Höstbestyr

Det är rimfrost på bryggorna. Natten har varit kall och vintern knackar så sakta på dörren. Än lyser löven i allsköns nyanser. Det är bedövande vackert och tystnaden så verklig att man tycker sig kunna ta på den. Fågelskriket från vår och försommar har för länge sedan tystnat. På skäret som är skyddat från landstigning, och därmed blivit en fåglarnas verkliga barnkammare, är det nu också stilla. Jobbet med att lyfta in bommarna kräver sina 3-4 man för att fungera. De är stora och tunga men ändå klena om vinterns isar trycker på. Så för att rädda dem från förstörelse återkommer jobbet årligen. Vass och sly skall samlas ihop och brännas. Stämningen är god och uppslutningen imponerande bra. Efter ett par timmars slit är det dags för korvfika i ett av båthusen. De smakar mumma med bullens ständigt lika odödliga korv. På em, när vassbrasan slocknat är det dags att åka hem för en välförtjänt vila. Det sociala nätverket har fungerat. Det frivilliga och obetalda arbetet knyter särskilda band av förtroende. Kanske skulle också politiken fungera betydligt bättre, om den inte idag var så hårt kommersialiserad. Jakten på arvodena slipar knivarna i samband med nomineringarna och gynnar de utan skrupler, utan samvete. Det är dags för hamnen att få sin vintervila. Och för båtägarna att så småningom börja planeringen för ännu en sommar med drömmar om bad och härligt väder. 2009.10.11 Jarl Strömbäck

Regionfrågan mot haveri

Just nu läggs sista orden till de remisser som skall vara hos kammarkollegiet/regeringen den 12.10, med avseende på den så omtalade regionbildningen. Till sist prövas viljan till verkligt samarbete mellan de norrländska länen, och den är inte översvallande stor. Här i vårt län är splittringen monumental, de stora partierna som skulle varit vägledande, har istället demonstrerat sin oförmåga att hålla sams om en gemensam linje. Men splittringen är nästintill lika stor i Norrbotten. När jag den gångna helgen besökte anhöriga och vänner, och kunde ta del av medias rapporteringar, så förstärks intrycket ytterligare. Regionbildningen som projekt inför en alltmer krävande och globaliserad omvärld, har inte politikens företrädare klarat av att marknadsföra gentemot en skeptisk allmänhet. För egen del har jag varit en stark förespråkare för ett djupare samarbete mellan de norrländska länen, och är så också idag. Men tanken på att genomdriva en regionbildning som skapar så stora spänningar som de vi ser nu, är liktydigt med ett tvångsäktenskap. Den sortens agerande kommer att få följder i form av ett ökat politikerförakt, ett ytterliga fjärmande av de politiska ledarskapet från väljarna. I dagsläget kommer sannolikt regeringen att avslå tanken på en regionbildning till 2010 års val, det är nog klokt i så fall. Att det blir så måste i allt väsentligt läggas de stora partierna till last. De har i det här projektet demonstrerat en politiskt impotens av monumentala mått. Mognadsprocessen hos både politiker och allmänhet kräver mer tid och omsorg. 2009.10.07 Jarl Strömbäck Landstingsledamot Seniorpartiet – SPI

Höstens färger

Resan upp de 450 kilometrarna är bedövande vacker. Likt naturens eget guld lyser färgerna i lövträdens gul-och rödglänsande blad. De kontrasterar så vackert med barrskogens gröna, den kristallklara höstluften och det spegelblanka havet. Väl däruppe flyter samtalet som det brukar med en av de fiskare som nu under en månads tid av hårt arbete skall förse, inte minst de fina salongerna med det havets guld som kallas Kalix löjrom. Tidiga mornar, innan mörkret gett vika går båtarna ut. Sedan följer en dag med trålning, oavsett väder innan dagens fångst kan landas vid 17-tiden. Sedan skall den gallras så att man skiljer de rombärande fiskarna från de andra. I de livsmedelsanpassade lokalerna väntar ett 20-tal kvinnor på att ta hand om arbetet med att utvinna rommen ur fisken. Ett arbete som inte sällan drar över midnatt. Hårt arbete under en dryg månad innan fisken drar sig tillbaka, för att återkomma om ett år. Höstens färger är också skördetid, och skördetid är arbete. 2009.10.05 Jarl Strömbäck

Medelmåttornas tyranni

På stulet mandat i riksdagen? Ett brev säger så mycket hette en reklamslogan som posten en gång i tiden använde. Häromdagen kom ett brev med adress undertecknad, och med beskedet att jag uteslutits ur det parti jag tjänat i drygt 15 år. Bra så, ibland måste medelmåttorna få bekräfta sina egna misslyckanden. Dags då för en liten tillbakablick. I mitten av 90-talet hade Västernorrlands liberaler ett guldkantat slagläge. Under en stark och entusiastisk ledning av Jesper Strömbäck hade de liberala ungdomarna i vårt röda län tagit över mycket av den politiska debatten i länet. Det arbetet hade uppmärksammats i Stockholm, han blev partiets yngste partistyrelseledamot 1993, och ungdomsförbundet lade också sin kongress till Sundsvall senare samma år . I partiet talades mycket om behovet av förnyelse, det skrevs en särskild rapport med den uppmaningen, och förnyelsen skulle också komma på många platser, men inte i Västernorrland. Här härskade det gamla gardet med namn som paret Björn och Solveig Hellqvist, Ulla Norgren, Sigge Godin och Gunnar Melin. Och blotta tanken att på något avgörande sätt släppa på makten och därmed de ekonomiska köttgrytor det innebär, är och var för dem främmande. I valet 1998, det val man hade haft den verkliga chansen att skörda frukterna av 10 års ungdomsarbete, valde man istället att blockera det. Straffet för det blev ett missat riksdagsmandat, tack för det kära väljare. Men också att 10 års arbete för att förnya partiet i länet kastades bort av ”klanens” om jag får kalla den så, destruktiva krafter. I provvalet inför 2002 års val vann undertecknad med god marginal. Det ingick inte i klanens kalkyler och måste naturligtvis korrigeras? Ett provval samlar i allmänhet större delen av partiets ledamöter, ett nomineringsmöte bara ett mindretal. I nomineringsmötet hade man pratat sig samman och förankrat sig hos inringda vänner. Provvalsresultatet förkastades, Solveig Hellqvist som kom först på plats 4 i provvalet, men råkade vara gift med länsförbundets ordförande, valdes bli listetta till riksdagen. Trots massiva insatser ekonomiskt och personellt förlorade hon personvalet med nästan 100 röster, hon var inte heller väljarnas val till riksdagen. Den 8% spärr som riksdagsmännen skapat för att skydda sig själva från obehaglig konkurrens räddade henne och gav samtidigt partiet en kompetensfattig och svag riksdagsperson. I den historien ryms också ett personligt ansvar. Nämligen det om valet att stjäla andras framgångar? Klanens behov av kontroll över partiets utveckling, eller skall vi kanske kalla det avveckling i länet har inte minskat. Närhelst beslut med påverkan av makt och ekonomisk art uppkommit, så har klanen vaktat på sina rättigheter. Ett slutligt och belysande exempel kan hanteringen av landstingsvalet 2006 få utgöra. Där fick undertecknad som ende personvalde ledamot 16,5% av personrösterna, eller i absoluta tal fler personröster än Ulla Norgren och Björn Hellqvist tillsammans. Det borde varit en självklarhet att det förhållandet blev avgörande för också gruppledarskapet. Svaret behövs kanske inte, vänskapskorruptionen har sina egna självklara regler. Spegel, spegel på väggen där....när nu klanen som uppenbart anser sig vara så obefläckad kräver att jag skall lämna landstingsuppdraget, bortser de från några fakta som jag gärna delger läsarna. Under många år har jag lagt ner enormt mycket tid på det liberala folkpartiet. Men inte bara tid utan också ekonomiska resurser. Jag har aldrig varit avlönad på annat sätt än genom arvoden för enskilda uppdrag. Och de framgångar jag haft har de och partiet kunnat profitera på genom de fasta arvoden och mandatstöd som utgår. Jag kommer självklart inte att lämna landstinget förr än väljarna så bestämmer. Det vore att än en gång underkasta sig de destruktiva krafter som nu sakta men säkert marginaliserar partiet i länet. De här raderna utgör 15 år i ett koncentrat. År präglade av klanens alltmer ideologiskt impotenta ledarskap i länsförbund och kommunföreningar. Mycket mer kan naturligtvis sägas, men varför bry sig? Därute finns många utmaningar som i rätt miljö behöver hanteras. Det är skönt att vädra ut unken luft. 2009.09.30 Jarl Strömbäck

Flickan med guldbyxorna

Verkligheten hinner i allmänhet ifatt drömmarna, det är mest en fråga om tid. Så också i fråga om de norrländska kommunerna Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteås drömmar om att bli det nya energilandet. Jag har berört SEKAB affären i den här bloggen förut, den gångna veckan har den fått tjäna som främsta nyhet i berörda kommuner, inte i positiv bemärkelse tyvärr. De vildsinta och dåligt förankrade satsningarna i Afrika, i Polen och Ungern, alla skall de nu gradvis avvecklas och prissättas. Enbart under året beräknas underskottet i bolaget till 235 miljoner på en omsättning om drygt 1,2 miljarder. Sett över de senaste 3 åren har förlusten varit 782 miljoner. Det är så häpnadsväckande stora siffror att gemene man nog inte kan förstå dem. Och ringarna kommer gradvis att sprida sig till övriga delar av den kommunala ekonomin. För Öviks del handlar det om påverkan på Övik energis resultat, ett resultat som också är under isen. Istället för en vinst på 40 miljoner, prognostiseras nu för en förlust på 70 miljoner i år. Flickan med guldbyxorna, kommunalrådet Elvy Söderström har generöst spridit sin framtidstro och de kommunala besparingar som fanns vid hennes tillträde på det ena projektet äventyrligare än det andra. När inte den kommunala kassan kunnat användas, har lån tagits upp i Övik Energis namn och kanaliserats vidare den vägen. Kommunallagens skrivningar om omsorg om den kommunala ekonomin har istället drabbat kärnverksamheterna som fått det ena sparbetinget efter det andra,.Förändringar i personalstat och scheman har skakat om grunderna för verksamheten och i förlängningen drabbar det kommunens kärnverksamheter inom framför allt omsorg och skola. I sanningens namn skall hon inte ensam bära ansvaret, det delas i lika grad av den opposition som mer liknade en hyllningskör när beslutet om ex.vis satsningen på Sekab togs i fullmäktige. Nu kan man peka finger åt Elvy, men med vilken trovärdighet? Sanningen är nog tyvärr den att det politiska etablissemang som nu försöker frigöra sig från ansvar på olika sätt, istället är de som ytterst skapat förutsättningarna för problemen. Men det vill man nu inte vidkännas. 2009.09.27 Jarl Strömbäck Seniorpartiet – SPI Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-672 7669

Så sant så!

