Fin morgon
på landets västra kust när detta skrivs. Dagarna blir allt längre, och duvorna kuttrar
som en markering att deras vårkänslor nu vaknat. Det ligger hopp i vårtiden,
men i år också en skugga av hotet från det stora landet i öster Kina,
Corona-viruset.
Det kan tyckas märkligt att vi i vår upplysta tid inte har de medel som behövs för att möta ett virus, men så är fallet. Senast en pandemi av de slaget härjade stort, var för drygt 100 år sedan. Då sprunget ur 1-a världskrigets skyttegravar, kom det att kallas spanska sjukan, och dess härjningar beräknas ha kostat mellan 50-100 miljoner människor livet. Det viruset angrep i huvudsak människor i blomman av sin kraft, vuxna och annars fullt friska personer. Sjukförloppet var mycket snabbt, och dödligheten stor.
Vår tids utbrott är ännu i en uppbyggnadsfas, men har visat på en dödlighet av drygt 3 %. De som drabbas hårdast den här gången är av rapporteringen att döma personer med svagt immunförsvar, och de med hjärt-och lungsjukdomar. De flesta avlidna är också mot den bakgrunden äldre personer.
Pandemin i vår tid slår också hårt mot det moderna näringslivet. När alltmer av de vi behöver är del av direkta leveranser, och korta lager, blir också sårbarheten därefter. Myndigheternas försök att lugna folket i allmänhet, väcker snarare ett stort tvivel på de riktiga i de rapporter som meddelas på olika sätt.
Stängda verksamheter och/eller kraftigt minskad rörlighet skapar stort tapp för turism och hotellnäringarna. Stoppade evenemang blir på motsvarande sätt intäktsbortfall för arrangörer och verksamma på olika områden. Samhällskostnaderna ökar utan motsvarande intäkter.
De budgetar som lagts kommer inte att hålla för offentliga och privata företag, och oron kommer att skapa uppsägningar och arbetslöshet.
De moderna samhällena är på väg in i en prövning man inte haft på många år enligt många experter. Visst vore det bra om det dystopiska scenariot visade sig felaktigt, men sannolikheten att vi nu ser upptakten till en verklig pandemi är nog större.
2020.03.07
Jarl S
Det kan tyckas märkligt att vi i vår upplysta tid inte har de medel som behövs för att möta ett virus, men så är fallet. Senast en pandemi av de slaget härjade stort, var för drygt 100 år sedan. Då sprunget ur 1-a världskrigets skyttegravar, kom det att kallas spanska sjukan, och dess härjningar beräknas ha kostat mellan 50-100 miljoner människor livet. Det viruset angrep i huvudsak människor i blomman av sin kraft, vuxna och annars fullt friska personer. Sjukförloppet var mycket snabbt, och dödligheten stor.
Spanska sjukan i Kansas 1918 |
Vår tids utbrott är ännu i en uppbyggnadsfas, men har visat på en dödlighet av drygt 3 %. De som drabbas hårdast den här gången är av rapporteringen att döma personer med svagt immunförsvar, och de med hjärt-och lungsjukdomar. De flesta avlidna är också mot den bakgrunden äldre personer.
Pandemin i vår tid slår också hårt mot det moderna näringslivet. När alltmer av de vi behöver är del av direkta leveranser, och korta lager, blir också sårbarheten därefter. Myndigheternas försök att lugna folket i allmänhet, väcker snarare ett stort tvivel på de riktiga i de rapporter som meddelas på olika sätt.
Stängda verksamheter och/eller kraftigt minskad rörlighet skapar stort tapp för turism och hotellnäringarna. Stoppade evenemang blir på motsvarande sätt intäktsbortfall för arrangörer och verksamma på olika områden. Samhällskostnaderna ökar utan motsvarande intäkter.
De budgetar som lagts kommer inte att hålla för offentliga och privata företag, och oron kommer att skapa uppsägningar och arbetslöshet.
De moderna samhällena är på väg in i en prövning man inte haft på många år enligt många experter. Visst vore det bra om det dystopiska scenariot visade sig felaktigt, men sannolikheten att vi nu ser upptakten till en verklig pandemi är nog större.
2020.03.07
Jarl S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar