Demonstration mot vindkraftsvansinnet.

Lördag den 14.2 hålls en stor demonstration mot den galet stora utbyggnaden av vindkraft som sker i Västernorrland. Nedanstående är ett upprop som media kommer att få del av vid mötet. Ett möte som handlar om livsvillkoren, och överlevnadsvillkoren för stora befolkningsgrupper i Norrlands inland.

2015.02.13

Jarl Strömbäck

 

 

Ramsele 2015-01- 28

Vi kräver ett moratorium i fortsatt vindkraftsutbyggnad i

Västernorrlands och Jämtlands län

I våra båda län planeras för en gigantisk utbyggnad av vindkraft. En av de största aktörerna är

SSVAB som ägs av det svenska företaget SCA och det norska Statkraft. Detta företag har

under året tagit flera vindkraftparker i drift. Klagomålen på störande buller strömmar nu in

från närliggande byar. Till detta kommer att det finns uppenbara risker för iskast från dessa

vindkraftverk vilket medför allvarliga begränsningar av allemansrätten. Dessa parker ingår i

ett större område inom vilket planeras för över 500 vindkraftverk. Vi menar att här pågår en

exploatering som saknar motstycke.

Vi anser att tillstånd beviljas trots brister i beslutsunderlag, vilket är ett brott mot

lagstiftningen och Miljöbalkens hänsynsparagrafer.

En allvarlig brist gäller bullerspridning från dagens gigantiskt höga och stora vindkraftverk.

Det är väl belagt i ett stort antal studier att de beräkningsmodeller som används för att

förutsäga bullernivåer inte tar hänsyn till alla de olika faktorer som påverkar hur buller sprids

i vårt kuperade norrländska skogslandskap med stora höjdskillnader mellan dalgångar och

bergområden/eller höjdområden samt varierande klimat.

Vi vill peka på följande brister i de beräkningar som ligger till grund för de bullerkartor som

redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningarna (MKB).

1.Bullerspridning påverkas framför allt av temperaturförhållanden i luftlagren men

också av förekomst av regn och snö. Ofta förekommer så kallad temperaturinversion

vilket medför att buller sprids i ett luftskikt nära markytan. Ett förhållande som ofta

förekommer under kvällar och nätter under höst, vinter och vår. Genom detta

kommer buller att spridas över mycket större områden än vad som redovisas i MKB

och med förhöjda bullernivåer som resultat

2.Fastigheter som ligger i vindskugga, dvs att vindhastigheten är avsevärt lägre än vid

vindkraftverken, drabbas av en förhöjd bullernivå. Detta förhållande redovisas aldrig

i MKB trots att det finns angivet i Naturvårdsverkets regelverk.

3.Ett stort problem både vad gäller driftssäkerhet och bulleralstring är isbildning på

vindkraftverkens rotorer. Denna företeelse kan höja källstyrkan med 10-15 dB(A).

Detta belyses ej i MKB. Det finns idag dessutom ingen säker metod att förhindra

isbildning.

4.Landskapets topografi påverkar bullerspridningen i stor utsträckning. Interferens av

ljudvågor och ekoeffekter påverkar ljudbilden och kan vara mycket varierande

beroende på turbulens i lufthavet. Detta belyses ej i MKB

Sammantaget medverkar dessa brister vid beräkning av buller till att vissa orter tidvis

drabbas av besvärande bullerstörningar långt utöver vad man förväntat sig. Detta bekräftas

även av ett stort antal vittnesmål från personer som bor på dessa orter. Grava störningar kan

tidvis förekomma på avstånd som uppgår till 5-10 kilometer. Ett lågfrekvent ljud dominerar

på dessa avstånd. På sina håll upplevs störningarna mer inomhus än utomhus.

Dagens praxis att samma företag som har upprättat bullerkartor också kontrollmäter samma

projekt är helt oacceptabelt. Vi hänvisar till ÅF som tydligt exempel.

Vi ställer med anledning av dessa förhållande följande krav:

- Vi kräver en detaljerad redovisning av vilka värden som olika parametrar givits i den

beräkningsmodell som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas inför

länsstyrelsens tillståndsbeslut.

- Vi kräver att kontrollmätningar av bullernivåer skall utföras av företag eller institutioner

som inte har ekonomiska relationer till vindkraftsföretaget.

- Vi kräver att kontrollmätningar genomföres under en längre period så att normalt

förekommande årsvariationer i klimat finns representerade.

- Vi kräver att detaljerade program för kontrollmätning upprättas och att dessa göres

offentliga för opartisk granskning.