Dilsa, ett klart brinnande ljus Jag vill hissa flaggan, inte på halv stång utan till topp. Det är härligt att få skriva lite positivt igen, och visst är klarsyn positiv? Vissa sanningar kan bara sägas av vissa personer. Så fort Svensson rör vid mångkulturens tveksamheter, kommer rasiststämpeln fram. Det är inte lika lätt när texten är skriven av den egna familjens klart brinnande ljus. Tack Dilsa Demirbag-Sten för ditt inlägg på DN-debatt den 24.9. Visst skall vi värna om mångkulturen, men innebär det att kravlösheten blir norm? Är det oväsentligt hur man klär sig på våra arbetsplatser? Så rätt du tänkt Dilsa, den svenska, kanske också västerländska flatheten att hellre lyssna till de högljutt extrema än att lyssna på de stora grupper som strävar efter ett liv i harmoni är det verkliga hotet mot tolerans och samförstånd mellan kulturerna. Det är verkligen dags att sätta ner foten, och det görs på ett så övertygande sätt i din artikel. Så ni som inte läst, gå till www.dn.se/debatt, läs och begrunda. 2009.09.25 Jarl Strömbäck

Orättfärdig budget.

När regeringen i måndags lade fram sin budget för valåret 2010, så är det en djupt orättfärdig budget. Den är orättfärdig på det sättet att ytterligare bördor läggs på de som drabbas av arbetslöshet och de som är sjuka. Orättfärdig framför allt för att de vilka under ett långt arbetsliv byggt vårt samhälle, och fostrat den nuvarande politikergenerationen, belönas med den ena ekonomiska örfilen efter den andra. Jobbskatteavdrag kallas det som i själva verket är en omfördelning av skattebördan från de arbetande till de som har arbetat. Och det är inte småsummor det handlar om. I en granskning DN i maj lät göra med hjälp av rikskatteverket visade man på skillnader som handlar om många tusen kronor per år beroende på löneläget. Nu förstärks de skillnaderna ytterligare. Samtidigt som ett ytterligare jobskatteavdrag införs, kommer under 2010 och åren därefter en nedjustering av lönen för de äldre att göras. Det är den s.k. bromsen som slår till och innebär att under de kommande 5 åren de äldre kommer att mista ca 50.000 kronor av en redan snäv ersättning, detta utöver skatteorättvisan.. En redan svår situation är på väg att urarta, och köerna till de kommunala ersättningssystemen kommer att öka. Den här situationen är inte okänd, den har debatterats i slutna kretsar under flera år och hänger samman med missgrepp i hanteringen av den skattereform som genomfördes för drygt 10 år sedan. Den här situationen är heller inte något som bara angår dagens seniorer, den angår i högsta grad de 50,60 och 70-talister som en dag också kommer att ta del av det kollektiva sparande vi kallar pensioner. Den nuvarande politiken på området kan i bästa fall liknas vid det sluttande planet, bort från solidaritet och omsorg, mot ett samhälle där egennytta och bristande solidaritet mellan generationerna breder ut sig. Men också bristande information till dagens unga, som därmed invaggas i förhoppningen att allt nog ordnar sig till slut. Att de olika pensionärs organisationerna i det här sammanhanget protesterar är naturligtvis bra. Men lite tyder på att de får ett politiskt stöd för sin uppfattning av de nuvarande, i den här frågan sammanlänkade partierna. De som vill se en förändring i de här avseendena, får nog söka den utanför det nuvarande politiska etablissemanget. 2009.09.21 Jarl Strömbäck

Driv månglarna ut ur templet

Kyrkorum smittat av maktspel och Mammon Om några dar går vi till val. Det är inte vilket val som helst, valet till folkkyrkans förtroendemän och kvinnor. Det är valet till humanismens, etikens och moralens företrädare i vårt samhälle. Det är heller inte ekonomiskt obetydligt. Den vanlige familjen betalar ca 1000 kronor i månaden i kyrkoskatt i vårt län. Det är mer än de flesta har i någon enskild försäkring eller A-kassa för den delen. Nog finns det skäl att värdera de personer vilka skall företräda oss och vad de står för. Under de senaste åren har vi återkommande kunnat läsa om konflikter i kyrkans värld. Det har ofta handlat om de små församlingarnas känsla av rättslöshet och utsatthet inför stiftsledningens diktat i olika avseenden. Det har handlat om vem som har arbetsgivaransvaret i den egna församlingen liksom om hur stiftets tillgångar bäst kommer kyrkans verksamhet i bygderna till del. Och den som i de avseendena utpekas som ansvarig i stiftsledningen är dess vice ordförande Per-Henrik Bodin. Samme Bodin skrev i länets tidningar i mitten på augusti (ÖA 17/8), en debattartikel vars budskap var att valen till stiftsfullmäktige och kyrkomöte, de mest betydelsefulla valen skulle uteslutas ur det direkta valsystemet. Artikeln var blygsamt nog undertecknad med titeln ”kyrkvärd”, inte den verkliga maktposition han egentligen innehar. Bodin vill inte att gemene man skall få inflytande över vilka som väljs till stift och kyrkomöte, de främsta och mest betydande av kyrkans fora. De valen skall istället ske i slutna kretsar vilka lättare kan styras med hjälp av stiftets maktmedel och ekonomiska resurser. Mönstret går igen, och det är lätt att förstå den oro som återkommande synts i media. Nog är det märkligt att en företrädare för det parti, ( C ) som gjort decentralisering och medinflytande till honnörsord, visar sig vara dess främste motståndare. Och nog finns det anledning att fundera på, om verkligen den som sätter Makten och Mammon före demokrati och medinflytande är den som skall vara biskopens främste rådgivare. Kanske bör vi alla i valet kommande helg fundera över Jesu ord ”Driv månglarna ut ur templet”, eller för den delen Tennisons kloka ord i nyårsdikten, ”ring ut det gamla och ring in det nya”. När nu vårt stift får en ny biskop, förtjänar hon nya och kloka rådgivare. Låt kyrkovalet också bli ett förnyelsens val i avseende på de vi väljer till stiftsledning och kyrkomöte. 2009.09.18 Jarl Strömbäck

Ett hack i kurvan

Lehman Brothers, ett glashus i dubbel bemärkelse Betydelsen av den finanskris vi sett under det senaste året har debatterats livligt inte minst nu på årsdagen av Lehman-bankens kollaps. Störningarna blev monumentala, men tack vare politikens ingripande kunde de lösas upp. Det är nog så viktigt att notera, att den så ofta bespottade politiken visade sitt värde när finansen själv svek på det grövsta. Nu blev krisen inte den katastrof man var så rädd för. Snarare ett hack i kurvan av ständig ekonomisk utveckling. En tillbakagång på 2-3 % i vårt land, mer på en del andra ställen visserligen. Nu förutses en ökning av tillväxten under tredje kvartalet i år, och därmed har vi kanske kommit upp på fast mark igen. Sviterna som återstår är snarare de som skulle kommit även utan krisen. Fordonsindustrin lider av överetablering, och små tillverkare har då ofta svårast att klara sig, med andra ord Volvo och Saab. Att de dessutom hade sjuka ägare gjorde inte saken bättre. På motsvarande sätt kan man analysera område efter område. Det omedelbara hoten har försvunnit, nu handlar det mycket om att parera en möjlig inflationsrisk pga de stora kapitalbelopp som tillförts de finansiella systemen. Ur askan stiger också behovet av att reglera de finansiella system som ju visat sig inte kunna sköta ruljangsen på egen hand. I det sammanhanget är det betryggande att ta del av Obamas tal på Wall Street idag (14.9) liksom den enighet som EU;s ministrar demonstrerade på det området i mötet i London. Vulgärkapitalism hör inte samman med ansvarsfull ekonomisk politik, åtminstone det borde krisen ha lärt oss. 2009.09.14 Jarl Strömbäck

