Tisdag den 4
april. Det är en disig morgon på landets västra kust när vi vid 8-tiden stiger
på bussen. Väl någon mil inåt landet, och när solen fått bränna lite, skingras
dimmorna och det blir en strålande fin dag.
Vi är en
fullastad buss som skall ut och beskåda något på sitt sätt exotiskt och
gränslöst. På vägen stannar vi och besöker Falbygdens Ost. Där blir tid för
fika och shopping för de som vill fylla sina förråd med allsköns ät-och
drickbara varor. Men det är inte målet för vår resa. I fickan ligger den
nödvändiga kikaren.
Väl framme
vid 11.30-tiden ser vi ett myller av folk, alla med uppmärksamheten riktad ut
mot ängarna och sjön. När vi stiger av bussen möts vi av en kakofoni av
fågelläten. Vi går uppför den lilla kullen där turistbutiken och
naturrumvisningen finns, och skådar ut över strandängarna.
Den dagens
räkning gav 13 000 tranor vid Hornborgasjön, plus oräkneliga svanar och gäss,
samt många andra sjöfåglar. Bara något 100-tal meter från avspärrningarna, går,
hoppar, dansar tranorna denna på sitt sätt så exotiska fågel. Guiden som talar med oss i ca en timme, kan
sina fåglar efter 25 år av arbete med och omkring den så berömda tranedansen
vid sjön. Under några veckor, med fokus månadsskiftet mars-april passerar drygt
100. 0000 tranor rastplatsen. Där utfodras de med ca 150 000 kilo korn per
säsong, innan de mätta fortsätter sin flykt mot revir på vattensjuka myrar i
skogs-och fjällområdena i norr.
Tranan är en
stor men lätt fågel, väger bara ca 4 kg. En fågel som glidflyger med hjälp av
vindströmningarna på ca 1000 meters höjd på sin väg mot målen. Gränslöst låter
den sig bäras av uppvindarna i hastigheter om 50–70 km/timmen. Den är monogam,
och håller sig till samma partner under hela sitt ca 25-åriga liv.
Det ligger
något av förundran i luften hos alla de som med sina kikare bevittnar
skådespelet. Förundran och beundran, fåglarna lever sitt liv utan de gränser vi
tvåbenta sätter upp. De umgås därnere de olika arterna, utan någon tillstymmelse
till fientlighet. Kanske är det så att också vi, med all vår visdom, har något
att lära av andra väsen i naturen.
Det var med
ett stort mått av tillfredställelse färden ställdes hemåt igen.
2017.04.07
Jarl