Lövsprickningstid

Det är en vacker tid denna när vår övergår till sommar. Blommornas mångfald lyser upp marken, och lövsprickningen tycks rasande snabb när vi får några sommarvarma dagar. Livet återkommer som det gör varje år när vinterns kyla och mörker tvingas dra sig tillbaka. Nog är det tröstesamt i vår av mänskliga tillkortakommande plågade tid.

Årets första sjöresa genom skärgården och mellan öarnas mångfald från landets enda fjord, Gullmarsfjorden, ner till hemmahamnen blev också den fina upplevelse man önskar sig. Trafiken är inte tät som på sommaren. Det ges gott om tillfällen att läsa av landskapen, och låta tankarna flyga fritt i detta av historik så fyllda landskap.

Bohuslän, i ett historiskt perspektiv är ungt som svenskt landskap. Dess historia kopplat till det norska är desto mer omfattande. Och konstigt är det kanske inte, havet som ligger mellan de två, Kattegatt var ju också den källa till föda och välgång som befolkningarna runt dess kuster i nord och ost levde av.

Böckernas mångfald har också skrivits för att ge minnen stöd i vår framrusande tid. Och det som en gång var fattiga fiskarsamhällen, har nu oftast prägel av välmåga om än med stora variationer över året.

Sommarens invasion av sommarboende kontrasteras av vinterns loja och tysta liv, givet att så många av de hus som en gång hyste åretruntboende, nu ägs av rikemansbarn frrån städerna och används som sommarhus. Ett förhållande som inte enbart är av godo, men som ändå accepteras i de flesta fall.

Nu i Corona-tider blir dessa boenden också i många fall en flykt bort från de stora städerna, i hoppet om att tryggheten skall vara större på kusten. Kalenderna och vädret öppnar upp för ännu en sommar, hur den skall arta sig kan nog ingen spå, mer än att den blir olik någon annan man upplevt.

Gränsskydd mellan vänligt sinnade länder är en märklig företeelse, i ett område där gränserna likt havet varit helt öppna för samvaro mellan de närliggande länderna.

Hur den här sommaren kommer att arta sig hör framtiden till.

2020.04.24

Jarl S

Värna naturlandskapen

Under rubriken ”Naturen tillgång för turistlandet Sverige”, redovisas via WWF (världsnaturfonden) en färsk undersökning. Den visar att ett av huvudskälen till att utländska turister reser till Sverige är att uppleva vacker och orörd natur. Enligt SCB motsvarar turismen cirka 3 procent av Sveriges BNP, vilket är mer än hela den svenska livsmedels-eller mineralutvinningsindustrin. Ser man på exportvärdet finns samma trend, turismen är större än exporten av livsmedel och järn och stål. Det är därför viktigt att säkra bevarandet av våra internationellt attraktiva naturområden för att bevara såväl viktiga ekosystemtjänster som att skapa arbetstillfällen.

 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-natur-en-turistmagnet_3774474.svd?utm_source=sharing & utm_medium=clipboard & utm_campaign=20140807

De synpunkter som i övrigt kommer fram av WWF-s undersökning, verifieras också av andra undersökningar. Även den undersökning som Visit Sweden gjorde 2011, där 6000 globala resenärer deltog bekräftar att vår natur är en av de viktigaste anledningarna för turister att resa till Sverige.

Vi i Sveriges geografiska mitt har mycket att erbjuda för den som söker genuina värden.

I två reportage i ÖA har satsningen på en skärgård i världsklass samt den nu planerade turistsatsningen för kommunens inland beskrivits. När det gäller skärgårdsdelen är den i stort sett klar, och för den son likt undertecknad använder en hel del sommartid i skärgården är det bara att konstatera att uppryckningen uppskattas till fullo av båtfolket. Det man tycker om värnar man om. Det är desto mer underligt och trist, att beslutande myndigheter tillåter den enorma nedsmutsning som fiskeodlingarna innebär. En nedsmutsning som är odiskutabel och pågår året runt. Nu också med krav från ägarna om stora utbyggnader.

När det gäller den orörda natur som skogens landskap ger, hänger nu hotet tungt över de norrländska landskapen. Profithungriga markägare och politiska kravmaskiner har fått till stånd den största skövling av naturlandskap som skett sedan vattenkraftens utbyggnad. Det orörda landskap som turistindustrin eftersöker blir allt svårare att finna när tusentals vindkraftverk från sina höjdlägen dominerar landskapsbilden.

Med den utvecklingen raseras mycket av den småskaliga och viktiga grund som lokal turistindustri innebär. Lika lite som att vattenkraften gav lokal växtkraft till berörda samhällen, lika lite kommer vindkraften att göra det. Av de och många andra skäl borde vindkraftens utbredning omedelbart stoppas.

2014.08.07

Jarl Strömbäck, Relingsvägen 22,89178 Bonässund,0706727669

Viktigt med kloka val

Nedanstående är debattsvar i fråga om vindkraftens utbyggnad i relation till andra energikällor, främst då vindkraften. ÖA juli 2014.

Det är viktigt med kloka val. Energifrågorna har intresserat undertecknad i årtionden. En del av det återspeglas i att vinden används för att föra min båt över havet i den skärgårdsmiljö jag så gärna är del av under  somrarna.  Där har också solceller sedan mitten av 80-talet hjälpt till att mata in den energi batterierna behöver för ljus och annat.

Sedan 3 år tillbaka kör jag en gasdriven bil. Den renaste energiform man kan köra en bil på. Jag tankar gas vid mina ofta förekommande besök i Sundsvall eller på andra platser där biogasen finns. Jag har också motionerat om behovet av en gasmack i vår kommun, men väntar fortfarande på att världsklass-kommunen skall kunna möta ett så pass rimligt krav.