- Vi kräver att mätningsrapporter granskas av opartisk expertis

Vi anser vidare att man måste beakta att det norrländska skogslandskapet är mycket tyst. Att

inte ta denna hänsyn betraktar vi som en exploatering av vår livsmiljö.

-Vi kräver därför som minimum att Naturvårdsverkets regel att 35 dB(A) gäller som tillåten

högsta bullernivå.

Det finns inget vetenskapligt stöd för att använda nuvarande bullergräns på 40 dB(A) som

praxis. De studier som stöder denna gräns har utförts i en miljö med högre bakgrundsnivå på

buller än i vår miljö och med små vindkraftverk i förhållande till de som nu uppförs i våra län.

-Vi kräver därför att en sociologisk studie snarast initieras för att kartlägga samband mellan

bullernivå och störningsgrad för den typ av installationer vi har i vår miljö.

Det är numera ett accepterat faktum att vindkraftverk i vår miljö kan kasta isstycken vilket

medför stora risker för skador på människor, djur och natur. Is kastas från de snabbt

snurrande rotorerna upp till 400 m och längre. Från vindkraftverkens torn kan is kastas upp

till 200 m vid stark vind. Dessa uppenbara risker har medfört att skoterleder måste flyttas

samt att avstånd på över 400 m måste respekteras vid av allmänna vägar . Risker för iskast

innebär stora inskränkningar i allemansrätten under en stor del av ett år. Den begränsar

också möjligheterna att bedriva skogsbruk under riskperioden som kan sträcka sig från

september till april. Detta är i sig ett brott mot människors grundlagsskyddade rättigheter. Vi

anser därför att områden med vindkraftverk skall betraktas som industriområde och förses

med stängsel.

- Vi kräver att vindkraftsparker på grund av risker för iskast skall likställas med

industriområde och förses med stängsel

Därutöver finns en rad andra sakförhållanden som bör utredas närmare. Vi vill peka på

problem för närboende och allmänhet när det gäller svepande skuggor, ljusblixtar nattetid,

risker för minskade fastighetsvärden, påverkan på jakt, hinder för allt friluftsliv i parkernas

närhet, stor minskning av produktiv skogsmark på grund av nya vägar och nya grustäkter,

kraftledningsdragningar, påverkan på natur och kulturmiljöer, djurlivet i spåren av en

utbyggnad. Konsekvenser för kommun, län när det gäller alla näringars långsiktiga

påverkan och utveckling samt arbetstillfällen, turism/besöksnäringen, inflyttning,

avflyttning.

Vi bifogar en sammanställning över kunskapsläget när det gäller vindkraftens påverkan på

den lokala miljön, bilaga.

Vi som kräver detta är alla drabbade eller kommer att drabbas av olika vindkraftsprojekt i

de två länen.

Allt tyder på att vindkraftsutbyggnaden i våra båda län sker alltför snabbt, med uppenbara

brister i beslutsunderlag samt sker helt i avsaknad av erfarenhet av denna typ av verksamhet.

Vindkraftindustrin är en areell näring vars påverkan på miljön är vittgående. Det saknas såväl

analyser som risk- samt säkerhetsbedömningar och den eftertanke, som fodras i

lagstiftningen för att ta tillvara medborgarnas bästa och för länens framtid.

Detta måste stoppas nu! Vi kräver därför ett moratorium där:

All vidare vindkraftsutbyggnad stoppas i Västernorrland och Jämtland, tills en både

genomgripande analys och opartisk utvärdering av för oss drabbade viktiga

sakförhållanden redovisas.

Att den som drabbas ges tolkningsföreträde och tales rätt, gällande den påverkan som

dessa vindkraftsetableringar har på våra liv, vår hälsa, livsmiljöer samt framtid för

kommande generationer.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå Byalaget i Fullsjön

Finnmarkens Bygdeförening Medborgare i Borgvattnet

Initiativet Värna Finnmarken Byalaget i Sörviken

Föreningen Livskvalitet vid Fjällsjöälven Byalaget i Görviken

¨

Vindkraft - kommunalt veto.

 Nedanstående anförande höll undertecknad i samband med KF den 28.10.2013. Texten talar för sig själv.

Att pröva vindkraftverk följer samma process som att pröva annan verksamhet som klassas som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken. Det finns emellertid en viktig skillnad och det är det så kallade kommunala vetot. Det kommunala vetot finns endast vid prövning av vindkraftverk och innebär att prövningsmyndigheten, dvs länsstyrelsen eller miljödomstolen, endast får ge tillstånd till vindkraftverk om kommunen har godkänt det.

