Makten och bulvanerna 27

För ett och ett halvt år sedan, påbörjade undertecknad serien med ovanstående titel. Ingressen var som följer, och den är lika gångbar idag:

Makt korrumperar

Absolut makt korrumperar absolut

Någon som inte känner till begreppet? Myntat av Lord Acton, engelsk politiker och historiker för 150 år sedan, har begreppet giltighet även idag.

Den här bloggen och några ytterligare avsnitt kommer att ägnas åt makten och dess bulvaner. Makten, i det här sammanhanget den politiska makten, bulvanerna de med olika titlar, dess redskap och händer. I vårt land är vi lyckligt befriade från korruption? Vi är ett av de ”renaste” länderna i världen? Korruption kan emellertid också vara uttryck för maktmissbruk, för åsiktsförtryck och vänskapskorruption. Något som bl.a hela landets förre riksrevisor Inga-Britt Ahlenius vittnat om.

Igår, den 26.2 var samma företeelser föremål för Uppdrag Gransknings timslånga program i TV. Och när detta skrivs den 27.2, kommer delar av  riksdagens civil- och justitieutskott kl.1300 diskutera samma frågor med kritiker av systemet.

Det är hög tid att någonting börjar hända. I granskningar 2006 och 2009 har riksrevisionen hårt kritiserat den rättslöshet som ryms i det nuvarande systemet vad avser förvaltare och gode män. Samhällets svagaste medborgare, riskerar att plundras på olika sätt, och myndigheten som skall vara skyddet i det här avseendet gömmer sig bakom sekretessen. I UG-programmet kunde vi se hur ansvarig överförmyndare hela tiden hänvisade till sekretess för att slippa svara på frågor.

Är det här något som spelar roll? Utvecklingen visar att alltfler människor sätts under förvaltarskap eller tilldelas gode män. Det är ingen ödesbestämd utveckling, det finns en styrning i det avseendet från SKL och dess ansvarige person Eva von Scheele. Samme person som i UG-programmet så skickligt försökte dölja bockfoten genom att hänvisa till en gammal lagstiftning. Men samma lagstiftning tolkar hon i cirkulär och anvisningar till kommunernas ansvariga. På så sätt rattar hon och SKL den pågående utvecklingen.

Och i vissa kommuner, som den norr om skogen har man till ytterlighet avskaffat överförmyndarnämnden. Där är det nu en ensam politisk person som svarar för den politiska makten, och därmed bär ett ansvar som enligt undertecknad borde bäras av en kompetent och kritiskt tänkande nämnd?

För Er som inte såg programmet, gör det via SvtPlay.

2014.02.27

Jarl Strömbäck

 

Makten och bulvanerna 24

Dagens avsnitt tar upp hanteringen av läkarintyg, en hantering som långt ifrån är rättsäker. Mycket finns att anmärka på, något som också riksrevisionen har gjort styora rapporter om såväl 2006 som 2009.

2013.10.27

Jarl S

Varför ser missbruket i hanteringen av läkarintyg ut som det gör?

Om vi börjar med att fråga oss hur missbruket med läkarintyg ser ut i den vardagliga hanteringen så kan vi konstatera att det är för att uppfylla ett lagkrav i Föräldrabalken som samhällets företrädare behöver läkarutlåtanden.

För att skapa ett bekvämt sätt att hantera detta i processen då man ansöker om förvaltarskap så har samhället återigen samordnat sitt tillvägagångssätt.

Det är ÖFN vilka på tingsrättens uppdrag ofta har på sin lott att kräva in ett aktuellt läkarintyg men ofta är det socialtjänsten som till sin utredning även bilägger ett läkarintyg.

För att på något sätt ändå försöka få praktiska riktlinjer att gå efter vid utfärdandet av dessa läkarintyg så har man tagit Socialstyrelsen till hjälp.

Socialstyrelsen har därför tagit fram en blankett som man vill att läkare använder vid sina omdömen om ett förvaltarskap skall vitsordas eller ej.

Problemet med denna blankett är bara att den inte ger läkaren något som helst utrymme att inte vitsorda ett förvaltarskap för den gamle. Raffinerat!!

Frågan som då dyker upp är vilka riktlinjer som allmänt sett skall gälla vid olika läkarutlåtanden i olika sammanhang?

Här finns det ett av Socialstyrelsen utfärdat dekret hur detta skall gå till. Den i dag av Socialstyrelsen utfärdade blanketten uppfyller inte på något sätt Socialstyrelsens egna krav.

Märkligt kan tyckas men det som i verklig mening är mest besvärande med denna blankett är att den inte ger läkaren någon som helst möjlighet att ha en avvikande uppfattning, d.v.s. att inte vitsorda ett förvaltarskap.

