Sveket mot kvinnorna

Sveket mot kvinnorna

Det så kallade nya pensionssystem som beslutades för 20 år sedan, var den största nedmontering av ett av välfärdens fundament som gjorts i vårt land. Det stod inte uppenbart för den oinvigde, men det borde inte varit någon hemlighet för de politiker från landets ledande partier, som trumfade igenom systemet.

För att förstå dess implikationer kan man läsa de böcker som bland annat förre generaldirektören KG Scherman skrivit. Han var en av de ledande tjänstemännen bakom förändringen, och är nu en av dess starkaste kritiker.

Det som kanske är allra mest stötande i övergången till det nya systemet, är hur utomordentligt tydligt spetsen är riktad mot kvinnorna. Med de skrivningar man gjorde, rycktes tryggheten totalt bort för 100-tusentals kvinnor, något som totalt bröt mot de jämställdhetssträvanden som man samtidigt hela tiden driver.

Bakgrunden till det påståendet är enkelt att förstå. I det fina ATP-systemet utgick vid pension en ersättning om 80 % av tidigare lön, baserat på de 15 bästa åren av intjänande, och att man lönearbetat i 30 år. Den mallen gav kvinnorna utrymme att vara hemma under småbarnsåren, 10-talet år, något som var bra för både föräldrar och barn. Och så har också skett under de år mellan 1959 och 1995 ATP-systemet verkat, i väldigt många familjer. Tryggheten låg inbyggd i ATP-systemet, det gav utrymme för ett normalt familjeliv.

Den tryggheten plockades totalt bort i det nya pensionssystemet. Där bygger ersättningen på ett genomsnitt av lönen baserad på 40 år i arbetslivet. Den som är ensamstående, haft ett rimligt familjeliv under småbarnsåren, får nu betala med kraftigt sänkte pensioner. För dem handlar det om existensminimum och gamla besparingar när man skall få balans i verkligheten och betala sina räkningar. Det absoluta flertalet är kvinnor.

Och fattigdomen räknat efter EU-normen ökar nu år från år i vårt land, och har passerrat 200,000. Flertalet är kvinnor som arbetat deltid eller del av livet för att hinna med det som hemarbetet kräver.

I dagens läge ser vi också hur stressen i det som kallas familjepuzzlet är ett ständigt problem för dagens unga familjer. Man är medveten om att trygghetssystemet rivits itu, och priset får de och barnen betala. Har vi tid och råd med barn, är säkert en återkommande fråga i många ungas värdering av framtiden.

När man för 20 år sedan med falska argument skapade det ”nya pensionssystemet”, ryckte man undan mattan för den trygghet och välfärd som kännetecknat en 30-årig period i vårt land. Och priset betalas nu av de som allra mest behöver den.

2015.02.22

Jarl Strömbäck