Höst i Sverige

Semestrarna är över och nu startar kampen om dagordningen och medias uppmärksamhet. Det är ett år kvar till valet, det år då rösterna för nästa mandatperiod skall köpas. Regeringen gör sitt bästa genom att mata de som redan har med ytterligare jobbskatteavdrag. Som om inte den nu yrkesverksamma generationen kunde masa sig till jobbet, om man inte får en ytterligare muta. Och den rödgröna oppositionen kontrar med att man vill vara bäst på välfärdstänket. Bra så, om man nu tror sig kunna lita på det? Sveken från den rödgröna sidan i tidigare regeringar har varit så många. En grupp lyser mer än andra med sin frånvaro trots drygt 20% av landets befolkning, de äldre och deras ekonomiska situation. 1,6% avdraget som varje år minskar deras ersättning med 1,6% jämfört kostnadsutvecklingen i övrigt i landet, garanterar att den som lever tillräckligt länge också får smaka den ekonomiska piskan. Gamlemor och gamlefar, de som lagt grunden till yuppiegenerationens glassiga tillvaro, får snällt finna sig i att redovisa varje korvöre man sparat för att kunna få ut eventuellt stöd i form av bostadsbidrag. Så läggs tvångströjan på de seniora i Sverige. Dess namn kallas olika saker, bromsen som orsakats av regeringarnas plundring av AP-fonderna, eller underlåtenheten att inbetala de avgifter som det nya pensionssytemet (NPS) förutsåg. Det ligger stråk av vemod över ett land som lämnar solidariteten mellan generationerna, och hellre skapar ytterligare klyftor. De gamlas av arbete knotiga händer förtjänar mer än barnbarnens flinande arrogans. 2009.09.09 Jarl Strömbäck Seniorpartiet

En ynka rad

Rödgrön opposition Söndagen den 6 september och den opposition (S+V+MP) som för närvarande leder i opinionsmätningarna över regeringsalliansen har en stort uppslagen debattartikel på DN-debatt. Temat är vad man skall prioritera när man tar över regeringsansvaret efter valet 2010. I den artikeln spiller man endast en ynka rad på de frågor som berör det kollektiva sparandet och skattefrågorna för seniorerna. Det sker sedan samtliga pensionärsföreningar med 800.000 medlemmar dagarna innan haft möte med Thomas Östros, alternativets ekonomiske talesman. Ett samtal som andades löften om en annan syn på de viktiga områdena. Det tog inte lång tid att glömma det. Det kollektiva sparandet och de skattefrågor som hör samman med utbetalningen av den uppskjutna lönen kräver ett annat handlag, och av allt att döma också andra politiska företrädare. 2009.09.05 Jarl Strömbäck Seniorpartiet-SPI

Bo bra hela livet

Trygghetsboende? När den statliga utredningen äldreboendedelegationen lade fram sitt betänkande ”Bo bra hela livet”,konstaterade man att behovet av anpassade bostäder kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver. De handlar om de seniora medborgarnas behov, men också behov hos övriga grupper av medborgare. För dem handlar det om att det saknas en boendeform mellan det ordinära boendet och det särskilda boenden som är inriktade på vård och omsorg. Oro och otrygghet liksom ensamhet gör att många önskar sig ett annat boende. Bostaden har kanske inte hiss, den är inte handikappanpassad eller kraven på tillgänglighet brister på andra punkter i det ordinära boendet. Delegationen föreslår därför att de termer och begrepp som idag används för olika slag av bostäder, ersätts av seniorbostäder (anpassade för äldre), trygghetsbostäder samt vård – och omsorgsboende. Det nya är alltså att begreppet trygghetsboende skall fylla glappet mellan det ordinära och det särskilda boendet. Delegationen föreslår att kommunerna genom en särskild lag får befogenhet att tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre utan särskild prövning enligt socialtjänstlagen. Åtagandet skall vara frivilligt. I ett trygghetsboende skall det finnas tillgång till gemensamhetslokal, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm. Det skall också finnas möjlighet till gemensamma måltider. Målgruppen för det här boendet är de äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade i sitt gamla boende. En reform av det här slaget kostar en del pengar bland annat för personal, vilken skall vägas mot andra kostnader vilka uppstår ur otrygghet och stress. Därför föreslås att ett statligt bidrag till personal i gemensamhetslokaler i anslutning till trygghetsboenden utgår. Man föreslår också att det nuvarande investeringsstödet till särskilt boende även skall omfatta trygghetsboende och att ramen för stödet utökas. Hur förslaget kommer att mottas följs med stort intresse av de som berörs. Valåret 2010 och regeringens handlande är i det avseendet av stor betydelse. Hur situationen är i vårt län, kommer delvis att belysas under den kommande veckan, då Sveriges Pensionärsförbund/SPF med sina 6200 medlemmar i 23 föreningar i vårt län, på olika sätt kommer att fokusera på boendefrågorna. Vi anser att politiker och planerare redan nu på allvar måste ta tag i den långsiktiga bostadsplaneringen för att på det sättet kunna möta växande behov. I det avseendet är trygghetsboenden en särskilt eftersatt, och önskad bondeform. När därför SPF gjort vecka 37 till kampanjvecka i hela landet, med annonserade program på många order, så vill vi med det lyfta frågan om att ”Bo och leva hela livet” på rätt sätt. 2009.09.04 Jarl Strömbäck Distriktsordförande Sveriges Pensionärsförening i Västernorrland Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669

Plats för nya tankar.

Det hävdas ofta att kroppspråket är långt viktigare som sanningsmarkör, än ordet. Och så är det nog också, vi känner instinktivt om någon talar osanning. I det avseendet är nog också garvade politiker sitt eget samvetes fångar. När därför Fredrik Reinfeldt i Moderaternas nyligen av hållna stämma i Västerås, och senare i TV:s program Agenda för fram budskapet att Moderaterna nu för en politik för hela folket var det ett budskap som inte bars av hans kroppspråk. Det var en besvärad Reinfeldt som likt en besvärjelse framförde ett budskap han inte själv trodde på. Att Moderaterna skall bli det nya statsbärande partiet är naturligtvis en from önskan från hans sida, men då får man nog tänka om. Det Reinfeldt i själva verket gör, och det vet han naturligtvis, är att han köper röster via skattesänkningar, enligt samma cyniska synsätt som S tidigare köpte röster via bidragssystemet. Lika kålsupare med andra ord, låt vara med andra målgrupper. Man bygger inte statsmannaskap på att ställa grupp emot grupp, vilket sker just nu i Moderaternas och deras vänners Sverige. Det är inte alltid den enskildes fel att vederbörande blir arbetslös eller sjuk. Det är inte klok och medkännande politik att ställa hela äldrekollektivet utanför samhällsutvecklingen, och omfördela skattetrycket på den redan ekonomiskt pressade gruppen. Alliansen har inte svaret på framtidens frågor, inte heller ett vänsterblock som tyst accepterar utvecklingen. Av de skälen är det hög tid att lämna plats för nya tankar i politiken, tankar byggda på solidaritet mellan grupper av människor, mellan samhälle och näringsliv. 2009.09.01 Jarl Strömbäck Seniorpartiet -SPI

Augustitankar.

Vindkraftspark, Strömsund i Jämtland. Havet ligger oljeblankt stilla, och stillheten är också nästintill fysisk när jag glider in i hamnen på semesterön den sena augustidagen. Buset har lämnat plats för stillheten på Norrlandskustens mest namnkunniga ö. Och i butiken med dess sporadiska öppettider har man nu tid att lyfta blicken, föra samtal på ett personligt sätt och utan högsommarens stress. Det är en dryg månad nu sedan flera hundra båtar med sina besättningar trängdes i hamnen och på den lilla bygatan. Och i det politiska livet börjar debatten ta liv igen. På senare tid har vi i både riksmedia och lokalt kunnat ta del av ifrågasättandet av de vattendirektiv som kommit från EU, och nu skall översättas i lag och handling i vårt land. Ännu ett av dessa påbud som i grunden handlar om att beskära den nationella beslutanderätt, och den äganderätt som vi vant oss vid att se som självklar. När varningsklockorna för en del år sedan började klinga med budskapet att värna om det svenska självbestämmandet, möttes det av stor kyla från flertalet politiska instanser. Sakta börjar en ny medvetenhet sprida sig, och bra är väl det. Var hamnar vi i en förlängning där EU beslutar över land och vatten, över näringsliv och energipolitik, och riksdagen blir dess förlängda arm och villiga lagstiftare. En massiv utbyggnad av vindkraft för att stödja och exportera energi till kontinenten, medför enorma ingrepp i naturen. De kontrakt som styr den exporten kommer att förutsätta att vi kan garantera leverans under alla omständigheter, vilket innebär att vattenkraften, eller kärnkraften måste byggas ut väsentligt. Reglerkraft kallas det i officiella sammanhang. Man behöver inte vara EU-motståndare för att ha synpunkter på den politik som förs, och dess konsekvenser på vårt land. Den insikten hoppas jag kommer att prägla mer av debatten på det här området framgent. 2009.08.30 Jarl Strömbäck Landstingsledamot Seniorpartiet SPI Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669 http://liberalavindar.blogspot.com

Augustikväll

Augusti, varma dagar och kvällar med ljummen luft. Frodig grönska, kräftor eller surströmming allt efter belägenhet och smak. Det är tid för sommarens efterrätt. I skogarna väntar naturens blå och röda guld på att skördas. Så måste i alla fall många av de från fjärran länder som lockats till vårt land föreställa sig det. Kanske lurade av samvetslösa människor, vilka lovat mycket men håller lite. Så svävar tankarna iväg medan jag plockar mitt röda guld, mina lingon på ön. Där växer bären i överflöd, ingen plockare behövs. Nävarna blir fort fulla och likaså den lilla hinken. Men så är det inte alltid. För de som skuldsatt sig för att från fjärran land göra resan till bärens ”Klondyke”, i tron att man skulle bli rik kan sluträkningen bli smärtsam. Och de som profiterade på resan kan räkna sina pengar utan ryggont och insektsbett efter långa dagar i skogen. Här hemma talas det mycket om arbetslöshet, inte minst bland de unga och i glesbygd. Bland dem finner man sällan bärplockare. Likt arabländernas sheiker får gästarbetarna göra det ”ovärdiga” jobbet, alltmedan de arbetslösa väntar på att bidragsmaskineriet skall mata dem. Sverige i augusti 2009 Jarl Strömbäck

