Förtroendevald

 

Valborgsmässoafton på Norra Berget i Sundsvall. Solen skiner och det är +13 vid 18-tiden när vi kommer dit. Vi är en grupp bestående av vuxna och barn i olika åldrar. Tillströmningen är stor, det finns knappt några parkeringsplatser kvar trots att vi är ute i god tid. Runt det lilla torget kan man köpa det mesta av bröd och mycket annat matnyttigt ur de uppställda bodarna. Det är feststämning när Valborg skall firas. Det är lek och stoj, och en fin liten brasa att samlas vid.

Av och till går tankarna till det kommunfullmäktige som avhölls dagen innan i kommunen norr om skogen. Där skulle bokslut och årsredovisning för år 2012 tas. Under de 8 år undertecknad fanns med i landstinget (2002-2010) fanns det anledning att se med respekt på revisorernas arbete. Landstingets revisorer var vid varje möte en självklar punkt i inledningen av fullmäktiges möten. Och de levererade utan tvekan ofta en besk kritik riktad mot ledarskapets tillkortakommanden, med saklighet som grund.

I kommunen norr om skogen är revisorerna en synnerligen blek kopia av det sättet att arbeta. I de flesta möten som hålls i kommunens fullmäktige har revisorerna inget att anföra. Och när man gör det är det en märkligt överslätande partsinlaga som levereras. Och då skall man ha i åtanke att ledarskapet i kommunen genom sina märkliga affärer under senare år, ekonomiskt sett dragit ner kommunen i landets absoluta bottenskikt, något som fått rubriker i affärspressen landet runt.

År 2012 var året när facit för en hejdlös spekulationen med offentliga medel via de kommunala bolagen skulle uppenbaras, och också gjorde det. Kravet för att undvika konkurs innebar drygt 1.100 miljoner i kapitaltillskott till energibolaget.  Pengarna upplånades och lånen lades i knäet på medborgarna i formen av dels en skattehöjning, dels tvångströja på förvaltningarna.

Men i revisorernas märkliga värld fanns inte skymten till klander, än mindre någon antydan till att inte bevilja ansvarsfrihet. Är det då konstigt att politiker ligger på den absoluta botten när det gäller allmänhetens förtroende, enligt nyligen publicerade undersökningar?

Med den typen av ledarskap, och den typen av granskning (revision) smutsas begreppet förtroendevald.

2013.04.30

Jarl Strömbäck

Revisionen som försvann

Revisorerna är viktiga. Under 8 år i landstingets fullmäktige kunde jag många gånger med stor tillfredsställelse ta del av den kritik mot ledningen som levererades av dess revisorer. Så borde de också vara i kommunen norr om skogen, men så är det inte.

Där tycks en kollektiv skräck för att avvika från den lokala ledningens synsätt vara revisionens ledstjärna. Hur skall man annars tolka det anförande Kommunens revisorer levererade vid KF möte den 29.10. Ett möte som omfattade dels det andra tertialets ekonomirapport, samt det ekonomiska läget för kommande år. Där levererade revisorn ett synnerligen snällt papper till den politiska ledningen, alltmedan Svensk kommunrating med anledning av den dramatiska ökningen av kommunens skuldbörda nu gett kommunen betyget D, sämsta tänkbara betyg. Och kommunen är nu placerad på plats 287 av 290 kommuner när det gäller skuldsättningen per invånare. Efter de  ytterligare 725 miljoner till Övik  Energi som skall beslutas i novembers fullmäktige, kanske vi rent av är landets mest skuldsatta medborgare i kommunen.

Naturligtvis får det konsekvenser på verksamheterna, när sparbetingen skall hålla de kommunala bolagen under armarna. Med anledning av detta bidrar jag gärna med följande synpunkter, för övrigt framförda vid oktober månads fullmäktigemöte:

Jag noterar att om inte återbetalningen av AFA-pengarna kommit, kommunens kostnader skulle varit 100 % av skatteunderlaget och statsbidragen. Med andra ord ett 0-resultat.

När det gäller AFA-pengarna noterar jag att socialdemokratiska ledamöter i kommuner där partiet är i opposition, framför synpunkten att pengarna tillhör löntagarna genom avstått löneutrymme, och att de därför skall användas för att ge de anställda bättre förutsättningar i sitt arbete.

Delar kommunledningen den uppfattningen, och kommer i så fall de 57 miljonerna att tillföras förvaltningarna som tillskott på årets budget? Hur har i annat fall kommunledningen tänkt sig att använda pengarna?

Av den ekonomiska dokumentationen framgår att man där inte har medtagit de kapitaltillskott som av allt att döma kommer att upplånas för bolagens räkning under hösten. Av det följer också att den beräkning som redovisas av det ekonomiska läget framöver, inte kommer att stämma.

I vart fall gäller att den lärdom som de senaste årens utveckling av kommunens samlade ekonomi borde ge, är vikten av att i den kommunala ekonomin hålla sig till det som är kommunens kärnverksamheter. Det måste rimligen vara djupt frustrerande för de anställda i kommunens olika verksamheter att uppleva att pengar alltid finns tillgängliga för aktiviteter utanför kärnverksamheterna, alltmedan tvångströjan dras allt hårdare om de lagstadgade delarna.

I det sammanhanget vill jag ge de anställda inom kommunens verksamheter en hyllning för deras uppoffrande arbete.

Det är inte de anställdas i Övik Energi fel att man nu brottas med stora problem. Ansvaret för det ligger i den här KF-salen hos dess ledamöter. Det är här det ledande besluten fattats.

Det är inte de anställdas i skolor och fritids fel när man våndas under bördan av stora klasser och barngrupper. Ansvaret för det ligger i den här kf-salen och hos dess ledamöter.

Och det är inte de anställdas inom omsorgen fel när de under vånda tvingas lämna gamla på boenden och i hemtjänst utan tid att föra det läkande samtal de så väl behöver. Ansvaret för det ligger i den här KF-salen och hos dess ledamöter.

Det är vi som genom våra prioriteringar lägger ribban, eller om man så vill piskan över verksamheterna.

I SPI-s värld är det inom kommunens lagstadgade verksamheter insatser behöver göras, inte i fler ishockeytempel.

Vi ser fram emot att få se utveckling istället för en ständig inbromsning i de lagstadgade verksamheterna. I det ligger nyckeln till en framgångsrik utveckling av vår kommun.

2012.10.27

Jarl Strömbäck/SPI