De
beslut som styr uppbyggnaden av vindkraften i vårt land, ifrågasätts nu allt
mer. Till kritikerna hör Kungliga Vetenskapsakademins forskare på
energiområdet. Dit hör också många vilka har lång erfarenhet från energiområdet
i bland annat Vattenfall. Och ditt hör många miljövänner, liksom de som istället
för ett sargat landskap, vill se en utbyggt turism i det som kallas Europas
sista vildmark.
De som vill se en bärkraftig utveckling av de
norrländska samhällena, ifrågasätter om fjärrstyrda svingande monster är bättre
att satsa på än en långsiktigt bärkraftig turistindustri. De fruktar att
vindkraftverken kommer att påskynda flykten från landsbygden ytterligare. Det i
ett läge när utvecklingen borde gå i motsatt riktning, för en utbyggd
turistindustri till gagn inte minst för de många urbana människor runt om i
Europa, vilka söker alternativa miljöer.
Till bilden hör också att Norrland sedan
årtionden är självförsörjande på elektrisk energi via vattenkraften. Vindkraften
byggs inte för våra lokala behov, den byggs för behov i andra delar av Europa,
vilket den nu aktuella vindkraftsparken i Sidensjö är exempel på. Den kommer
att ägas av tyska intressen, och leverera sin energi, till den del den inte
försvinner i överföringsförluster, till tyska kunder.
Mycket mer finns att säga. Bilägger följande
länk vilken ger ytterligare synpunkter i ämnet,http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd.
Är det här vår tids baggböleri? Det finns anledning att söka svar på följande frågor:
-Hur många vindkraftverk har
din kommun tillstyrkt de senaste året? Var kommer de att placeras?
-Hur många vindkraftverk
ligger som ansökningar om godkännande hos kommunen för närvarande, och var
kommer de i så fall att byggas?
-Vilka kostnader har kommunen för uppbyggnaden
av vindkraften i form av tillståndsgivning, vägar eller andra fysiska eller
administrativa kostnader?
-Vilka intäkter har kommunen
från uppbyggnaden av vindkraften, direkt via avgifter från operatörer/byggare,
eller indirekt i form av del av produktionen/bygdepeng?
-Har några konsekvensanalyser
gjorts med avseende på de tillstånd som ges, och dess långvariga följder?
2013.05.10
Jarl Strömbäck
1 kommentar:
Vindkraftspolitik- ett miljöproblem
Hej
Denna insändare publicerades i ÖA den 9/4 2011.
Ingen kan ha undgått de två senaste vintrarnas skyhöga elpriser som vi elkonsumenter har fått betala. Samtidigt som de tre stora elproducenterna, statliga Vattenfall, EON och Fortum gör sanslösa miljardvinster. Utöver detta, 90 miljoner i avgångsvederlag till tre sparkade chefer i Tyskland, avgående vd:n Josefsson 72 miljoner. Pengarna rullar. Vi elkunder betalar.
År 2003 infördes elcertifikatsystemet, vilket innebär att alla elkonsumenter betalar, idag ca 5,3 öre / KWh, extra tillägg utöver ordinarie energipris. Denna extrakostnad redovisades på elräkningar separat fram till år 2007, därefter redovisas inte kostnaden, utan bakas in i ordinarie pris. Men tillägget finns kvar. Syftet med kostnadstillägget är att det skall ges som ekonomiskt bidrag till utvecklingen av förnybara energikällor som solenergi, vindkraft, viss vattenkraft, biobränslen, geometrisk energi och el som produceras med torv. Du och jag med elvärme betalar ca 1100 kr/år till detta stöd. Rimligt? Varför satsar Vattenfall istället på kolkraft? Med Miljöminister Andreas Carlgrens och Centerns olika utspel i media på senare tid så utgör de ett allvarligt hot mot en seriös miljöpolitik, en fara för demokratin och ett hårt slag mot konkurrenskraftiga priser..
”Vi kan inte bli ett stort parti om vi inte har en radikal politik som flyttar miljödebatten från den vänsterhegemoni som Miljöpartiet ställt sig bakom” säger han. Carlgren anser också att man måste ta bort det kommunala vetot så att kommuner inte kan lyssna till och ta ställning för opinioner när det gäller vindkraftsutbyggnaden. Tydligen är demokratifrågan så viktig för Centern att man inte kan överlåta den till folket på ort där utbyggnad skall ske.
Förändringen av miljöpolitiken börjar också bli ett verkligt miljöproblem för stora delar av landet. Stora arealer tas i anspråk för storskalig vindkraft. Även i vårt län. På Österlen i Skåne har man på många platser helt förstört det unika öppna landskapet.
Väljer man Centerns väg att ekonomiskt stödja utbyggnaden av vindkraft till 30 TWh, kommer stödet för utbyggnaden att kosta oss elkunder ca 300 miljarder kronor fram till 2035.
Pengastödet drivs på av LRF som i braskande annonser gör reklam för att arrendera ut mark för vindkraft och frågar markägare ”Vill du tjäna 150.000 kr/år utan arbetsinsats?” Pengarna kommer från elcertifikatsystemet som vi elkunder betalar via vår månatliga elräkning. Kostnaden för elström skenar iväg och kapital omfördelas från hushållen till redan förmögna markägare. Rättvist? I debattartiklar i media vill LRF ordföranden tillsammans med Anders Wijkman stoppa kärnkraft och öka vindkraftsutbyggnaden. Anders Wijkman är själv vindkraftsägare och styrelseledamot i Svensk Vindkraftsförening och har starka kopplingar till vindkraftsindustrin, i till exempel Vestas, Eolus Vind, och Arise Windpower i form av ägarintressen. Och, i media står Maud Olofsson och hutar åt oss villaägare och vill påskina att vi har oss själva att skylla för dyra uppvärmningskostnader för att vi inte har isolerat våra fastigheter bättre. Hon borde upplysas om att pengastödet till vindkraften skulle räcka mer än väl till att energieffektivisera över en miljon bostäder, vilket är ett betydligt mer miljöeffektivt sätt att få ett elöverskott. I riksdagen nyligen framkom att en ny prismodell skall lanseras inför år 2012. Den kommer att kosta oss elkunder ytterligare sju miljarder mer per år i elnätsavgifter. Så står hon där igen, Maud Olofsson: ”Men låt oss ändå vara ärliga, det fungerar ju ändå rätt bra. Trycker vi på knappen så får vi lampan att lysa, men det skall kosta” Förklara istället för oss elkunder varför vi skall betala för kostnader som redan är betalda?
Det är hög tid att strategerna bakom Sveriges energipolitik tvingas fram på arenan. Kräv att de redovisar sina personliga kopplingar mellan politikerna, vindindustrin, forskare, lobbyisterna och Energimyndigheten.
Harald Öberg
Oberoende miljödebattör Örnsköldsvik
Skicka en kommentar