Från ord till handling

Generationer i samverkan Att gå från ord till handling är inte alltid lätt. Ändå är beslutet att våga det steget det avgörande, inte minst gäller det i politiska frågor. För egen del har sommaren 2009 blivit en vägdelare på flera sätt. Samtidigt som en nära 100-årig anhörig avslutat sin jordavandring, har ett litet charmtroll till barnbarn kommit till världen. Generationerna avlöser varandra, och så skall det vara. Vi som är de äldre skall som goda förebilder och stöd finnas med på resan genom livet för de nya, och gör det väl också i allmänhet med stor glädje. Men nu skakas den solidaritet som så väl behövs mellan generationerna i sina grunder. Inte på grund av något hugskott från enskildas håll, men väl av ett politiskt etablissemang som gör sitt bästa för att ställa grupp mot grupp enligt den gamla tesen om att härska genom att söndra. När därför de fem största pensionärsorganisationerna med ca 800.000 medlemmar bakom sig, i gemensamt brev till regeringen för fram sina synpunkter till regeringen så är det skarpa ordalag som gäller. Tillåt mig att citera.: ”Med de pensionssänkningar som blir nästa år, de gap i inkomstutveckling vi sett de senaste 15 åren mellan pensionärer och löntagare och skatteorättvisan, ser vi ett samhälle som rivs isär. Grupp ställs mot grupp. Vi pensionärer känner att vi ställs utanför samhällsutvecklingen”. Till Anders Borg, vår finansminister blir budskapet än tydligare: ”När vi från samtliga pensionärsorganisationer uppvaktade dig för ett år sedan sa du att pensionärerna skulle stå långt fram i kön vid nästa budget. Du kunde heller inte argumentera emot det orättvisa i att pensionärer betalar väsentligt högre skatt än löntagarna på samma inkomst. Den orättvisa inkomstskatt som införts av den regering du är finansminister i, är ett brott mot pensionsöverenskommelsen. Att rättvisan återställs är en förutsättning för att vi pensionärsorganisationer skall skall kunna acceptera pensionssystemet.” En regering som gör till sitt motto att ställa generationer mot varandra, att härska genom att söndra eller för den delen så tydligt markerat sitt avståndstagande till de äldre förtjänar inte mitt stöd. Att gå från ord till handling för egen del har därför blivit liktydigt med att lämna drygt 15 år i ett av regeringspartierna. Det rättstänkande jag förknippar med en liberal och ansvarstagande grundsyn tar jag med mig, när jag nu fortsätter mitt politiska arbete i Seniorpartiet SPI. 2009.09.22 Jarl Strömbäck Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070 6727669

Om vägval

Vägval I historiens ljus, är ett begrepp som ofta används. I en tidigare blog i somras tog jag upp de livserfarenheter som i stort överflöd gavs i två böcker skrivna för många år sedan av de legendariska kulturpersonerna Dag Hammarskjöld och Torgny Segerstedt. Dag med sina ständiga våndor över om han handlade rätt i olika situationer, kontrasterar där helt mot Torgnys övertygelse och styrka när han angrep stor som låg i sin kamp mot nazismen och dess krypande medlöpare inte minst i vårt land. Ur de böckerna finns mycket visdom att hämta, ur Dags tankar kanske våndan inför dagens flykt och vad den för med sig, ur Torgnys skrifter vikten av att hålla fast vid principiella synpunkter. Att ha kraften att stå upp även när omgivningen kryper för den stora makten. Det finns en allmän lärdom av evighets dimensioner också i det. Nämligen den att också i vår tid mäts egennyttan mot allmännyttan i stort som smått. Egoismen mot humanismen, och tolerans och solidaritet mot dess motsatser. I de stunderna har vi alla ett vägval, ett val som kanske bryter gamla mönster men samtidigt öppnar nya dörrar. Endast den som prövar sina vingar lär sig flyga. 2009.09.19 Jarl Strömbäck

Lurad i fällan

Lurad i fällan, så skulle man kunna karaktärisera Mona Sahlins och socialdemokratins dilemma inför valrörelsen 2010. När trycket från alliansen om en gemensam fiende, mer konkret uttryckt ett gemensamt alternativ från motståndarna blev för stort, vek S ner sig och gick samman med Miljöpartiet och Vänstern. Den 15.8 höll så Mona Sahlin sitt inledande tal inför valåret 2010, ett tal som lika gärna kunde ha hållits av Gudrun Schyman eller Lars Ohly. Könskampen skall tydligen bli modellen för Mona Sahlin och hennes parti i valrörelsen. Det är svårt att se skälet till det. Är syftet att ta död på Feministiskt initiativ eller Vänstern, så kan resultatet lika väl bli ett totalt sammanbrott för S. Ett parti som tidigare setts som en garant för mångsidighet, riskerar sin ställning genom att låsa sig i en position av könskamp och ensidighet. Lycka till säger jag gärna, men ser för mig själv hur alliansens företrädare ler av tillfredsställelse. 2009.08.16 Jarl Strömbäck

Den nya arvsskatten.

Solen skiner genom tunna skyar när jag promenerar längs Norrmälarstrand i mitten på augusti. Det hektiska livet börjar återvända efter sommarens vila, och uppladdningen inför valet 2010 är förestående. Mycket har hänt under de senaste åren i det politiska landskapet. Vi har i vårt land i praktiken fått ett två-partisystem, låt vara att de två träden har grenar med lite olika utseende. De har ändå accepterat att växa på samma stam. Men en levande flora fordrar också föryngring. Piratpartiet är exempel på att ”undangömda” frågor kan väcka mångas engagemang. Integritetsfrågorna, eller om man så vill Orwells bildspråk skall granskas noga och vägas mot den enskildes integritet. Det förstod långt fler än några fildelande ungdomar. En annan fråga som fått många slumrande medborgare att vakna upp är den nya arvsskatten. För så kanske man skall klassa den särskilda skatt på de äldres inkomster, som nu gör att den som har en lön före skatt om 20.000 kronor i månaden, betalar 1000 kronor mer i skatt än den som är yrkesaktiv vid samma inkomst. Och nu talas det om något som kallas bromsen, den beräknas medföra att vid nästa mandatperiods utgång, de äldres lön minskats med ca 35%. Är tanken att de som inget har i reserver få matkuponger till den kommunala matsalen i det samhället? De som genom genom sparsamhet har tillgångar, kommer tvingas ta dem för sitt uppehälle, och barn och barnbarn kan känna sig snuvade på arvet sedan den konfiskatoriska penningpolitiken mot de äldre fått genomslag. Inget samhälle blir rikare av att det stympas ekonomiskt i sin ena ände. Det borde de stora regeringsträden erkänna och ha förståelse för. Och kanske kan väljarna, oberoende av ålder ge den insikten en knuff på vägen in till 2010 års val. 2009.08.11 Jarl Strömbäck

Inte som min syster

Dalida och Ceasar, gränsbrytare. I en värld som blir alltmer integrerad, blir också kulturkrockarna allt fler. De kan handla om synsätt på relationer mellan människor, synen på mäns och kvinnors ställning i samhället. Men också rätten till utbildning, valet av livspartner eller levnadssätt. Ett av de allra bästa program jag sett på länge har den rubrik jag använt på den här bloggen, och gick på TV2 den 9.8. Där handlar det om just de här frågorna, med särskilt fokus på kvinnans, eller kanske snarare de unga flickornas rätt att välja sitt liv, sin ställning i stamsamhället, liksom i staden. Programmet kommer att återsändas den 13.8 och den 15.8, och jag önskar att alla de som intresserar sig för de här frågorna tar sig tid att se programmet. Människor är underbara, men också märkliga i sin syn på relationer och makten över klanens heder. Om det berättas i den här dokumentären som har sitt ursprung i gränslanden mellan Syrien och Libanon. Områden från vilka många av våra nya svenskar har kommit. Titta lyssna och begrunda. 2009.08.09 Jarl Strömbäck

Demokrat i förfall?

