Skövlat landskap 7.

Skövlat Landskap 7.

Det är dags att återvända en stund till vindkraftsraseriet. Nedanstående text får tjäna som illustration till de besvär som drabbar massor av människor runt om i världen. Det lågfrekventa buller som förstör livsmiljön för inte bara människor, utan även djurlivet.

Till de som inte är medvetna om vad skada vindkraft kan göra.

En söndag morgon – en solig morgon. Jag vaknar av ett sus, går upp, öppnar dörren och möts av ett pulserande, svischande dånande. Jag ryggar bakåt. Dånet tränger in överallt, penetrerar mitt innersta, min oas, min tillflykt, mitt hem, mig.

Det här är inte vindkraft – det är ett övergrepp.

En lördag förmiddag – en solig höstdag med träd som skimrar i rött och gult. Jag vattnar trädgårdslandet med mina tårar. Jag vänder ner min förtvivlan i den mörka jorden. Det här är en förmiddag jag borde njuta av, men luften är fylld av ett pulserande dån. Det lämnar ingen ro, hela tiden, hela tiden, detta ssswhoff, swhoff, swhoff.

Det här är inte vindkraft – det är psykisk tortyr. 

Jag tror att vindkraft kan fungera, att det kan ge energi, inkomster till kraftbolag och markägare, och fungera att leva granne med. Men jag vet att vindkraft kan vara ett helvete att bo granne med.

Sedan december 2012 har jag och min familj fem jättelika kraftverk på höjdryggen öster om oss, 1 030–1 200 meter bort. Det är Karsholms vindkraftspark norr om Kristianstad, Skåne. Tystnaden har blåst bort och ersatts av ett genomträngande pulserande svischande. Ljudets karaktär gör att det tränger igenom vindens sus i träden, det tränger in i huset, det går inte att komma undan. Att jag och min familj inte tillhör de som drabbats värst är en mycket klen tröst.

Karsholms vindkraftspark har slagit sönder tillvaron för många boende i trakten. Det är ett övergrepp på tystnaden, på ett helt landskap, på oss. 

Kanske är det en klen tröst att nu också läkarvetenskapen börjat intressera sig för de ljudmattor vindkraften sprider över stora anstånd. Att också djurlivet påverkas har också samerna fått inse. Från det området meddelas nu att renarna inte vill gå in i vindkraftsområdena. Och spårsökning i snön inom vindkraftsområden, tyder på att de vildlevande djuren också söker sig därifrån.

Den av centern initierade, och av övriga partier omhuldade vindkraften, kommer troligen på sikt att ses som ett gigantiskt politiskt misstag. Att sedan enskilda personer, och grupper av personer berikar sig på utbyggnaden får inte skymma det faktum, att samhälle och livsmiljö i stort blir stora förlorare.

2014.02.06

Jarl Strömbäck

 

Skövlat landskap 6.

Det är -19 grader kallt när jag på morgonen den 24.1 kör till dagens gympapass. Röken står rakt upp i den vindstilla, arktiska morgonkylan. Det är en ynnest att vi har kärnkraften och vattenkraften som ger oss energi med 90 % verkningsgrad. När vindkraften står stilla och ger 0 % energi när den elektriska energin behövs som mest.

Vindkartslagen örn

Bättre än så kan väl inte skillnaden beskrivas. Men vindkraftens vänner har gjort sina val. Häromdagen fick en av dem utrymme i media, vi såg honom på TV i pälsmössa angripa vattenkraften och de vetenskapsmän inom kungliga vetenskapsakademin, som ifrågasatt vindkraftens rasande snabba utbyggnad.  Med miljöbalken som verktyg vill man nu riva upp och ompröva de tillstånd som gäller för vattenkraften. Skälen man använder är miljömässiga, men på vilket sätt blir miljön bättre av att vindkraft med usel verkningsgrad tillåts skövla enorma skogsarealer? Skall gamla synder sedan vattenkraftens utbyggnad, nu få utgöra skäl för att skövla våra skogar också? Den frågan borde vara i högsta grad relevant?

Det slutar inte där, skogarnas landskap är också hem för det som samlat brukar kallas biologisk mångfald. Växt och djurlivet sammantaget. I vindkraftssammanhang väcks inte sällan frågor om lämpligheten att bygga anläggningarna på områden där den biologiska mångfalden kan ta allvarlig skada? Det har naturligtvis irriterat vindkraftens förespråkare, vilket innebär att den utredning som nu pågår om rovdjurspolitiken, utökats med att också kungsörnarna skall tas med. I ÖA den 13.1 finns en mycket läsvärd artikel, som tar upp detta fenomen. Följande citat talar sitt tydliga språk:

En av regeringens vindkraftssamordnare uttrycker att artskyddet är det största hindret för vindkraftsetablering där man nu jobbar hårt för en förändring av artskyddet. Förekomsten av kungsörnar är ett exempel, eftersom där har några vindkraftsetableringar fått avslag i miljödomar.

I takt med att kritiken mot vindkraften ifrågasätts, ökar tydligen desperationen hos dess vänner och profitörer. Att man angriper den billigaste energikällan vi har, vattenkraften är exempel på det. Att man nu vill kraftigt begränsa skyddet för hotade arter, till fördel för vindkraften, talar sitt tydliga språk?

2014.01.24

Jarl Strömbäck