Brott mot medmänskligheten

De är återkommande, de brott mot rimlighet och anständighet vi läser om och tar del av. Eller är det rimligt att kasta ut människor som behöver vårt stöd, och i de flesta fall kan bli mycket nyttiga medborgare i vårt land? Är det rimligt att som nu pågår, sända tillbaka en kvinna till ett afrikanskt land, en kvinna som inget hellre vill än att få  stanna här och som för kort tid sedan miste sin son i en tragisk olycka i grannkommunen?

Är det rimligt att skicka iväg en redan hårt prövad mor med barn till ett land hennes barn aldrig bott i, och som står på gränsen till inbördeskrig? Exemplen kan mångfaldigas, mannen som hotas av avvisning till Iran trots familj och barn i Östersund?

Okänsligheten och rimligheten i handlandet upprör många, och den myndighet som har att tillämpa lagstiftningen får stå i skottgluggen. Men är det där ansvaret skall läggas?

Är det inte i själva verket de politiska partier från vänster till höger som skapat det regelverk myndigheten följer? Partier som inte sällan gömmer sig med sitt hyckleri i en förhoppning om att medborgarna inte skall förstå. Och gärna pekar finger åt andra, men blundar för sin egen roll.

Vi behöver i Sverige bli fler, vårt stora land kan bära många fler medborgare. I regeringens Framtidskommissions rapport tas också den aspekten upp, vi behöver det internationella samarbete, i vilket också ryms nya medborgare med annat ursprung än det ursvenska.

I synen på vem som får stanna och inte stanna i vårt land måste medmänskligheten få ökat utrymme, istället för paragrafrytteriet.

2014.04.26

Jarl Strömbäck

 

 

 

Svårsmält verklighet

Söndag-morgon när detta skrivs, och morgondimman hänger tät utanför fönstret. Snart dags för lite frukost och en morgonpromenad, men först några reflektioner över händelser med anknytning till kommunen norr om skogen.

 Att kriget och eländet i Syrien får människor att söka trygghet också i vårt land är inte konstigt. Så också för den mor med tre barn som kom till kommunen för en tid sedan. Här skulle de finna frid och ro, och barnen kunna fortsätta sin utbildning.

På kommunens torg skanderade kommunalråd, statsministerkandidat och centerns arrogante besserwisser om vikten av kamp mot främlingsfientlighet och rasism.

I lokaltidningen den 4.1 detta nya år kan vi läsa att den utsatta familjen skall utvisas, men ingen reaktion från de politiska auktoriteter, som bemannade torget? Opportunism blir ibland till ren cynism.

I samma nummer av lokalbladet kan vi läsa om 92-åringen som sjuklig och handikappad i varje mänskligt avseende är kvalificerad för ett boende i trygghet, men förvägras det av den nämnd som kallar sig humanistisk. Vari den humanismen ligger är svårt att förstå, kanske borde nämnden byt namn till något mer passande.

2014.01.05

Jarl Strömbäck

Gruppledare SPI