Radikalisering har under de senaste åren
blivit ett återkommande begrepp. Då i synnerhet när det gäller personer som
valt krigets Syrien och islamisering, och lämnat sina hemländer med det följder
det fått. Resultatet har vi sett i det årslånga krigandet i främst Irak och
Syrien, och det elände som följer av det.
Men radikaliseringen är inte begränsad till
fotfolket längre. Också i de högsta sfärerna har demokratins trygga hjul
ersatts av demagoger, som framför budskap som med samma rätt kan kallas
radikala. USA-s president Trump är typexemplet som följts av Boris Johnson i
England. Turkiets de-facto diktator Tayyip Erdogan en tredje. De goda åren när
demokratin bredde ut sig över världens länder, har nu bromsats och till dels
stoppats upp i realiteten.
Den utvecklingen startades av Rysslands misslyckade demokrati försök. Visserligen hålls val där, men det är val som endast “betrodda” ledamöter får ställa upp i. Betrodda i den meningen att de samverkar med det av Putin och hans anhang styrda parlamentet.
Erdogan i Turkiet har successivt fängslat sina politiska motståndare, och tagit kontrollen över alla viktigare media. 1000-tals personer inom krigsmakten har fängslat, och ännu fler fått lämna sina tjänster.
Det krig som Erdogan nu startat mot den stabilaste och humanaste delen i Syrien, den kurdstyrda enklaven Rojava, är helt styrt av Erdogans storhetsvansinne, och omvärlden ser på.
Demokratin som styrelseform är i dagsläget prövad mer än någon gång sedan 2-a världskriget. Sönderfallet i USA kan om det inte stoppas bli spiken i kistan i det avseendet, Och den Kinesiska “stabiliteten” byggd enpartidiktatur och på världens i särklass bredaste personkontroll, bidar sin tid att ta över som den nya stormakten, ekonomiskt och militärt.
EU med sina interna problem och Brexit ständigt närvarande, är förlamat och svagt som maktfaktor i det stora globala spelet.
Mycket kan ändras fort i vår lättrörliga tid. Radikaliseringen av ledarskapen i stora och betydelsefulla länder, skapar stora osäkerheter och minskad trygghet.
2019.10.12
Jarl S
 |
| Despot USA |
Den utvecklingen startades av Rysslands misslyckade demokrati försök. Visserligen hålls val där, men det är val som endast “betrodda” ledamöter får ställa upp i. Betrodda i den meningen att de samverkar med det av Putin och hans anhang styrda parlamentet.
Erdogan i Turkiet har successivt fängslat sina politiska motståndare, och tagit kontrollen över alla viktigare media. 1000-tals personer inom krigsmakten har fängslat, och ännu fler fått lämna sina tjänster.
Det krig som Erdogan nu startat mot den stabilaste och humanaste delen i Syrien, den kurdstyrda enklaven Rojava, är helt styrt av Erdogans storhetsvansinne, och omvärlden ser på.
 |
| Krigshetsare Edrogan |
Demokratin som styrelseform är i dagsläget prövad mer än någon gång sedan 2-a världskriget. Sönderfallet i USA kan om det inte stoppas bli spiken i kistan i det avseendet, Och den Kinesiska “stabiliteten” byggd enpartidiktatur och på världens i särklass bredaste personkontroll, bidar sin tid att ta över som den nya stormakten, ekonomiskt och militärt.
EU med sina interna problem och Brexit ständigt närvarande, är förlamat och svagt som maktfaktor i det stora globala spelet.
Mycket kan ändras fort i vår lättrörliga tid. Radikaliseringen av ledarskapen i stora och betydelsefulla länder, skapar stora osäkerheter och minskad trygghet.
2019.10.12
Jarl S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar