Midsommartid

Midsommartid, och en försommar som i stora delar av landet varit kylig och blåsig, ser också ut att prägla vårt midsommarfirande. Svensk mångfald handlar också om vädret, och kanske förebådar en kylig början på sommaren, en vackrare och soligare fortsättning.

Nu går också normalt politiken till vila under någon månad. Men med valåret för dörren kommer den vilan nog att bli kort för de flesta. Åtminstone ett parti, ser ut att ha gjort sitt i riksdagen om nuvarande prognoser blir resultat också på valdagen. Samtidigt ångar missnöjespartiet/ opportunistpartiet SD fram mot det hägrande 20%-målet, och därmed också officiellt rollen som landets näst största parti.

I det sammanhanget är det intressant att läsa den bok om det svenska hatet som Gellert Tamas skrivit och som fått många läsare. Den ger insikter och synpunkter som alla de som nu funderar på sina politiska val, borde ta till sig. Det som sker i den politiska gråzon som bär upp SD, är allt annat än demokratiskt. Det saknar de värdegrunder som vårt politiska system bygger på. Och det rider på de rädslor man genom sin propaganda skapar hos enskilda personer.

Visst är det så att också vårt land, som andra länder har behov av debatt och förnyelse. Inte minst i mindre samhällen, växer gärna media samman med den etablerade makten, och blir dess tjänare. Den utvecklingen skapar grundvalar för korruption och nepotism på olika sätt. Men vad säger att det inte också skulle bli fallet i det samhälle som SD vill skapa?

Samtidigt som vårt land internationellt hyllas för sin goda ekonomi och sitt företagsklimat, se vi stora utmaningar inom framför allt den offentliga sektorn. När rikspolischefen den 21.6 presenterade sin och polismyndighetens rapport över kriminaliteten i vårt land, så vädjar han också om samarbete med både medborgare och myndigheter. Det behövs för att få kontroll över en ökad brottslighet, och sviktande rättssäkerhet. Nu klassas 61 områden i vårt land som särskilt utsatta områden, områden där kontrollen över lag och ordning sviktar. Skolan liksom vård och omsorg har stora problem med att klara sina uppdrag, vilket bäddar för opportunisterna.

Nog finns det områden som måste bearbetas för partier som på allvar vill skapa mervärden i vårt land. Och då handlar det inte om nya jobbskatteavdrag, då handlar det om att säkerställa rättssäkerhet, en god och fungerande skola, en vård och omsorg som består av insats istället för långa köer. Och en politik som återställer värdet av de pensioner och trygghetssystem som varit kännetecknande för den svenska modellen.

2017.06.22

Jarl

Infiltrationens pris

Infiltration är ett känt begrepp tillämpligt på alla organisationer. Ett sätt att genom medlemskap skapa en plattform för påverkan på en viss given organisation, För att sedan gradvis ta över också ledarskapet, och förändra dess målsättningar. Den här utvecklingen kan ses i stort som smått. I stort handlar det om personer som likt Erdogan i dagens Turkiet, med rysk förebild nu är på väg att genom ny lagstiftning kväva all opposition och därmed förvandla landet till en enpartistat. I smått kan det handla om att infiltrera ett mindre politiskt parti, för att sedan gradvis ta över, och ändra dess målsättningar.

Miljöpartiets nuvarande kris i vårt land skall ses i den kontexten. Sedan länge har man låtit sig infiltreras av de muslimska fundamentalister som strävar efter att öka sitt inflytande. Det är av media att döma, organisationer och personer som i grunden inte accepterar de jämlikhetssträvanden som är grunden för svensk lagstiftning. Det är personer som ser kvinnor underordnade män, och vill tydliggöra det på olika sätt, både i handling och klädsel.

Och det är män som vill se parallella samhällen växa fram, med värderingar som är främmande för svensk lagstiftning och värdegrund.

Snällhetens och naivitetens parti, miljöpartiet i det här avseendet, betalar nu ett högt pris för sin godtrogenhet och jakt på röster.. Dess trovärdighet som parti rasar, liksom förtroendet för partiet bland väljarna. Det finns ett pris att betala för jakten på nya väljare. Att släppa den kontrollen, och låta i grunden destruktiva och odemokratiska krafter få ett avgörande inflytande på partiet, riskerar att helt marginalisera det. Man kunde gjort en nystart, så som man påstod sig vilja göra. Men den störste ideologen bakom debaclet, Gustav Fridolin får fortsätta sitt ledarskap. På det sättet löser man inte problemet. Med Per Bolund som det manliga språkröret hade man fått en trovärdig ledare. Nu spelar partiet hasard med sin egen framtid.

Hur det kommer att utveckla sig kommer framtiden att utvisa. Viktigt för det land som Sverige är och vill vara, är att våra sekulära synsätt accepteras, och att de krafter som motarbetar de värdegrunder och den lagstiftning som bygger rättsäkerheten i vårt land, möter samhällets motstånd på ett tydligt och kompromisslöst sätt. Miljöpartiets existens är i det avseendet av försumbart värde.

2016.05.11

Jarl

På väg vart?

Regnet strilar ner över landets västra kust. Inget väder för promenader, om man inte vill bli våt. Men bra för all den växtlighet som hör våren till. Och den vill vi ju njuta av.

I media rasar stormarna fram och tillbaka. Just nu handlar det mycket i nationell mening om den minister med muslimska rötter, Mehmet Kaplan, som visat sig ha en helt annan agenda vid sidan av den hans parti anser sig företräda. På annat sätt kan man knappast tolka det stöd han tydligt ger våldsbejakande fascism med rötter i den mörkaste delen av Turkiets historia.

http://demokraterna.org/2015/03/23/mehmet-kaplan-tar-inte-avstand-fran-sharia/

På ministernivå kan man påverka på många sätt. Inte bara direkt i handling, utan långt mer i den informationsöverföring och de subtila stöd man ger extremisterna. Att sedan påstå att man inte känner till vilka man gör till sina vänner, är allt annat än trovärdigt. Dags för SÄPO och regeringen att ta ett allvarligt samtal om vilka krav som bör ställas på ledande företrädare för demokratin Sverige.

