sensommartid 2020

Från juli månads regn och blåst, till augusti med högsommarvärme och bad i havets mer än +20 grader. Sommaren i år i ett nötskal. För båtfolket och många andra är det augusti som blir årets sommarmånad. Och det sker samtidigt som sommaröppna restauranger och annan service stänger ner inför skolstart och jobbstart igen.

För oss som varit ute i havsbandet dessa dagar har det varit riktigt fint. Trängseln har avtagit, och gemytet tilltagit. Och de dagliga doppen i havet har svalkat för den ibland väl stora solvärmen.

Dags för bloggen att få återkomma med sina reflektioner över stort och smått. Invandring och integration har ökat i betydelse i vårt land under sommarens misslyckade försök att finna en gemensam politisk lösning. De öppna dörrarnas partier ser inga problem med öppna gränser. De som ser ökande kostnader och belastning på de finansiella systemen i invandringens spår har en annan verklighetsbild.

Och i landet i stort är ungdomsbrottsligheten och det dödliga våldet i fokus. Ofta kopplat till 2-a generationens invandrare, unga personer vilka inte skyr några medel för att hävda sin rätt. Oftast kopplat till kriminalitet. Sverige som nation har stora problem att brottas med, och statsministern skickar fram sina ministrar för att undvika att själv bli måltavla för missnöjet.

I den stora världen väntar tvekampen mellan Donald Trump och hans trosfränder i det politiska etablissemanget, och den demokratiska oppositionen runt Biden/Kamara. Må valet i november ge ett nytt ledarskap i det stora landet i väster. 

Världen behöver ett USA man kan luta sig mot och samarbeta med. Hoten mot demokratin i världen i stort bådar inte gott för framtiden. Länder som Kina och Ryssland söker ständigt sätt att öka sitt inflytande, och har sina vasaller även inom EU.

Mycket finns att vaka över i vår tid.

2020.08.14

Jarl S

 

Vetenskap och beprövad erfarenhet

Beslutsfattande är viktigt för att alla samhällen skall fungera. I de bästa fall byggs av tradition stora beslut på utredningar och remissbehandlingar. I det sammanhangen brukar man tala om att beslut skall fattas på basen av vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men vi lever också i en tid där sanningar söks allt snabbare. Omvärldens stora frågor prövas på många områden. Klimatets, folkvandringarnas, integrationens, invandringens för att nu bara nämna några. Här växer åsikterna snabbt och ofta vilt. Den tid som krävs för utredningar ges inte alltid, samtidigt som åsikter medialiseras och blir till sanningar för många, oberoende av just begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ett av de här områdena, det kanske hetaste i vår tid handlar om invandringen. Här finns uppstickarpartiet som grundar hela sin existens på sina åsikter att invandringen är i grunden ett stort samhällsproblem. Här finns också de som hävdar motsatsen, men utan att ha andra argument än de egna åsikterna.

Samtidigt har invandringen i modern tid dokumenterats på många olika sätt, det finns mängder av erfarenheter, beprövade sådana, att falla tillbaka på.

I sin bok ”Utan invandring stannar Sverige”, ger författaren läsarna just den ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som borde finnas med i diskussionen i allt högre grad. Sverige har varit både ett utvandrar-och ett invandrarland. Utvandringen till USA är väl känd och dokumenterad. Invandringen från olika länder till vårt land likaså. Idag är ca 2 miljoner personer av våra 10 miljoner medborgare, antingen första eller andra generationens invandrare.

I årtiondena efter 2-a världskriget var arbetskraftsinvandringen stor. Folk från i stort sett alla europeiska länder kom till vårt land för att arbeta, och därmed öka både sitt och landets välstånd. Senare har konflikter i länder som Grekland, Chile, jugoslaven och nu mellanöstern varit drivmotorn till invandringen. En helt övervägande del av de som kommer hit vill arbeta och göra sig behövda. Att ge dem den möjligheten, är den stora utmaningen för vårt land. För övrigt i ett Sverige som i år av den ansedda internationella tidskriften Forbes utsetts till världens bästa land att driva företag i. Och också ett land som hyllas för sina framgångar ekonomiskt.

Att tänka sig ett Sverige utan de 2 miljonerna är svårt, det skulle vara ett helt annat land. Ett fattigare och glesare land, utan den välståndsutveckling invandringen varit medskapande till. Men den aspekten lämnas allt som oftast därhän i en åsiktsdebatt, där kortsiktigheten tillåts vinna över de mer långsiktiga och erfarenhetsbaserade synsätten.

2017.06.16

Jarl

Värdfamiljer i flyktingmottagandet

Värdfamiljer i flyktingmottagandet.

I nöden prövas vännerna heter det. Så också i vår tid och nu. Den mediala världen har i stort ställt upp för den flyktinghjälp som nu kräver mer resurser än kanske någonsin. Också det enskilda givandet är mycket stort, men ändå otillräckligt.

Den kanske viktigaste resursen just nu är möjligheten att få fram boenden för de tusentals flyktingar som nu kommer till vårt land. Under lång tid har man kunnat lösa problemet genom att fylla tomma lägenheter och boenden på utflyttningsorter, men även den möjligheten är nu uttömd. Nu återstår att använda sig av nerlagda fängelser, skollokaler och institutionsboenden, alternativt uppbyggda barackläger.

Nöden har alltid också haft sina profitörer, personer som fyllt sina fickor och sina bankkonton genom att skrupellöst utnyttja situationen. I vår tid, i vårt land har de företagen och personerna olika namn, alls inte okända. De finns inom de klassiska företagarnas värld lika väl som de mer ljusskygga individernas. Gemensamt har de att de tar ut hyror om 45–60000 kr/månad för små överfulla lägenheter. Summor som 2000 kronor eller mer per person även när flera delar på rummet, kostnader som i relativ mening vida överstiger även lyxhotellens priser.

