Visar inlägg med etikett Mussolini. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mussolini. Visa alla inlägg

måndag, september 25, 2017

Vår tids Mussolini





Likheterna är slående. Samma arroganta attityd, präglad av självgodhet. Samma pompösa uppträdanden, och samma övertygelse när det gäller de egna synpunkternas överlägsenhet.

Donald Trump har av många fler än undertecknad liknats vid vår tids Mussolini.


Då på 30-talet handlade det om Italiens förmenta storhet. Genom kolonialkriget mot dåvarande Abessinien (Etiopien idag) 1935–36 fick fascisten Mussolini ett eget litet krig mot en underlägsen motståndare. Nationernas förbund som skulle skydda mänskligheten efter det första stora kriget 1914-18, förmådde inte hindra det trots att båda länderna Italien och Abessinien var medlemsstater. Italienarna var överlägsna i materiel och flyg. Den italienska segern blev inte långvarig. Mussolinis storhet var ett bländverk som rasade ihop under trycket av det stora krig som följde 1939–45, och som han blev en del av.

Nu stormar ordets böljor mellan lilleputtstaten Nordkorea och jätten USA. Och vår tids Mussolini, Donald Trump eldar på, också han anser sig kanske behöva ett krig för att ”ena” nationen. Det blir knappast det gatans parlament som han stödjer sina synsätt på, som drar ut i det kriget. Och det kommer inte att begränsas till Nordkorea om det startas. Jättarna Ryssland och Kina är alltför nära lierade med Nordkorea för att acceptera en sådan utveckling.

Av de skälen och historisk erfarenhet, måste den amerikanska demokratin stå emot galenskapen. Därför är republikaner som Ed Mc Bain, som nu blockerar de värsta påhitten, utomordentligt viktiga. Likaså det samarbete mellan tidigare presidenter som uppstått, och den samverkan för att minska presidentens makt som nu sker mellan demokrater och republikaner.

En president som förnekar erkända begrepp som forskning och erfarenhet. Som bygger sina åsikter och beslut på egna åsikter, utan förankring hos andra än en begränsad grupp likasinnade. En sådan president kan aldrig bli folkets president. Det finns alla skäl att också i det här fallet prisa media för deras vaksamhet i de här avseendena.

Vår tids Mussolini, är minst lika farlig för världssamfundet som någonsin hans föregångare.

2017.09.25

Jarl

söndag, mars 19, 2017

Vårdagjämning





Det är tid för vårdagjämning. Ännu ligger nattfrosten över landskapet vid den tidiga morgonpromenaden, men solen lyser upp morgonen redan vid 6-tiden. Vi går mot ljusare och trevliga tider.

Men ute i den stora världen ställs tidigare självklarheter på stort prov av den nya administrationen i Vita Huset i USA. Den gångna veckans besök där borta av den irländske premiärminister vid St. Patrick firandet, blev till en tydlig markering av USA-s historiska roll som ett invandrarland. 35 miljoner amerikaner har irländska rötter om man går tillbaka till deras ursprung. Hans tal med en butter Trump vid sin sida var en svidande kritik mot Republikanernas nuvarande syn på invandring och andra nationaliteter.

Och inte blev stämningen bättre vid mötet med Tysklands Agneta Merkel, en synnerligen kompetent politiker med rötter i både öst och väst. Mansgrisen Trump satt tydligt och surade vid den presskonferens som hölls i slutet av det mötet. Han hade nog fått besked på olika områden, han inte ville lyssna till.

Och i USA görs nu direkta jämförelser mellan Europas 30-talshistoria, och den amerikanska utvecklingen idag. Se bifogad länk. http://www.alternet.org/visions/trump-and-mussolini-same-only-different-eleven-key-lessons-historical-fascism

När nu också den nobelprisade ekonomen och debattören Paul Krugman går ut i debatten, så är det för att varna för det han ser som det största hotet mot den amerikanska demokratin någonsin. Och ett hot som han inte tror det politiska systemet ensamt kommer att kunna lösa. Hans svidande vidräkning med Bush-administrationen som orsaken till det kaos man nu ser sedan åratal i mellanöstern borde leda till eftertanke. Istället ser vi en president i USA som nu rustar för krig.

Men det är inget som den koltrast bryr sig om, som syntes i buskarna denna morgon eller de fåglar som nu sjunger och skriar ut sina vårkänslor med solens återkomst. Nog är det en lisa att den mänskliga galenskapen, kan balanseras av med andra upplevelser ibland.

2017.03.19

Jarl