Malin Petre´heter en krönikör som i en krönika i bland annat Sundsvalls tidning den 6.8 på ett mycket initierat sätt klär av de politiska etablissemangen dess förment så demokratiska kläder. Där tar hon upp den klanbildning som är en del av vårt politiska systems stora problem. I många partier, i synnerhet på lokal och regional nivå, styr grupperingar vilka biter sig fast i makten och de ekonomiska köttgrytor som följer med den. Följden blir en allt mer förstelnad verksamhet, avhopp av de mer kreativa krafterna i partierna och ett alltmer sviktande väljarstöd. Låt mig ge ett par exempel förutom de Petre´tar upp i sin krönika. Vid det liberala partiets provval inför valet 2002 vann en för mig känd person provvalet med god marginal. Provvalen brukar respekteras när det gäller de ledande platserna, men inte denna gång. Länsförbundets ordförande ville så hjärtans gärna att hans hustru skulle få riksdagsplatsen trots att hon bara kom på 4:e plats i provvalet. Genom en överenskommelse med det kvinnliga nätverket, och i ett nomineringsmöte som samlade ca ¼ -del av de som delttagit i provvalet var den saken ordnad. Och parttiet fick en riksdagskvinna som inte fått några ledande uppdrag, som saknar förmåga och kompetens i största allmänhet, och som inte kommer att lämna några positiva avtryck efter sig när hon sannolikt får lämna riksdagen vid 2010 års val. Vid valet till landstinget 2006 fick samme person, som ende personvalde i partiet ca 17% personröster. Det var dubbelt så många personröster som nästkommande två personer från den södra länsdelen. Naturligt nog förklarade sig vår man villig att ta på sig rollen som gruppledare för partiet i landstinget. Det skulle han inte gjort, förtrytelsen över att bryta med den gängse ordningen blev oerhörd, naturligtvis gällde inte personrösterna den interna fördelningen av mandat. Förnyelsen blockerades än en gång. Det politiska systemet har sina dödgrävare som också Petre´noterar i sin krönika. Det om något skrämmer bort de som besitter kreativitet och kompetens. Kvar blir usla maktspelande personer, för vilka egenintresset för länge sedan ersatt allmänintresset. 2009.08.07 Jarl Strömbäck

Lycka till doktor Kim.

Naturhamnen, bilden tagen vid annat tillfälle Solen skiner från en klarblå himmel och det är en av den här sommarens riktigt fina dagar. I naturhamnen ligger barnfamiljer med sina båtar. Barnen leker och stojar, fiskar spigg med sina håvar och hoppar i och simmar från bryggan. Så också många av oss vuxna. Vattnet har passerat +20 trots att den fina naturhamnen är del av det stora havet. När eftermiddag börjar bli kväll kommer en segelbåt sakta glidande in mot bryggan. Det är doktor Kim som är ute för att roa sig ett par timmar med några av ledarna för det stora idrottslaget. Vi pratas vid en del, nästa vecka skall han påbörja seglingen ner till vårt södra grannland där han har sina rötter. Doktor Kim är en duktig och respekterad läkare. Han har trivts bra med arbetet på vårt sjukhus, och den klinik som han tillhör är en spetskompetens också i ett större perspektiv. Men i den omtumlande förändring som nu genomförs, den kulturrevolution som pågår i länet, vill han inte längre vara med. Väntar man med strukturåtgärder och förändringsarbete för länge, blir i allmänhet nödvändiga åtgärder desto mer drastiska. Just det drabbar nu landstinget i Västernorrland. Med landets sämsta ekonomiska resultat i relation till antalet medborgare, så blir också omfattningen av åtgärder därefter. Varningssignalerna har inte saknats, men en ständig polarisering mellan nord och syd i länet, mellan ett överdimensionerat länssjukhus och därmed en upplevd obalans i vårdutbudet i länet, har plågat verksamheterna. Det politiska ledarskapet har blockerats, det har i sin tur skapat ett tjänstemannavälde där den tyngsta enheten naturligt nog oftast dragit det längsta strået. Ur de återkommande kriserna har ett sjukvårdsparti uppstått, låt vara att det knappast gjort situationen bättre. Nu skall den stora omstöpningen göras. Läkarna skulle skonas var tanken, de behövs varenda en. Däremot ryker fotfolket i hundratal, ja tillsammans i länet blir det väl ca 1500 personer av de i landstinget ca 8000. Utan den uppbackning som fotfolket utgör, sviktar också den övriga organisationen. Det blir ”too many chiefs, and too few indians”, för att använda ett gärna använt begrepp. En av dessa chiefs, som nu vänder sig till andra jaktmarker är doktor Kim. För egen del önskar jag honom lycka till, med seglingen hem till sitt gamla hemland. Med den nya tjänst som väntar honom där när höst så småningom blir till vinter. Och naturligtvis beklagar jag att en väl etablerad klinik i vår lilla stad, en klinik med stor kompetens och gott rykte, mister en av sina ledande specialister. 2009.08.05 Jarl Strömbäck

Historiska perspektiv

Hugo Chavez, med diktatoriska ambitioner? Himlen gråter över mellersta Norrland denna lördag eftermiddag. En perfekt dag alltså. för en stund av reflektioner över samtid och dåtid. Samtiden bjuder på ett par nog så belysande nyhetsartiklar i dagens pressflod. I gränslandet mellan den extrema diktaturen och demokratin lever bland andra två länder, Iran och Venezuela. Dagens nyhet från Iran är att 100 reformvänner nu lagförs för sitt brott, att vara förespråkare för en förändring av det politiska landskapet. Från Venezuela nås vi av budskapet att det fria ordet skall kväsas, 34 radiostationer skall stängas, de har fräckheten att vara kritiker till den alltmer diktatoriska Hugo Chavez och hans regim. Det historiska perspetivet får återigen Torgny Segerstedt, den legendariske tidningsmannen från Göteborg stå för. På sin ”Idag-sida” skrev han den 11 oktober 1938, i samband med Hitlers annektering av delar av Tjeckoslovakien bland annat följande: I Tjeckoslovakien ålades också pressen återhållsamhet. Den tillhölls att inte reta sina grannar med oförbehållsam kritik. Man kan inte påstå, att denna försiktighet båtade landet. Pressens frihet är alltid en nagel i ögat på dem, som önska att efter eget gottfinnande handskas med folkens öden. I våra dagar, då den allmänna opinionen inte är bunden av politiska gränser, försöka alla som i tankens och ordens frihet se en fiende till sina strävanden, att tysta det fria ordet så långt det är dem möjligt även utanför landets gränser. Mönstren går igen. 2009.08.01 Jarl Strömbäck

Memorial

Natalja Estemirova in memoriam Memorial kan lite lösligt översättas med minnesord. Det är också namnet på den organisation, vilken i Ryssland påtagit sig att följa upp arbetet med de mänskliga rättigheter som också det landet officiellt bekänner sig till. Men det verkliga och det officiella är i hög grad varandras motsatser i många länder. I Putins Ryssland och dess grannrepubliker är begreppet mänskliga rättigheter farligt, och memorial blir inte sällan verklighet i form av minnesord över mördade representanter för organisationen. Senast i raden är nu sedan en tid tillbaka Natalja Estemirova. En 50-årig kraftfull kvinna som vägrat böja sig för de politiska vildar vilka ser demokratin i verklig mening som ett hot, inte en möjlighet. Därmed mötte hon samma öde som andra som verkat för rättvisa och mänskliga rättigheter mött, bland dem Anna Politkovskaya och den avhoppade fd KGB-agenten Litvinenko. Som vanligt uttalar den officiella makten sin avsky över dåden, samma makt som med stor sannolikhet anstiftat dem. Och i grannlandet till Ryssland, i Iran klubbas de som sörjer demokratins martyrer, teokratins offer ner med stor brutalitet denna julidag sommaren 2009. Mycket återstår att göra innan maktgalenskapen får ge plats för verklig demokrati. I vårt land blir ett litet och tidigare okänt parti, Piratpartiet den personliga integritetens försvarare, alltmedan det tidigare liberala partiet gjort sig till polisstatens främste förespråkare genom ropen på ett europeiskt FBI. Ur led är tiden, eller mycket återstår att göra. 2009.07.30 Jarl Strömbäck

Missriktad sjukvård?

Landstingen har som en huvuduppgift att ge vård till behövande. I det ingår också etiska och moraliska överväganden. När nu landstingen av regeringen uppmanas att erbjuda omskärelse av små barn av kulturella, inte medicinska skäl så tummar man utan tvekan på de gränser som borde finnas för sjukvårdens verksamhet. Frågan har också väckt debatt i landets landsting, och vissa av dem har redan deklarerat att man inte kommer att följa rekommendationen. Omskärelsen är ett stympande ingrepp i ett litet barns liv, och oåterkalleligt till sin natur. Det är att beskriva som ett övergrepp och misshandel av det lilla barnet, för att citera ordföranden i Svensk Barnkirurgisk Förening (DN 2009.05.25). Två av tre barnkirurger vill inte utföra ingreppet enligt en enkät utförd av föreningen bland dess medlemmar. Den här frågan är principiellt viktig av flera skäl. Skall svensk sjukvård med dess begränsade resurser användes i verksamhet som -gränsar till misshandel i laglig mening? -som inte är medicinskt motiverad? -som är uttryck för en rituell kulturtradition, inte ett medicinskt behov? -som saknar förankring i de krav på evidensbaserad sjukvård vi annars ser som så viktig? Svaret på de här frågorna, liksom en klar vägledning för landstingens handlande, borde medborgarna efterlysa. 2009.07.26 Jarl Strömbäck

Ordets giganter.

