW) dividerat med den totalt installerade vindkrafteffekten (1 250 MW);

En minst sagt usel verkningsgrad för vindkraften. När det sedan gäller kostnadseffektiviteten kan man läsa följande i KVA-s skrifter:

En förutsättning för att det skall vara lönsamt för vindkraftindustrin att satsa på en utbyggnad är det svenska elcertifikatsystemet. Det föreligger dock osäkerhet beträffande hur länge detta stödsystem kommer att finnas kvar i nuvarande form. Elcertifikatsystemet ger för närvarande ekonomiska förutsättningar för 25 TWh ökad förnybar elproduktion till 2020, men det är inte alls säkert att kraftproducenterna satsar just på vindkraft, särskilt när biokraft och biokraftvärme är förenade med lägre kostnader. Detta framgår av en av de mest fullständiga och relativt oberoende studier som gjorts av kostnader för elproduktion, nämligen EU-projektet CASES. Den fulla kostnaden (interna plus externa kostnader för hela livscykeln) för vindkraft är enligt CASES mer än dubbelt så hög som för biokraft och dubbelt så hög som för kärnkraft. Det är också värt att påpeka att vindkraftanläggningars livstid är förhållandevis kort (20 år), jämfört med nästan alla andra elproduktionsanläggningar. Totala kostnaden för vindkraftens elproduktion beräknas enligt CASES bli 6 eurocent per kilowattimme dvs. ca 60 öre som ett genomsnittspris för EU-länderna. Kostnaden för svenskproducerad el avviker enligt CASES inte nämnvärt från europeiskt genomsnitt. Analysen beaktar dock inte tillkommande systemkostnader, t.ex. för utbyggnad av kraftnät och reglerkraft. I Energiutskottets analys antas upp till 10 TWh kunna regleras med nuvarande tillgång på balanserande vattenkraft och existerande ledningsnät.

Mot bakgrund av ovanstående och den ytterligare argumentation som finns för den som vill söka på KVA, är det en seger för den akademiska hederligheten, att man tydliggör sina synpunkter.

Att sedan politikens oberäknelighet medför helt andra, och för medborgare och miljö märkliga beslut, är bara att beklaga.

2013.05.14

Jarl Strömbäck