Nytt år och nya förutsättningar. God
fortsättning brukar man säga som en liten önskning eller besvärjelse inför det
nya året. Och visst är det välfunnet, inte minst ett år som detta 2018, då
trovärdigheten i det politiska systemet återigen skall prövas i val.
För det är ju det som valen i grunden skall
handla om, det politiska alternativens trovärdighet hos väljarna. Därmed inte
sagt att alla kort läggs på bordet för väljarna att bestämma över. En del
frågor läggs i malpåse av olika skäl. De politiska partierna överenskommer om
att inte ta upp dem i valrörelsen för att de anses alltför känsliga.
Utvecklingen av pensionssystemet efter plundringen av dess kassor för 20 år
sedan är en sådan fråga. Den hålls strikt inom de etablerade partiernas krets,
och duttar av småpengar delas ut för att blidka de mest kritiska rösterna i
media och hos allmänheten. Något tal om återbetalning av de 256 miljarder som
överfördes till statskassan för att stabilisera den vill man inte ha.
Andra frågor begravs i utredningar som ges
“lämplig tid” för sitt arbete. Med det menat att man får tid till efter valet
för att komma med sina rekommendationer. Dit hör för närvarande vårt lands syn
på relationerna till NATO och kärnvapenfrågan.
Men lämnar man de synsätten och återgår till valrörelsen
så ser det nu ut som att något av de 3 partierna med beteckningarna KD, MP
eller L kommer att få lämna riksdagen. Inget ont i det, ett levande politiskt
system måste också acceptera den typen av förändringar, och vi behöver ett
stabilt politiskt ledarskap. De etablerade partiernas försök att genom
bojkotter på olika områden utestänga SD från inflytande, har troligen gynnat
partiet genom att ge det en martyrstatus och därmed röster. Nu är det partiet
etablerat som landets 3-e största parti och en vågmästare man kommer att få
svårt att kringgå.
Å andra sidan är det en tillgång att det finns
alternativ, risken för ensidiga polariseringar blir mindre med fler alternativ.
Utvecklingen i USA är i det avseendet ett verkligt avskräckande exempel,
tydligt för den som väljer att följa det dramat. Där släppte man 2010 lös de
finansiella systemets rätt att finansiera de politiska partierna och deras
kandidater. Resultatet har blivit att man de kommande åren genom massivt stöd
till det republikanska partiet och dess kandidater lyckats ta över majoriteten
i såväl senat, representanthus och nu också presidentskapet. Och nu handlar
inte längre ledarskapet om det amerikanska folkets bästa, nu handlar det om att
tillfredsställa de finansiärer som ställt upp för de enskilda politikerna.
Det kommande året kommer att bli mycket
intressant, både i nationell mening och
globalt. Låt oss ändå ha en övergripande förhoppning, nämligen att den
galenskap som krig innebär, inte eskaleras utan reduceras väsentligt.
Facit kommer med självklarhet när året går mot
sitt slut.
2018.01.03
Jarl