 

Enligt protokoll delegerades beslut nom vindkraftverks etablering i Örnsköldsviks kommun bort från fullmäktige i början av 2010, och därigenom bort från det forum som rimligen är det enda forum i kommunen där ett kommunalt veto kan tas. Skälen till den åtgärden kan knappast ha varit någon annan än att undvika en situation där vindkraften ifrågasätts.

Enligt uppgift lär så många som mer än 300 vindkraftverk ha beviljats tillstånd i vår kommun, vilket om de kommer att byggas utgör den största skövling av naturområden som någonsin drabbat Örnsköldsviks kommun.

Nu kommer också larmrapporterna tätt både från vårt land och från andra länder där den storskaliga utbyggnaden tagit fart. Söker man över nätets olika fora och You Tube är vittnesmålen mycket omfattande. Det handlar om viltet som flyr industriparkerna. Det handlar om ljudmattorna, som utgör en tydlig hälsorisk för boende, även på betydligt längre avstånd från verken än givna gränsvärden. Det handlar om förstörd närmiljö, när den mörka delen av dygnet förvandlas till ett tivoli av blinkande ljus, och skuggor och buller från verken förstör de fina dagarna. Och det handlar om fastighetsvärden som rasar, när fastigheter i parkernas närhet blir osäljbara.

Det är anmärkningsvärt att vår kommun så tydligt manipulerat beslutsfattandet i KF, när man valde att delegera bort frågan från den beslutsprocess som kunde inneburit en viktig debatt i frågan.

Slutligen

Politik är inte bara att vilja, utan också att välja. Undertecknad skulle gärna sett att kommunen villkorat eventuella tillstånd för vindkraft med att viktig infrastruktur som järnvägens dubbelspår och norrbotniabanan, samt bredbandsuppbyggnaden prioriterades innan man gav några tillstånd till vindkraftsparker. På det sättet hade det kommunala vetot kunnat göra verklig nytta.

2013.10.28

JS

 

Vindkraft´verk ger bullerskador

Nedanstående artikel fanns att läsa i Läkartidningen 32-33 2013. Den får illustrera en av de aspekter som talar för stor försiktighet när det gäller tillståndsgivning av de riktigt stora verken. Det är viktigt att i det sammanhanget skilja mellan småskalig vindkraft, och de enormt stora vkv som nu uppförs i rasande takt runtom i landet.

Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom [1, 2] samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera [3, 4].

Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening. [5]

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar [6]. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner [7, 8]. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera [9]. Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent [10, 11]. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär.Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression [12]. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.

Ur läkartidningen 32-33/2013

Osakligt om vindkraften

Vindkraftsexploatören Hans-Erik Flodin berömmer i ett inlägg i TÅ den 13.8 den artikel angående vindkraftsutbyggnaden miljöpartiet hade i tidningen den 9.8. När det gäller miljöpartiets artikel, var den en mycket dåligt motiverad skrift. Tydligen lever man i miljöpartiet kvar i en ideologisk ankdamm, som för länge sedan har mist sin aktualitet.

De vindkraftsparker som byggs nu, är av en karaktär och kostnad som ligger långt från vad ”närboende” har ekonomisa muskler att ta del av. Nu handlar det om en omfattning som är industriell och bygger på starka ägare och stora subventioner. Hans Erik Flodins uppmaning till deltagande i den uppbyggnaden liknar mest en verklighetsfrämmande muta för att köpa sympati.

Den utveckling som nu sker med de mer än 200 meter höga verk som skall byggas, har lite gemensamt med de småsnurror som i vindkraftens barndom för drygt 10 år sedan, sattes upp av idealister i kooperativ form.

Den skövling av stora naturvärden som följer på den nuvarande utvecklingen, följs nu också av rapporter om stora medicinska problem orsakade av det lågfrekventa buller som sprids av de stora verken över stora avstånd. Intresserade bör ta del av den väldokumenterade artikel som finns i läkartidningen i frågan. Den finns på webben för datoranvändare, annars via bibliotek. Bullerproblemens påverkan finns också dokumenterade i många inlägg på You Tube (internet).

Vindkraften kommer att starkt driva upp elkostnaderna i vårt land i takt med att uppbyggnaden sker och kostnaderna flyttas över på konsumenterna. Den obetydliga bygdepeng som utgår, kompenserar inte på något sätt för de kostnader och den skövling av stora naturvärden, och de lidande som närboende, mer eller mindre kommer att få dras med.

2013.08.16

Jarl Strömbäck/SPI Välfärden