Vindkraftsdödad örn.

I det energiintresset finns också synen på vindkraften i sin nu mycket storskaliga utbyggnad. Jag är troligen den mest uttalat politiska kritikern i vår kommun mot den utvecklingen, och har också rest frågor i det avseendet i kommunfullmäktige vid flera möten. Den kritiken bygger på den vetenskapliga grund som finns lätt tillgänglig för den som söker. Den bygger på otaliga berättelser som nås via sociala medier som facebook och You Tube , men också läkarvetenskapens vaknande intresse av de följder som det lågfrekventa bullret från vingar och turbiner avger.

Vindkraften kan inte ersätta kärnkraften, däremot förutsätter vindkraften att vattenkraften används som reglerkraft i systemet, vilket i sig innebär att vi prioriterar en intermittent och dyr energikälla (vindkraften) på bekostnad av den billigaste och bästa av våra energikällor(vattenkraften).

Det är en galen utveckling som på sikt kommer att kraftigt öka våra kostnader för elektrisk energi. Lägg till det att som arrendeavtalen är utformade, blir vindkraftsområdena förvandlade till internationella handelsvaror, den kan i varje läge säljas vidare. 

Undertecknad kommer fortsatt att kritiskt värdera och kommentera den utveckling som sker på området. De resurser som nu används i form av subventioner till vindkraften, skulle kunna göra en väldig alternativ nytta i välfärdsarbetet på områden som skola, vård och omsorg. Men också för en utbyggd tillgång till renare drivmedel (biogas).

2014.07.19

Jarl Strömbäck/gruppledare SPI Välfärden

Relingsvägen 22

89178 Bonässund

070 6727669

 

Skövlat landskap 4.

November 2013. Det är så mörkt som det bara kan bli en sen höstkväll ute på landet, när snön ännu inte har kommit, och inga gatljus lyser. Vindkraftbolaget har kallat till informationsmöte inför byggandet av 48 VKV i skogslandskapet utanför samhället Sidensjö. Mötet hålls i den lilla byn Drömme, i en lokal med namnet Valhall. Poetiska namn i det norrländska landskapet.

Lokalen är full av i huvudsak äldre män, framme vid podiet står några män vilka så småningom tar till orda. Det är andäktigt tyst till en början. Vi får veta att vintern kommer att användas till att dra fram vägar och kabel till byggplatserna för vindkraftverken. När sommaren kommer 2014, är det dags att påbörja leverans och uppförande av vkv-en. Så långt är allt väl, men framme vid podiet höjs rösterna från ett yngre par, med boende inom området för vindkraften, som med i hög grad berättigade argument ställer en del frågor. De är väl pålästa, och företagets representanter har svårt att värja sig, ge trovärdiga svar.

Då ingriper publiken, de vill inte se sin fest förstörd. Med nästintill sekteristisk frenesi kommer en mängd inlägg och påhopp på opponenterna, mötet får en obehaglig ton av sekterism, innan ledningen väljer att förklara paus för kaffedrickande.

Jag talar med de två personer, ett gift par som hade modet att lyfta alternativa synsätt, i mötets paus. De har skäl för sina tvivel, sin oro. De värnar om sin närmiljö. De har läst på och börjat förstå, att vindkraftverken har sidor vilka man i Drömmes bygdegård borde reflektera över. Frågor som borde få konkreta svar, inte besvaras med aggressiva tillrop att inte yttra sig?

Varför denna utveckling, och varför hör vi inga protester från skogarnas folk? De som snart skall se sina ägor skövlas, stora markområden förvandlas till jättestora industriområden med särskilda restriktioner när det gäller allemansrätt och nyttjanderätt?

Mer om det i nästa blogg.

2014.01.17

Jarl Strömbäck

 

Skövlat landskap 2.

Låt oss återvända till åren 2007-2008. Besluten att satsa stort på vindkraften har tagits i regeringen, utan protester från den rödgröna oppositionen. Det pådrivande partiet Centern, är också ansvarigt för näringsdepartementet i regeringen. Nu sätts resurser in för att få flygande fart på utvecklingen.

Energimyndigheten får i uppdrag att utse lämpliga områden för vindkraften i landet. SMHI hjälper till med vinddata i det avseendet. Och när det gäller lagstiftning runt verksamheten, väljer man att bortse från det som annars ses som en given del av lagstiftning, nämligen att den skall bygga på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Det motstånd som kommer från Kungliga Svenska Vetenskapsakademin struntar man i, och någon beprövad erfarenhet av storskalig utbyggnad i vårt land, och i vår klimatzon, föreligger inte.

I tillämpningsföreskrifterna som utgår från regeringen kan man läsa följande: Att pröva vindkraftverk följer samma process som att pröva annan verksamhet som klassas som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken. Det finns emellertid en viktig skillnad och det är det så kallade kommunala vetot. Det kommunala vetot finns enbart vid prövning av vindkraftverk och innebär att prövningsmyndigheten, det vill säga Länsstyrelsen eller Miljödomstolen, endast får ge tillstånd till vindkraftverk om kommunen har godkänt det.

Hur den tillämpningen kommer att tillämpas skall framtiden komma att utvisa. När nu slussarna öppnas upp för både ekonomiskt stöd, och närmast obegränsat politiskt stöd, är det inte konstigt att hungriga kapitalister likt gamar samlas runt bytet. Egen erfarenhet spelar i det fallet mindre roll, när bollen satts i rullning, då rullar den.

Hur den rullar, och de drivkrafter som används i det sammanhanget skall vi återkomma till.

2013.01.11

Jarl Strömbäck