Dag Hammarskjöld som FN:s generalsektreterare Sommartid är också för några tid för vindarnas spel i segelbåtens rigg. Mys i kajutan alltmedan regnet knastrar på däcket, och värmaren susar och ger värme. Då finns också tid mellan prat och måltider att ta del av tankens giganter, i form av de ordets bärare som kallas böcker. Dag Hammarskölds bok ”Vägmärken” är ett sällsamt stycke uppgörelse med den egna verkligheten. Det kan inte ha varit lätt alla gånger, att som ledande diplomat och statstjänsteman skriva skrivelser, och utfärda direktiv vilka stred mot den egna övertygelsen. Det temat är återkommande i boken, liksom den vånda det skapade och som ofta fick religiösa övertoner. Tanken på döden finns förbluffande ofta med i de tunga tankarna som spänner över ca 40 år. ”Vägmärken” är ingen lätt bok att ta till sig, men väl värd att utmanas av. Torgny Segerstedt, det fria ordets försvarare. En annan gigant, som följde sin inre röst utan att vika ner sig var Torgny Segerstedt, Göteborgs-Handels och Sjöfartstidnings legendariske chefsredaktör. Allt ifrån nazismens framväxt i Tyskland, fram till sin död ett par månader innan ”tusenårsrikets” sammanbrott var han dess största kritiker i vårt land. Av de ca 5000 artiklar han skrev på temat, samlades ett urval i boken ”Idag” som utgavs hösten 1945. Där skriver han bland annat om det fria ordets roll följande: Friheten att tänka och uttala sina tankar står över allt annat. Det är det mänskligas livsluft. Utan denna frihetens atmosfär vissnar det andliga livet bort. Där det antastas, Där gäller det det som gör oss till människor. Där gäller det det som gör oss till moraliska väsen, där gäller det livet. När våldet söker att befästa sin makt, söker det alltid att knäcka den fria tanken. Det lägger munkavle på pressen, det begraver i fängelsehålor det fria ordet, försöker med dressyr taga nerven ur de ungas tankeförmåga. Det förgriper sig på människoanden själv. Med denna våldets makt kan ingen fred slutas. Ingen svensk skribent har mer än Segerstedt utmanat och stått fast mot makten under hård yttre press. Hitlerismen och dess många medlöpare i vårt land blev hans givna motståndare. Och de frågor han väckte då, är lika aktuella idag. Vår tids utveckling i Iran, i Ryssland och många fler länder manar till eftertanke. Försöken att kuva den fria tanken och det fria ordet finns också i vårt land, det vittnar inte minst FRA-debatten om. Torgny Segerstedt ser säkert med glädje på de entusiaster som bland annat inom Piratpartiet utmanat etablissemangens önskan att dressera och kontrollera sina medborgare. 2007.07.25 Jarl Strömbäck

Ett sanningens ord.

Det jäser bland de äldre i befolkningen skrev jag i en tidigare glob. Den bloggen lades ut på media också, bland annat tog DN den på sin insändarsida ograverat. Reaktionen blev större än för något annat skrivit. Från olika delar av landet, från Skåne i syd, från stockholmsområdet och många andra orter kom samtal och brev. Alla med samma budskap, vad är det som händer? Varför för den nya regeringen in rent åldersdiskriminerande inslag i sin skatte - och indrivningspolitik? När nu PRO:as ordförande Curt Persson tagit bladet från mun och krävt att åldersdiskriminering tas in som en faktor i diskrimineringslagstiftningen, blir svaret att frågan hänskjuts till en utredning. Böjd under trycket på åtgärder tvingas nu regeringen arbeta med frågan. Det är bara ett år kvar till nästa val, är tanken att frågan skall begravas till valet är över? Behöver en så fundamental fråga som att åldersdiskriminering inte får förekomma, utredas? De seniora medborgarna med sin livserfarenhet behövs nu mer än någonsin i det politiska livet. Deras klokhet, erfarenhet och värderingar måste få djupare avtryck i politiken än de nuvarande politiska partierna är villiga att ge dem. Seniorpartiet behövs i valet 2010. 2009.07.20 Jarl Strömbäck

Att skjuta sig själv i foten

Gruppledare M Jacomina Berteema Gruppledare FP Ulla Norgren Just nu genomgår landstinget i Västernorrland sin mest smärtsamma omstöpning någonsin. Ett antal hundra personer kommer att få lämna sina befattningar, och påfrestningarna på den organisatoriska förändringen kommer att bli stora. I det borde rimligen också ligga ett stort mått av självkritik hos de som i styrelseposition i landstingsstyrelsen misslyckats i sitt värv, något som landstingets revisorer inte varit sena att påpeka. När landstingsfullmäktige veckan efter midsommar sammanträffade var det förändringsarbetet huvudtemat och det övergripande moln som förmörkade mötet. Ur den verkligheten borde rimligen politiskt ledande personer dra slutsatsen, att omsorg om landstingets resurser också berör dem personligen. När nu allehanda media avslöjat att ledande politiker, bland dem gruppledaren för Moderaterna, Jacomina Berteema, gruppledaren för Folkpartiet Ulla Norgren, och medlemmen i revisorskollegiet Björn Hellquist smörjt kråset med skattebetalarnas pengar bara timmar efter en av allvar tyngd debatt, framstår hyckleriet i all sin nakenhet. Det handlar inte bara om att skjuta sig själv i foten, det handlar om missbruk av väljarnas förtroende. Förtjänar verkligen medborgarna det politiska ledarskapet? 2009.07.16 Jarl Strömbäck Ordförande SPF Västernorrland Ledamot i landstingsfullmäktige Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669

Att våga tro

Obama i Ghana - ett fyrljus av hopp! Att våga tro är viktigt, kanske till och med viktigare än att ifrågasätta. Den reflektionen kommer i ljuset, eller kanske mörkret av avslöjanden på senare tid. Avslöjanden som visar att de stora telekombolagen samverkar med diktaturregimer för att begränsa det fria ordet. Yahoo, Googles och Cisco, ledande på IT-området medverkar till att i diktaturländer spärra sökfunktioner på nätet om man ex.vis söker på begreppet ”mänskliga rättigheter”. Nokia/Siemens säljer utrustning som gör det möjligt för bl.a Iran att identifiera och följa den trafik som finns på nätet, och därmed ringa in politiska motståndare. Människor dödas för sin politiska tros skull samtidigt som rapporteringen om övergreppen stoppas. Vad har det med oss att göra, frågar sig den trygge svensken? I trycket av att kontrollera vad som sägs och görs på nätet svajar också den sedan 1766 grundlagsfästa svenska yttrande- och åsiktsfriheten. Nu tillsätts en utredning under justitiekansler Göran Lambertz, vars syfte är att ”anpassa” våra lagar på området att bättre spegla också hur man ser på detta i omvärlden. Som på många områden nu, går vi i vårt land från att vara en förebild i olika avseenden, till att vara en alltmer anonym medspelare i de olika systemen. Att våga tro var min rubrik och den är kopplad till en person vilken lyser som en upplysningens stjärna på en annars inte helt ljus omvärld. För första gången på årtionden har USA fått en president som ser sin roll som en statsman, inte bara för USA, utan också i de globala sammanhangen. Med sin uppväxt i olika världsdelar, och olika miljöer har han också en trovärdighet som ingen annan i det avseendet. Hans tal till arabvärlden vid Kairouniversitetet för en tid sedan, liksom motsvarande tal i Moskva och till Afrikas ledare vid sitt besök i Ghana för en dryg vecka sedan var befriande och väldigt hoppingivande. Ur askan av ekonomiska och politiska kriser i en globalt plågad värld, reser sig det fria ordet igen buret av Barack Obama som ett fyrljus i mörkret, och en vägledare för de som vill tro på en bättre värld. 2009.07.14 Jarl Strömbäck Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669 http://liberalavindar.blogspot.com

Ett slitet vykort

Att upplösa ett hem efter en 100-åring är speciellt. Tankar på det förgångna alltid närvarande. Hur väl kände vi egentligen varandra, låt vara att den formella relationen var klar? Hon har varit bra på att själv rensa ut gamla brev och vykort. ”Ni skall inte behöva städa efter mig” var budskapet till oss medan hon fortfarande var frisk. Men det som ryms i hjärtats allra innersta rum, det som är det käraste och viktigaste, det kan man inte kasta. Så kvar finns en del, dagboksanteckningar och annat som var för kärt, eller för nära den egna själen för att kunna kastas. Bland dem ett stort men slitet vykort skrivet av en ung sjöman i mars månad 1968. Då var han styrman på Svenska Amerika Linjens nya kryssningsfartyg Kungsholm. Det var skrivet på Hawai på sluttampen av en kryssning som i 3 månader fört oss runt i Stilla Oceanens övärld, till Australien och New Zealand, till randstaterna mot havet upp till Japan innan kursen sattes österöver mot USA igen. Tydligen var det som stod att läsa av särskild betydelse att döma av det tummade kortet. Personligt och inte alltför smittat av den vanliga vykortschablonen om väder och vind och det ytliga livet. Och visst, jag måste medge att det är intressant att följa sina egna fotspår, att läsa sina egna tankar så här drygt 40 år senare. Och med ett mått av ödmjukhet kunna konstatera att ett slitet vykort tydligen betytt något för Mimmi svärmor, på hennes väg genom livet. Hur var det posten skrev en gång i tiden, ”ett brev betyder så mycket”? Även vykort kan fylla den rollen. 2009.07.11 Jarl Strömbäck

Anno dazumal

Historiens vingslag vilar onekligen över vissa platser, och sommartid är pilgrimstid för besök av dem. För 100 år sedan levde Europa ett tillstånd av tillväxt och utveckling. Framtidstron var stor och nyfikenheten på omvärlden likaså. Järnvägen, eller ånghästen om man så vill hade gjort resandet till de ekonomiskt välställdas stora nöje, och nordskånska orterna Arild och Mölle tillhörde de orter som upplevde år av oanad tillväxt och expansion. Järnvägen drogs från Berlin ända fram till de små bad- och kurorternas trappor, och de var högsta mode att tillbringa en tid där. Kurortshotell byggdes och patriciervillor klättrade uppför kullabergs hisnade vackra branter. Med de stora krigen under 1900-talet försvann den glädjen och Arild och Mölle försjönk i ett glömslans dunkel, men idag lever orterna upp på sitt nu mera lokala sätt. Rustmästargården i Arild och de före detta kurortshotellen i Mölle är väl värda ett besök, de rymmer än idag den gamla atmosfär som de en gång skapades för. Och maten är lika suveränt god som den är väl prissatt. På de kuperade sluttningarna klänger de stora villor, som en gång skapades för sin tids välbeställda överklass, och nu oftast funnit efterträdare som vårdar arvet. Och när solen sänker sig ner över Västerhavet, med Hallands Väderö synligt i horisonten, skapas samma känsla av rymd och stilla fröjd som säkert också de upplevde som kom hit för 100 år sedan. Några sälar leker i vattnet en bit ut, alltmedan en grupp tysta åskådare njuter av synen från Arilds lilla vågbrytare. En sommarbild med historiska förtecken i vår tid. 2009.07.09 Jarl Strömbäck