Detta innebär att rättssäkerheten för den enskilde återigen helt sätts ur spel.

Hanteringen av läkarutlåtande i samband med förvaltarskapsärenden är ännu ett exempel på hur illa det kan gå när olika myndighetsutövare inom stat, kommun och rättsväsendet koordinerar sig för att kunna åsidosätta den enskildes möjligheter att hävda sin egen rätt.

16 Förbjud omedelbart användningen av Socialstyrelsens blankett för läkarintyg betr vidimering för behovet av förvaltare.

Varför låter vi Socialstyrelsen fortsätta i sin roll som utfärdare av blanketter för läkarintyg betr behov av förvaltare?

Man måste ju fråga sig på vems uppdrag Socialstyrelsen har utformat denna blankett?

Det känns ju inte helt naturligt att en myndighet som Socialstyrelsen, utan övrig jurisdiktion på området för förvaltarskap, utses som ansvariga för att ta fram en blankett på ett område där de i sak inte har en aning om hur laglighetsprövningen formellt skall gå till för att möta kraven i Föräldrabalken.

Man skulle ju kunna misstänka att utformandet av denna blankett är ett rent beställningsjobb från SKL i vars intresse det verkar ligga att beskära den enskildes rätt gentemot ÖFN.

Läkarnas utlåtande bygger rent generellt alltför ofta på en rent slentrianmässig hantering där tillfrågade läkare endast ser detta med att utfärda ett läkarutlåtande som en rent administrativ åtgärd på uppdrag samhällets myndighetsutövare.

NAP, d.v.s. Någon Annans Problem tycks vara ett allmänt sätt från olika myndighetsutövare, inkl läkarkåren, att betrakta sin roll i en ganska komplex och omfattande process, som den för förvaltarskapsärenden.

Den läkare vilken öppet trotsade Socialstyrelsens blankett i fallet med Mariana Norberg ignorerades helt av tingsrättens ordf då denne skulle redovisa sina domskäl (se rådmannens kommentar i Aftonbladets artikel bifogad som länk i detta dokument).

Kan detta möjligen ha berott på att denna läkare, vilken tillika var hennes husläkare och kände henne väl sedan många år, skrev ett omfattande utlåtande där han redovisade historik och löpande utveckling för att slutligen komma med ett samlat omdöme som inte vitsordade ett förvaltarskap??

Vi måste säkerställa att läkarna från misstanken att gå någon myndighetsrepresentants ärenden och kräva att ett ordentligt och väl övervägt läkarutlåtande från någon sakkunnig läkareutfärdar ett läkarintyg med en icke förutbestämd utgång. Dvs inte utfärdat på ”beställning” och av slentrian.

Sannolikt skulle då läkarutlåtanden rejält kunna påverka utgången vid många förvaltarskapsärenden.

17 Frågan om läkarutlåtande måste på allvar tas in i Föräldrabalken och då samtidigt reformeras grundligt så att lagstiftarens ursprungliga tankar om att någon med fabricerade läkarintyg inte felaktigt blir satt under förvaltare.

 

Makten och bulvanerna 14

Sommartid är tid för möten och upplevelser. Så också i år. I juli blev det för undertecknad 19 dagar med båtliv och en besättning i åldrar från 9 månader och uppåt. Att umgås med små barn är speciellt. Väljer man att bejaka deras fantasi i lek och aktiviteter, så ger det så oerhört mycket i form av livsglädje. Det är balsam för själen, något vi nog alla i grunden behöver. Och i andra möten, de med vuxna inslag, finns tid för reflektion och tankar för dagen.

För samhället i stort fortsätter ju sin gång. Under sommaren har behandlingen av samhällsikonen Alice Babs varit föremål för uppmärksamhet i riksmedia, och det med rätta. Att genom förvaltarskap bli fråntagen sin rätt att besluta i egen sak, och dessutom belagd med besöksförbud, är liktydigt med isolering. Något som annars auktoritära regimer brukar använda som del i sin tortyr. Nu har av medias rapportering att döma, myndigheterna tagit sitt förnuft tillfånga, och meddelat att besöksförbud på generella grunder inte får användas. Det borde vara en självklarhet, men är inte det i den gråzon som göms under sekretessens svarta mantel.

Förvaltarskapen skulle ju enligt lagstiftningen vara en yttersta åtgärd, ett undantag där gode män inte räckte till. Men i vissa kommuner av vilka kommunen norr om skogen är en, har tillsättningen av förvaltare fått epidemiska proportioner. Och nästa steg i den utvecklingen är nu att kommersialisera den verksamheten, genom köp av tjänster på kommersiell basis. Därmed bryter man arm med den lagstiftning som råder på området, en lagstiftning som länge tolkats på ett mindre smickrande sätt att döma av kritiken från bland annat riksrevisionen.

