Skådespel åt folket

Ge bröd och skådespel åt folket, är ett gammalt talesätt med innebörden att då är vi glada och nöjda. Och ett mått av sanning ligger det givetvis i det påståendet. I vår nu alltmer mediala värld återspeglas det också i tv-s olika program och kanaler.

För några handlar det om Mästarnas mästare, stor störst och vackrast. För andra om kampen om årets mästarkock, där vi under ett antal program får följa “amatörer” som under tidspress och stränga domares översyn reduceras till en slutlig segrare. Katarinas glädjetårar när hon vann häromdagen värmde och berörde säkert många.

Och i samma kanal kan vi nu följa dramat som skall utse vinnaren i danstävlingen “Let`s dance”. Med förundran kan man där se hur den hedervärde, men av åren stele skidmästaren lyfts fram av gamla sympatisörer i program efter program, alltmedan yngre och långt mer spänstiga dansare får lämna planen. Men vad spelar det egentligen för roll, dramatiken finns där i vart fall, och det är väl det som är meningen.

Och slutligen en annan kamp som lockar massorna, den på idrottens olika arenor. Antikens arenakamper i modern tappning. Några förlorar och ödesmättade skriverier beskriver detta som ett slag för hela samhället, som i fallet med fotbollens eller hockeylagets förlust av sin SHL-plats.

Andra kämpar med näbbar och klor för att nå den eftertraktade slutsegern, en kamp som inte precis är gentlemannamässig. Där tillåts våldet i grova nersparkningar och tacklingar ständigt skörda nya offer. Något som i brottsbalkens mening borde bli grov misshandel, tillåts i vår tids arenasport. Och samhället blundar och betalar polisiär vakthållning och prioriterad sjukvård för att hålla verksamheten gående.

Snurra min jord, och dagarna går alltmedan folket serveras den dagliga dosen av skådespel, av media förstärkt med en lämplig dos av utspel och kommentarer.

2016.04.09

Jarl