Boktips

På resa i vårt långa land är det bra att ha med lite läsning. Här kommer med andra ord ett litet lästips i all hastighet. Historien upprepar sig heter det ju. Det som sker i Iran och andra förtryckande stater idag, har sina gamla förebilder vilka är väl värda att studera och lära av. Ockupationen av Polen 1939 föregicks som vi numera vet av en ”styckningskarta” för östra europa genom Molotov-Ribbentrop pakten. Där fick ryssarna fria händer i Finland och de Baltiska staterna och angrep också Finland på senhösten i det som nu kallas det finska vinterkriget. Det kriget blev ett svårt misslyckande och bolsjevikerna med Stalin i spetsen valde en annan modell när man angrep de baltiska staterna 1940. Med en blandning av hot och löften som man ständigt bröt lyckades man tvinga på de små baltiska staterna sin sovjetiska tvångströja. Hur det gick till beskrev författaren och diplomaten Ignas Jurkunas Scheynius i en bok som nu getts ut i förnyad upplaga 2008 under titeln ”Stalin ockuperar Litauen 1940”. Förläggare är SMB, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Schenius lyckades fly till Sverige innan gränserna helt låstes runt det lilla landet. Boken är ett suveränt tidsdokument från den tiden,men också en bruksanvisning över hur förtryckarregimer fungerar. Ur det ryms kunskap väl värd att ha också idag när regimer som de i Iran, Nordkorea, Zimbabwe m.fl bedöms. 2009.07.07 Jarl Strömbäck

Efter Almedalen

Lyssnande publik i Almedalen Så har politikerveckan i Almedalen avklarats. Av rapporteringen att döma var det hela en ganska avslagen föreställning. Ett ”måste tyvärr vara-arrangemang” mer än en klargörande politisk manifestation. Några frågor kom ändå upp med intresse för en större allmänhet. En sådan var synen på ersättningen till de äldre, eller beskattningen av deras kollektiva och enskilda sparande. Där försökte kristdemokraterna fiska röster genom att lova en anpassning av skatten till den som gäller för löneinkomster. Problemet där är tyvärr trovärdigheten, den är knappast särskilt stor efter debaklen med bensinskatten och fastighetsskatten från valrörelsen 2006. Men också Socialdemokraternas Mona Sahlin var inne på spåret att ta bort ålderdiskrimineringen i skatteskalorna. Som så ofta i socialdemokratiskt talspråk villkoras deras löften med förbehåll, det skall ske på ett ansvarigt sätt och när vi får råd. På det sättet väljer man att fullfölja föregångarnas väg samtidigt som man ställer i utsikt något annat. När sedan finansministern Anders Borg fick utrymme att tala, så var det samma gamla visa. Han kom med budskapet att den åldersdiskriminerande skattelagstiftningen skall ytterligare fördjupas. Den gamle räven Gunnar Sträng, salig i åminnelse kunde inte fått en för rättvisa i skattehänseende mer tondöv efterträdare. Man kan ställa sig frågan hur samhället skulle fungera utan de massor av äldre som vårdar anhöriga, håller stora delar av föreningslivet igång, arbetar i den gråzon som också kallas extrapersonal eller för den delen håller stora delar av handel och tjänstesektor igång? Nog förtjänar de bättre än en alltmer konfiskatorisk skattepolitik. 2009.07.04 Jarl Strömbäck Ordförande SPF Västernorrland Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669

EU i Norden

EU-ledare hösten 2009 När detta skrivs håller Fredrik Reinfeldt sitt invigningstal inför det svenska ordförandeskapet i EU. Han gör det som vanligt på ett trovärdigt sätt. Det blir inte lätt för en vänsteropposition att bryta alliansregeringens hegemoni vid valet år 2010. Hotet i det avseendet ligger troligen i möjligheten att något av de små allianspartierna faller från. Centern, med Maud Olofsson har tappat mycket av landsbygdens förtroende i sin strävan att bli ett storstadsvänligt liberalt parti. Kristdemokraterna går sin ständiga balansgång på 4% spärren. Också Folkpartiet har anledning att se sig för. Den högersväng man nu gett sig ut på kostar socialliberala väljare, som möjligen kompenseras av tillkommande högerväljare. På ett lokalt plan i norr utspelas nu kampen om SEP, det nya stridsfordon Hägglunds utvecklat och som skulle markera en ny generation också i teknisk mening. Alltför outvecklat sa den brittiska armen när man för en tid sedan sa nej till fordonet i en mycket stor upphandling. Nu har också det svenska försvaret tackat nej till fordonet, och varsel av 320 personer är på gång. Det har triggat lokala politiker av alla de slag att kräva ett statligt ingripande. Välfärdslandet Sverige skulle alltså hemfalla åt protektionism under samma tid som man har ordförandeskapet i EU? Oddsen är inte i SEP-vännernas favör. 2009.07.01 jarl Strömbäck

Opportunism i högsätet

Gynnat av frihandeln Frihandel är bra, så länge det gynnar oss. Däremot är den skit om det innebär att andra länder drar fördel av den på vår bekostnad. Så skulle man kunna beskriva reaktionen, inte minst från opportunistiska politiker i många fall. För egen del kom jag till ett företag i mitten av 80-talet för att arbeta med deras internationella marknadsföring och försäljning. Det företaget var ett typexempel på ett företag som vuxit starkt tack vara goda entreprenörer i ledningen och duktiga anställda. Men också genom att världen hade öppnat dörrarna för dess produkter. Under åren har företaget levererat verkstadsprodukter på en mängd områden. Marin- och offshore, kvalificerade system för att driva processmaskiner i gruvor och industri. Tåg och bussar, och inte minst militära fordon av olika slag. På så sätt har antalet anställda kunnat räknas i tusental, och företaget blivit till en ikon på orten. På det militära området är ofta kontrakten stora, och kunderna få. Det gäller med andra ord att skräddarsy offerter och produkter för att passa den enskilde kunden om man vill vinna en order. Så har uppenbarligen inte skett när nu det svenska försvaret valt att lägga order på framtida fordon i Finland, istället för på det fordon av experimentell karaktär kallat SEP, som företaget i Örnsköldsvik, Hägglunds arbetat för att lansera. Det är naturligtvis synd för de enskilda som kanske av en förlorad order, men det skall vägas mot alla de vinster som frihandeln under årtionden gett företaget. När nu ledande politiker väljer att använda tillfället till rent opportunistiska utspel för att misskreditera resultatet av upphandlingen visar det på skörheten i frihandelsbegreppet trots alla GATT-rundor. Det kan vara på sin plats att notera att de politiker i ledande ställning på orten som nu pryder helsidor i lokalpressen med kritik över upphandling och regering, i närtid kritiserats för syn tystnad när hundratals personer tvingas lämna de politiskt S-drivna landstinget. 2009.06.29 Jarl Strömbäck

Att välja väg

Landstingsfullmäktige, Västernorrland i möte Just nu skakas omvärlden av bilderna från Iran. Den revolt som förde fram det nuvarande ledarskapet för 30 år sedan var grundad på stort missnöje med föregående regim. Legitimiteten för den nya regimen då, var med andra ord stor. Möjligheterna att befästa sin makt efter tillträdet stora. Och så har också skett, den ”mullastyrda” teokratin har utvecklats till en modern form av medeltidens religiösa inkvisition. Fängslanden av opposition och oliktänkande har nu också fått dimensionen av mord på öppen gata. Allt för att skydda regimen. Vägen från demokrati till diktatur och envälde är sällan rak. Den kantas av rader av delbeslut, vart och ett steg på den vägen. Även i vårt land tas den sortens steg, låt vara förment oskyldiga i jämförelse. Landstinget i Västernorrland är det landsting i landet som har det största underskottet räknat per invånare. Vid landstingsfullmäktige i Västernorrland den 25.6 behandlades en motion som avsåg medborgarnas möjlighet att få ta del av hur landstingets resurser i form av personal och ekonomiska medel hanteras. Den redovisningen har funnits i tidigare års redovisningar, men är nu borttagen. Majoriteten (S+V) yrkade och fick avslag på motionen, och därmed markerade man att man inte vill att anställda och medborgare skall ha insyn i hur landstingets resurser används. Ett myrsteg på vägen bort från demokrati kan tyckas, men alls inte ett obetydligt sådant. Åtminstone inte för de många som i debatt och samtal är engagerade i den viktiga verksamhet som bedrivs inom en av offentlig sektors viktigaste arenor. 2009.06.26 Jarl Strömbäck