Varför den stora tystnaden i de här frågorna, kanske läsarna undrar? Förvaltarskapen initieras oftast via kommunernas socialförvaltningar, anhöriga i den mån de finns, vågar sällan ta strid i frågan. Myndighetssverige har alltid haft ett starkt grepp över sina medborgare.

Så återstår då frågan om vilken väg vi i vårt land skall vandra? Är målet att de som på ena eller andra sättet inte passar in i en given social mall, skall underkastas förvaltarskap? I så fall rör vi oss i en riktning som för bort från demokrati, mångfald, tolerans och självbestämmande.

2013.08.04

Jarl Strömbäck

SPI-Välfärden

 

Plats på läktaren

För ett år sedan skrev undertecknad en kritisk blogg efter det januarisammanträdet i kommunfullmäktige. Rubriken var ”lekstuga i fullmäktige”, bloggen skrevs efter att ha tröttnat på att se ledamöter i salen sitta med sina datorer och läsa och skriva på sina e-mail och facebook konton, surfa och läsa tidningsartiklar och i största allmänhet visa ett uppenbart ointresse för det uppdrag de arvoderats för att sköta. Nämligen att genom att aktivt ta del i arbetet i salen, bidra till de beslut som fattas i kommunens högsta beslutande organ. Slutvinjetten blev i den skrivningen, (läs den gärna)att det behövs en ordningsstadga för IT-hanteringen i kommunfullmäktige.

Den gången fångades bloggen upp av lokaltidningen, det blev en artikel och efterföljande debatt. Nu ett år senare är det dags igen sedan en av de Moderata ledamöterna under det ca 5 timmar långa mötet den 30.1 sänt 150 twitterinlägg ut över nätet, naturligtvis utan att på något sätt delta i debatten i salen.

Jag undrar hur många styrelser i företag eller föreningar som skulle acceptera att en av ledamöterna under mötet hela tiden satt och twittrade, utan att på något sätt delta i debatten. Ser man sin roll som journalistens borde man nog hellre sitta på läktaren än i den beslutande församlingen.

Inom kort kommer av allt att döma KF-s ledamöter att utrustas med surfplattor i en strävan att minska pappershanteringen. Det innebär att alla handlingar relevanta för mötena läggs ut på nätet och de traditionella pappersunderlagen försvinner. Den tekniska utvecklingen går fort,och personligen tror jag det är något vi måste anpassa oss till. Men det kommer att ställa krav på disciplin i mötena, en disciplin som sviktar betänkligt på en del håll.
Så en ordningsstadga för IT-hanteringen i KF är nog ingen dum början, om man vill ha ett seriöst arbetande fullmäktige.

2012.02.04
Jarl Strömbäck/SPI

I bokläsandets tid

I bokläsandets tid

Sommar är bokläsandets tid. I hamn och efter en fin segling väntar en god måltid och tid att förströ sig med spel och läsande. Så också i år. Här kommer för ovanligheten skull i min blog ett par boktips.
Långt bak i ett svunnet -60tal köpte jag biljetter till en konsert på konserthuset i Stockholm. På scenen skulle uppträda en ännu ganska okänd person som kommit att intressera mig, hans namn var Cornelis Wresvijk. Tillsammans med Fred Åkerström och Ann-louise Hansson gjorde dom där en konsert som blev upptakten till en framgångssaga för den hollandsfödde Cornelis. Men det blev en saga med många törnen vilket framgår väldigt väl i den bok om artisten som Klas Gustavsson skrivit. Den är väldigt väl värd att läsa både som ett dokument av sin tid, och som den dokumentär den är avsedd att vara.
Cornelis, en hyllad artist och levnadskonstnär levde ut sina lustar lika ivrigt som han förslösade sina tillgångar. Han dog följdriktigt alltför ung, just 50 fyllda i sviterna av ett liv där droger av olika slag fått alltför stort utrymme.

På annat sätt är den bok Märta Tikkanen skrivit om sitt liv med författaren och konstnären Henrik Tikkanen ett viktigt tidsdokument. Dess titel ”TVÅ” är nog så beskrivande. Händelserna i boken är en oftast respektfull uppgörelse med efterkrigsgenerationens slitningar mellan karriär och familj. Mellan kvinnokamp och traditionella familjestrukturer. Som sådan är den mycket läsvärd för alla som vill få en inblick i de slitningar som många familjer gått igenom som ett resultat av ett samhälle där mannen inte är den självklare herren i huset längre.
Oavsett vilken uppfattning man har i den feministiska sakfrågan, så kan boken tillföra personliga perspektiv och möjligen också ge en bild och illustration till senare årtiondens skilsmässofrekvens.

2007.08.07
Jarl Strömbäck