Höst i Sverige

Semestrarna är över och nu startar kampen om dagordningen och medias uppmärksamhet. Det är ett år kvar till valet, det år då rösterna för nästa mandatperiod skall köpas. Regeringen gör sitt bästa genom att mata de som redan har med ytterligare jobbskatteavdrag. Som om inte den nu yrkesverksamma generationen kunde masa sig till jobbet, om man inte får en ytterligare muta. Och den rödgröna oppositionen kontrar med att man vill vara bäst på välfärdstänket. Bra så, om man nu tror sig kunna lita på det? Sveken från den rödgröna sidan i tidigare regeringar har varit så många. En grupp lyser mer än andra med sin frånvaro trots drygt 20% av landets befolkning, de äldre och deras ekonomiska situation. 1,6% avdraget som varje år minskar deras ersättning med 1,6% jämfört kostnadsutvecklingen i övrigt i landet, garanterar att den som lever tillräckligt länge också får smaka den ekonomiska piskan. Gamlemor och gamlefar, de som lagt grunden till yuppiegenerationens glassiga tillvaro, får snällt finna sig i att redovisa varje korvöre man sparat för att kunna få ut eventuellt stöd i form av bostadsbidrag. Så läggs tvångströjan på de seniora i Sverige. Dess namn kallas olika saker, bromsen som orsakats av regeringarnas plundring av AP-fonderna, eller underlåtenheten att inbetala de avgifter som det nya pensionssytemet (NPS) förutsåg. Det ligger stråk av vemod över ett land som lämnar solidariteten mellan generationerna, och hellre skapar ytterligare klyftor. De gamlas av arbete knotiga händer förtjänar mer än barnbarnens flinande arrogans. 2009.09.09 Jarl Strömbäck Seniorpartiet