De cyniska beslutsfattarna

Engelska parlamentet Antonia Axelsson-Jonsson är en av vårt lands främsta företagsledare, och dessutom kvinna och politiker. Kombinationen är smått unik, och ger möjlighet till jämförande tankar. En del av de tankarna för hon till torgs under DN-debatt den 21 juni. Där jämför hon företagandets villkor av ständig kamp för att nå framgång, med det politiska etablissemangens sätt att se på beslutsfattande. I näringslivet sker en daglig och stundlig återkoppling genom marknadens sätt att reagera på det egna företagets verksamhet. Därigenom prövas beslut och åtgärder löpande, de som inte fungerar måste åtgärdas snarast, om inte verksamheterna skall skadas. I det offentliga styr reglementen av olika slag. Ofta är de bra ibland ofullkomliga, de ändras endast genom tröga och tidskrävande processer. Inte sällan råder en cynism i synen på den verksamhet man bedriver, som är långt från de vackra ordens mening. Uppföljning och redovisning är bristfällig eller inte förekommande, och revisorskritik av verksamheter får sällan några konsekvenser. Vi har sett resultatet i undersökande program på områden som äldrevård, vård av unga och sjukvårdsfrågor för att bara nämna några. De cyniska beslutsfattarna lämnar de personliga känslorna hemma, på jobbet är det fritt tolkade regler, inte förnuft som får råda. Det opersonliga är begreppet som legitimerar ageranden man i grunden vet är skadliga på sikt. De ekonomiska rufflet som på senare tid utspelats i ”demokratins högborg”, det engelska parlamentet, med regeringskris som följd är bara ett exempel. Spelet om pensionerna, eller förskingringen av stora delar av pensionskapitalet i vårt land, utgör en tickande bomb som nu partierna, oberoende av färg söker dölja inför 2010 års val. Hur det kommer att lyckas får framtiden utvisa. 2009.06.22 Jarl Strömbäck

Stadens lungor

Jordbodalen i sommarskrud Midsommardagens morgon kan kanske lämpa sig för ett mindre politiskt inlägg. Kl. 07 på morgonen är det lugnt och stilla när jag tar min promenad runt Sidsjön, en stadens lunga i Sundsvall. Ett par dar tidigare gick jag samma morgonpromenad i Helsingborgs motsvarighet Jordbodalen, en idyll med sin fina lilla bäck, sin djupa ravin omgiven av bokskog. I de miljöerna får fåglarna sin naturliga hemvist, koltrasten spelar och duvorna kuttrar. En kaninunge försvinner likt en hoppande boll när jag närmar mig. De städernas fäder som förstått värdet av bevarade naturmiljöer som avbrott i asfalt och betong har gjort sina medborgare en stor tjänst. Sidsjöområdet i Sundsvall och Jordbodalen i Helsingborg kan där få tjäna som exempel. Väl kommen tillbaka till landet i norr är det dags att besöka den lilla, hon som föddes för 2 veckor sedan under minst sagt dramatiska omständigheter. Sakta men ändå tydligt är hon på väg att ta sin plats bland de som skall finnas med oss många år framöver. Snart slipper hon andningshjälp, snart kan hon slippa matning via kateter. Och snart kanske hon och hennes föräldrar får komma hem till ett någorlunda vanligt spädbarnsliv med vad det innebär av amning, blöjor och passning. Ibland kan sånt vara den allra största lyckan. Midsommardagen 2009 Jarl Strömbäck

Har poletten ramlat ner?

Teheran juni 2009, se www.tehranlive.org Äntligen har poletten ramlat ner i de politiskt ansvarigas medvetande. Integritetspoletten alltså. På Newsmill kan vi nu läsa vår infrastrukturminister Åsa Torstensson hävda öppenhetens lov, och att hon nu har givit Post-och telestyrelsen i uppdrag att utreda öppenheten på nätet och dess tillämpning? Frågan som kanske kan ställas är väl om öppenheten behöver utredas? I ett svenskt perspektiv har vi en snart 200-tårig lagstiftning på området, vars syfte är att garantera yttrande-och åsiktsfriheten. En frihet som i sig är den enda egentliga garanten för ett också demokratiskt styrelseskick. Ur dagens nyhetskörd från Iran är det slående att regimens hantlangare nu gör vad man kan för att hindra information som rör, eller kan tänkas stödja protesterna mot fusket i senaste valet. I vårt närområde har vi den ryska regimen som anser sig vara demokratisk, men bygger den ”demokratin” på en närmast absolut kontroll av media och dess rapportering i viktigare frågor. Räcker inte det har man sin ungdomsmilis, Putinjugend som kan spöa upp de som eventuellt sticker upp. , Integriteten och öppenheten i traditionella media är sedan länge snöpt i stora delar av också länder som anser sig vara demokratiska. När nu sociala media i form av bloggar, twitter och SMS övertar rollen som demokratins redskap, skall också de kanalerna kväsas? IT-ålderns öppenhetsbegrepp skall alltså nu regeringen, piskad av Eu-valets uppstickare Piratpartiet göra till sin och ge den också en europeisk tolkning under det nu stundande EU ordförandeskapet. Vi blir många som kommer att följa den processen med intresse. 2009.06.18 Jarl Strömbäck

Lär mig du skog...psalm 304

Bokar i vårskrud i Pålsjöskog Sverige är vackert i försommartid. De 110 milen i bil för oss från högakustens blommande och doftande häggar, till Helsingborgs överdådigt prunkande ododendron. Vättern ligger spegelblank när vi glider förbi på en av landests vackraste vägsträckor, och en nyfiken rävvalp från förra årets kull står nyfiket och tittar i vägrenen på något ställe. Det är dags att hedra en näst intill 100-årig kvinna när hon nu slutat sin jordevandring. 100 år är en lång tid. Två världskrig har hon upplevt, stöveltramp och vapenskrammel. Men också det positiva i familj med barn och barnbarn, och ett yrkesliv präglat av omsorg om människor. Under de 100 åren har också den liberala rörelsen funnits med. Den kvinnliga rösträtten bär dess stämpel, liksom mycket av det som handlar om individens frihet. Och i vårt land har Folkpartiet varit dess främste banerförare. Just därför är det så märkligt, den ompositionering åt höger som så många analytiker nu förknippar med partiet. Moderater och centerpartister kallar sig idag för liberaler, och trängseln i mitten tycks ha fått Folkpartiet att inta en position långt mer till höger än någonsin förut. För hur skall man annars förstå att man så tydligt missat synen på integritetssfrågorna, de som fick Piratpartiet in i EU-parlamentet. Det handlar inte primärt om nedladdning, i vart fall är den gruppen inte stor nog att bära partiet. Men det är integritetsfrågorna. Hanteringen av FRA-frågan, telekomdirektivet och liknande lagstiftningsfrågor, är i grunden Orwells 1984 i vår tid. Valet 2010 blir intressant ur just det perspektivet. Frågan om integriteten är väckt och kommer att finnas med på många människors dagordning när man går till val. Det liberala parti som glömmer sin historiska roll som övervakare och vakthund på den offentliga makten, glömmer också sin själ och sina traditionella väljare. Begravningsceremonin blev värdig och fin vid Pålsjöskogs krematorium. En generation går ur tiden samtidigt som en annan efter många prövningar och en svår förlossning nu påbörjat sin livsvandring, beskriven i tidigare bloggar. 2009-06.16 Jarl Strömbäck

Dags för seniorpartiet??

Det har nu gått en tid sedan EU-valet, och valets analytiker har haft mycket att skriva om. Piratpartiets framgångar visade sig stå på långt mer fasta ben än några skränande tonåringar i städerna. Det fanns många i alla generationer, och i hela landet som insett att hotet mot integriteten, rätten att föra samtal på nätet utan att bli läst av okända byråkrater för okända syften, behöver ett starkare försvar. Gott så, Piraterna har visat att de går att på mindre än ett år skapa en rörelse stark nog att bli en kraft att räkna med i en valrörelse, men det finns ännu en grupp medborgare bland vilka tålamodet med utvecklingen börjar ta slut, nämligen de äldre som lever på sin uppskjutna lön och sina besparingar. Den gruppen är stor, den består av ca 1,6 miljoner personer i vårt land. Den uppskjutna lön som sparats för deras räkning i pensionsfonderna, AP-fonderna, valde den förra regeringen att ta 258 miljarder ur för ca 10 år sedan, och med löfte att betala tillbaka de pengarna vilket inte skett. Det är väldigt mycket pengar som hade behövts nu när man talar om stora neddragningar av de äldres lön kommande år på grund av börsutvecklingen. Den nuvarande regeringen hade stort stöd hos många livserfarna medborgare, vilka såg värdet i en politisk kursändring. Dessvärre har man valt att införa en åldersdiskriminerande skattelagstiftning som innebär att de som är äldre får betala en långt högre skatt för samma inkomst än de yngre. För den som har en lön om 20.000 kronor sammanlagt innebär det att den äldre betalar 1.000 kronor mer i skatt per månad än den yngre enligt en skattetabell från riksskatteverket som redovisades i DN i mitten av maj. Dessutom har de äldres lön under många år stått still realt sett, medan den för yrkesverksamma ökat med ca 40% sedan mitten på 1990-talet. Allt det här har skapat den grogrund som krävs för att få fart på ett seniorparti inför valet nästa år. Åtminstone upplever jag det så i kontakter med många upprörda medlemmar i berörd grupp. Här är utvecklingen på väg att skapa sin egen dynamik, och bra är väl det. Vi skall inte ha en diskriminerande syn på lön beroende på ålder. Och inget tyder på att ett regeringsskifte 2010 skulle innebära någon förändring på den punkten. Så hösten borde kunna ge oss svaret, kommer de äldre livserfarna krafterna också få konkret politisk form i att man sparkar liv i en egen politisk rörelse. Med rätt personer i ledningen har den alla förutsättningar att nå framgång. 2009.06.13 Jarl Strömbäck Ordförande SPF Västernorlland Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669