Och i det sammanhanget bör man också ha i åtanke att de nu visar sig att 2 av de ledande personerna i jihadistattackerna och blodbaden i Frankrike och Belgien, har vuxit upp i Sverige. Så långt den svenska oskulden, vi fostrar också i vårt land massmördare. Den verkligheten måste vi också förhålla oss till.

Och för mängder av de personer från olika länder som offrat tid och pengar, riskerat livet för att ta sig till landet i norr, har nu verkligheten visat sitt rätta ansikte. Landet av guld och honung visar sig bjuda på tak över huvudet och för gruppen konstig mat. Ofta förlagt i orter man inte valt själva långt från de stora centra, och med en oviss väntan på vad som skall ske.

I det läget vill nu många återvända till sina hemländer igen. En klok statsmakt borde stödja den längtan med biljett på lämpligt flyg och en rimlig näve dollar som plåster på såren. Så får vi alla på olika håll del av nya erfarenheter.

2016.04.17

Jarl

Samma andas barn

Så har det hänt igen, den ultimata egoisten har varit framme med sin absoluta övertygelse. Nämligen den att man har rätten att ta andras liv för att tillfredsställa egna övertygelser och begär.

Senast vi fick läsa om det och ta del av det i tidningarna handlade det om den eritreanska 36-åring som efter att ha fått avslag på sin asylansökan gick till Ikea i Västerås. Där plockade han fram en kniv ur deras sortiment och högg med den ihjäl en kvinna och hennes son som tillfälligt råkade vara där på samma avdelning.

I förhören på rättspsykiatri har han talat om att han kände sig kränkt av migrationsverkets beslut, och därför medvetet planerat handlingen. Han valde medvetet att angripa ”svenska personer” för att det skulle ges den effekt han eftersträvade enligt reportage i VLT. Han anses inte psykisk sjuk i de utlåtande man gör från rättspsyk. Han tillhör den grupp människor med snedvridna uppfattningar om den egna överhögheten som är beredda att mörda.

Det senaste dådet, men säkert inte sista är den rasistiskt styrda handling i Trollhättan som de senaste dagarna har dominerat i medias bevakning.

Också där handlar det om en person som med den egna överhögheten som ledstjärna valt att selektivt döda ett antal personer, och säkert hade tagit fler med sig på den färden om inte polisen satt stopp för det.

Och i medierapporteringen kan vi också ta del av hur laglösheten i form av ett gäng nordafrikanska unga män av okänd ålder och namn, våldtar en ung kvinna i Stockholm i ett parkområde. Också det ett uttryck för det våld som skapar allt större klyftor i det svenska välfärdsbygget. Och i tron på samhällets förmåga att skydda sina medborgare.

Om det svenska samhället och dess värdegrund av öppenhet och tolerans skall överleva, då måste också de svenska lagarna och synsätten försvaras. Den slapphet, eller oförmåga att möta de utmaningarna från rättssystemets sida, som många nu upplever kommer om den fortsätter att leda till allt större sönderfall. Allt större klyftor och allt fler som tar lagen i egna händer.

Är det det vi eftersträvar?

2015.10.24

Jarl

Partibyten vitaliserar!

I vårt mångfacetterade politiska landskap har de enskilda politikernas ställning blivit allt viktigare. En enda röst från någon ledamot kan förändra majoritetsförhållandena. Av de skälet har vi sett en politisk röra i Stockholmskommunerna Upplands-Väsby och Sundbyberg, och ett antal andra kommuner hade verkliga problem att finna fram till regeringsdugliga konstellationer efter valet 2006.
Att då röster likt Bertils Nilssons i DS 23/2007 höjs med krav på reglering av de enskilda valdas tänkande och agerande är ett tidens tecken. Enligt honom skulle partidisciplinen överordnas respekten för den personliga övertygelse som annars är ett bärande element i den liberala ideologin. Partibyten under pågående mandatperiod leda till förlorat mandat och därmed också förlorade möjligheter att arbeta för de värden man gick till val på.

Frågan om partibyten spänner över ett vidsträckt fält av överväganden. Det kan ju faktiskt vara så att partiet under mandatperioden i väsentliga frågor avviker från den kurs man tidigare hållit, och därmed rör sig bort från den värdegrund den enskilde gick till val på och är känd för att föra. Vari ligger då felet och varför skall den enskilde politikern offra sin övertygelse och sitt mandat för en politisk orientering han/hon inte längre tror på?
Det kan ju också vara så att personliga relationer i den maktkamp som dessvärre är en del av politikens mörka sida skapar relationer som inte längre går att reparera, och därmed öppnar upp för alternativa vägar vilka mycket väl kan berika det politiska systemet på sikt.

Nej, vi behöver inte en lagstiftning som låser in människors tänkande i strikt partistyrda banor. Det är den fria tanken som skapar utveckling och dynamik. Så måste det vara i alliansen när de olika partierna vädrar sina hjärtefrågor. Så måste det vara i partierna när olika ledamöter lyfter sina profilfrågor i vart fall om man företräder liberala synsätt.

Inför gärna rätten till kommunala nyval, det känns som en angelägen reform. Men den enskildes rätt att välja politisk tillhörighet tillhör våra viktigaste rättigheter. Den frågan regleras av väljarna i framtida val.
Den rättigheten skall inte maktspelet lagstifta bort.


2008.08.26
Jarl Strömbäck