Skövlat landskap 5.

Varför hör vi inga protester från skogarnas folk, var frågan i föregående blogg? En rimlig förklaring finns i de arrendeavtal som vindkraftens företrädare använder sig av för att köpa stöd och rätten att uppföra vkv-en.

Jag bläddrar i det 13 sidiga dokumentet avseende den anläggning om 48 VKV som skall byggas kommunen norr om skogen. Ett dokument som troligen är standardiserat, och därmed stilbildande också på andra platser man bygger vindkraft.

Enligt dokumentet garanteras markägaren 4 % av den åriga bruttointäkt varje VKV drar in, dock minst 100 000 sek/VKV och år, troligtvis väsentligt mer.

 För att överbrygga motsättningar bland skogarnas folk, har man infört begreppet vindupptagningsområde. Det innebär att alla som har mark inom 400 meter från ett VKV, också erhåller ersättning för ”den vind” man levererar in till vkv-en.

Skogsskiftena i våra bygder är genom arvsskiften ofta små och splittrade. Det innebär att också de med små skiften genom konstruktionen av avtalen får del av intäkterna, exploatören får det stöd som man eftersträvar.

Avtalet är skrivet på 35 år, vilket innebär att väldigt många av skogens män och kvinnor kommer att få en god basförsörjning under många år framåt. Avtalen är med största säkerhet förhandlade med ledande företrädare för skogsägarna, vilket förklarar bristen på kritik från det hållet.

Finns det anledning till kritik då? Låt oss först konstatera att samtidigt som skogsägarna får betalt för att upplåta sin mark, utgår ingen som helst ersättning till kommunen som sådan. Detta bekräftat i en interpellationsdebatt med det ledande kommunalrådet. Den byapeng som marknadsförs via media, är på sin höjd någon enstaka promille av VKV intäkter, att jämföra med skogsägarnas intäkter. Och de som saknar skog, men är berörda som närboende eller på annat sätt av vkv-en, får ingen som helst kompensation.

Vidare gäller följande enligt avtalet ”Efter byggstart äger Arrendatorn rätt att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter i detta avtal till tredje part.”

Med andra ord är svensk skogsmark, väldiga arealer förvandlade till öppen handelsvara på en totalt global marknad. Hur de riskkapitalister som då kommer in kommer att agera, kan bara framtiden utvisa. Men en rimlig erfarenhet, är att den sortens folk flyr den dagen kostnaderna blir högre än intäkterna.

I definitionen för hållbarhet brukar man använda begreppet, att god hållbarhet innebär att man tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Gör man det med den nu rasande snabba vindkraftutbyggnaden?

2014.01.21

Jarl Strömbäck