Den utvecklingen måste brytas, den är djupt osund. Den ökar segregeringen istället för att bidra till integration. Den ökar kostnaderna och utanförskapet istället för att lindra det. Så vad är alternativen.

Runtom i landet finns mängder av människor som bor i stora villor och lägenheter. Deras barn är kanske vuxna och utflugna, många skulle säkert ställa upp som värdfamiljer för de nu kommande flyktingarna mot en skälig ersättning, långt billigare än de nu organiserade. På köpet skulle flyktingarna direkt få den kontakt med värdlandet, den integration med det svenska, som så många anser så viktig, men också så eftersatt.

Det borde inte vara svårt för migrationsverket att genom en granskning i tillgängliga register kolla upp de familjer som anmäler sig som värdfamiljer. Och att skapa ett kontrakt som på ett bra sätt ger förutsättningar för att gå in i uppdraget, men också avsluta uppdraget när man så önskar.

Vi måste tänka nytt om vi skall lösa de utmaningar ett så stort flyktingmottagande som vi nu har skall bli bra. Ge medborgarna möjligheterna och verktygen att göra en insats.

2015.10.07

Jarl

Kultur och politik

 

Lördag morgon denna sista dag i månaden januari. På morgonen skidåkning i fina vita spår. På eftermiddagen kommer snöovädret, sikten reduceras till några hundra meter, det kommer att bli mycket snöskottning. När det kvällas blir det bil 3 mil ut i den norrländska skogen till en bygdegård. Där väntar en fin buffémiddag och efteråt Hoffmans Äventyr i direktsändning från Metropolitan i New York.

Så möts kultur och obygd i vår globala tid. Och trots vädrets påverkan, blir det troligen fullt hus också ikväll, så brukar det vara.

Annars går gärna tankarna till det liberala parti undertecknad anslöt till för drygt 20 år sedan. Då under ledning av socialliberalen Bengt Westerberg. En person som gjorde starka avtryck i politiken under de korta år 1991-94 som han fick vara ansvarig för det sociala i vårt land.

Efter mellanspelet med ett par andra ledare, fick så majoren Björklund förtroendet att leda partiet. Socialliberalism byttes mot kravliberalism, om det nu finns något som kan kallas så. På skolans område skulle stora förändringar ske, till det bättre var det tänkt. Men aktiva utövare, också i undertecknads personliga nätverk, var mycket skeptiska till den politiska kompassen.

Mycket riktigt kom inte h den positiva omsvängning man troligen förväntat sig. Trots 8 år i ledarskapet av skolan, brottas man med samma problematik av dåligt ledarskap, otillräcklighet och bristande kunskapsresultat. Och nu handlar det om förändrat fokus. I oppositionsställning gör man nu kravpolitik av integrationen av våra ”nya svenskar” till en ny hvudfråga.

Om man då varit seriös borde man riktat kraven mot den byråkrati som är ansvarig för de årslånga integrationsprocesserna, och deras misslyckanden. Men i majoren Björklunds tolkning av det liberala budskapet riktas pekpinnarna mot de som har den absolut minsta makten i det avseendet, nämligen den lilla beroende människan.

Dessbättre finns de liberaler som ser saken annorlunda, och förhoppningsvis kommer det landsmöte som jag var del av under ett antal möten, nu att göra en annan tolkning av budskapet. Om den omsvängningen medför att också majoren får ständig permission, för att tala med den vokabulären, är ingen skada skedd.

Snarare vore det en välgärning för ett parti som är på väg att helt mista sina ideologiska rötter.

2015.01.31

Jarl Strömbäck

Hand i hand eller?

Allt fler med invandrarbakgrund anställs i statlig tjänst i vårt land är dagens ekos nyhet den 13 augusti 2007. 16% av de statligt anställda förra året var från invandrarfamiljer, och det svenska rättsystemet var en av de arbetsplatser som nu på allvar öppnats upp för våra ”nysvenskar”.
För några i vårt land är den utvecklingen säkert ett hot, för många en naturlig och viktig del av ett alltmer etniskt uppblandat Sverige. Det nya och det gamla Sverige lär sig alltmer att gå hand i hand.

I det sammanhanget kan det vara av intresse att också reflektera över en annan utveckling. Media har de senaste dagarna kunnat rapportera att nya läromedel tagits fram i ryssland för de ryska skolorna. Läromedel som framställer Vladimir Putin som en hjälte och USA som en fiende. Massmördaren Stalin upphöjs som ledare för sin tid och den ryska historikern Nikita Sokolov betecknar böckerna som en katastrof för den ryska utbildningen av de unga.
De nya böckerna är avsedda att bygga en mur av nationalism mellan ryssland och omvärlden, en omvärld som i böckerna ses som fientligt mot ryssland. Det framställs som att Ryssland alltid har varit auktoritärt och ska vara så. Ryssarna ska åter förmås att se sitt land som en fästning omgiven av fiender.
Naturligtvis har lärare och historiker protesterat, protester som bara fört till att en lag tagits i duman som tvingar dem att använda böckerna i undervisningen.
Så manifesteras den nya nationalismen i vårt stora grannland, samtidigt som man där flerfaldigar anslagen till den militära upprustningen.

Två olika länder med två olika synsätt. I vårt land vinner integrationen alltmer mark och globalt samarbete är normen samtidigt som militären avrustas.
I ryssland ökar nationalism och isolering och militären upprustas. Den fria rösten i media finns knappast längre och den demokratiska plattform som fanns under några år vittrar alltmer sönder under trycket från ett odemokratiskt ledarskap.

2007-08-13
Jarl Strömbäck