Kris och konsekvenser

Ljummen och riktigt fin vårmorgon denna marsdag, om än solen är skymd av tunna moln. För bara ett par dagar sedan var kyla och hårda vindar rådande, så skiftar vädret från hårt till gott. Och kanske den återspeglingen kan ses också i någon mån av det som nu ses som den största samhällskrisen på decennier i global mening.

Ett osynligt litet virus och dess spridning skrämmer nu en hel värd till underkastelse, isolering och kraftiga samhällsförändringar. Gränser mellan länder stängs, kommunikationslinjer, i synnerhet flyget stoppas. Rese mönster slås sönder och regeringar meddelar förbud mot större sammankomster än 5 personer (Österrike),50 personer (USA), och i vårt generösa land 500 personer.

Bakom den generositeten ligger krassa politiska bedömningar. Sverige har inte råd och möjlighet att bekämpa Corona krisen på samma tydliga sätt som andra länder. Våra sjukhus är överbelagda redan med normal aktivitet. Utrymme för stora grupper Corona-fall finns inte utan att annan sjukvård ställs åt sidan. Testkit finns inte för masstestningar, och utrustning för de som arbetar med de sjuka saknas.

Alltså väljer man från myndigheternas och politikens sida att bagatellisera pandemin jämfört med många andra länder, och därmed också lägga riskerna på den enskilde medborgaren. Dessbättre och tydligare är de många företag som likt Volvo och Ericsson anmodar de anställda som så kan att arbeta hemifrån. Där inser man värdet av att skydda sin personal så långt det går.

Coronavirusets farlighet, liksom de åtgärder som vidtas, eller underlåts att vidtas, kommer i en framtid att utvärderas. I den utvärderingen kommer inte de kunna deltaga, som kommer att offras på den politiska handlingsförlamningens och oförmågans altare.

Hur många de offren blir kommer kanske också att hemligstämplas.

2020.03.16

Jarl S

Kaos

Regnet strilar denna marsdag på landets västra kust. SMHI har meddelat att februari varit den regnigaste månaden på mer än 100 år. Så blev vintern till höst och nu också tidig vår.

Och ute i den globala världen sprider sig kaoset i skräcken för Corona viruset allt mer. Under några veckor har USA-s president Donald Trump i sina försök att stoppa börsrasen trivialiserat smittan, försökt att stoppa läkarprofessionens larmrapporter. När det ändå inte gått vänder han nu på kappan och pekar finger åt Europa genom att stoppa alla flygförbindelser med Europa i en månad.

Så förvandlas också inrikespolitik till skenlösningar hos USA-s famlande president. Den sämsta man någonsin haft enligt landets officiella rating. Och börsen fortsätter att falla globalt till men för allt och alla. Den förkylningsåkomma som startade för drygt 2 månader sedan, stryper nu sakta men säkert område efter område. Inte genom sin egentliga farlighet, utan genom de åtgärder av panik och politik som drivs fram i land efter land, på område efter område.

Det finns ingen anledning att förminska virusets existens, den finns och den kommer att fortsätta sin spridning över världen likt andra virus av liknande slag gjort tidigare. Men det är bekräftat att dödligheten ligger i allt väsentligt hos redan svaga individer, medan den friska delen av befolkningarna klarar åkomman utan större besvär än vid andra influensa infektioner.

Så har vi nu en situation där handelsmönster, resandemönster, ekonomier och försörjningslinjer bryts sönder. Något som kan få effekter mycket allvarligare än vi i dagsläget kan förutse. Upplopp och omstörtande rörelser har alltid följt där nödlägen uppstår.

 Det kaos vi nu ser breda ut sig kan få följder långt allvarligare än de nu taffligt tagna ”skyddsåtgärderna” motiverar.

2020.03.12

Jarl S

I farsotens tid

Fin morgon på landets västra kust när detta skrivs. Dagarna blir allt längre, och duvorna kuttrar som en markering att deras vårkänslor nu vaknat. Det ligger hopp i vårtiden, men i år också en skugga av hotet från det stora landet i öster Kina, Corona-viruset.

Det kan tyckas märkligt att vi i vår upplysta tid inte har de medel som behövs för att möta ett virus, men så är fallet. Senast en pandemi av de slaget härjade stort, var för drygt 100 år sedan. Då sprunget ur 1-a världskrigets skyttegravar, kom det att kallas spanska sjukan, och dess härjningar beräknas ha kostat mellan 50-100 miljoner människor livet. Det viruset angrep i huvudsak människor i blomman av sin kraft, vuxna och annars fullt friska personer. Sjukförloppet var mycket snabbt, och dödligheten stor.

Spanska sjukan i Kansas 1918

Vår tids utbrott är ännu i en uppbyggnadsfas, men har visat på en dödlighet av drygt 3 %. De som drabbas hårdast den här gången är av rapporteringen att döma personer med svagt immunförsvar, och de med hjärt-och lungsjukdomar. De flesta avlidna är också mot den bakgrunden äldre personer.

Pandemin i vår tid slår också hårt mot det moderna näringslivet. När alltmer av de vi behöver är del av direkta leveranser, och korta lager, blir också sårbarheten därefter. Myndigheternas försök att lugna folket i allmänhet, väcker snarare ett stort tvivel på de riktiga i de rapporter som meddelas på olika sätt.

Stängda verksamheter och/eller kraftigt minskad rörlighet skapar stort tapp för turism och hotellnäringarna. Stoppade evenemang blir på motsvarande sätt intäktsbortfall för arrangörer och verksamma på olika områden. Samhällskostnaderna ökar utan motsvarande intäkter.

De budgetar som lagts kommer inte att hålla för offentliga och privata företag, och oron kommer att skapa uppsägningar och arbetslöshet.

De moderna samhällena är på väg in i en prövning man inte haft på många år enligt många experter. Visst vore det bra om det dystopiska scenariot visade sig felaktigt, men sannolikheten att vi nu ser upptakten till en verklig pandemi är nog större.

2020.03.07

Jarl S