Torsdagskväll
tidig april när vi samlas, ett 30-tal personer i det fina skeppet. Där ligger
hon vid en av det gamla varvsområdets pirar. En återskapad relik från en av
vårt lands mer framstående epoker, frihetstiden på 1700-talet. Där finns de
grånade byggare som skapat henne. Där finns de som seglade henne över
oceanerna, i fädrens spår till kryddländerna och Kina. Vid den enkla buffen och
borden talades det och känslan av samhörighet var påtaglig, som den kanske bara
kan bli i ett fartyg.
Sjöfart och
framåtskridande, lika självklart som sjöfart och upptäcktsresande. Tidigare århundradens
”upptäckt” av nya kontinenter. Ockupation och kolonisering. Sjöfarten har en
brokig historia på gott och ont.
 |
| Lägg till bildtext |
Men
sjöfarten har också byggt bryggor mellan världsdelar och civilisationer. Numera
är sjöfarten den självklara länken i det som kallas fria varuflöden och
globalisering. Utan den skulle vi förpassats mycket långt tillbaka i tiden.
I vårt land
tog den kommersiella sjöfarten fart på 1700-talet, med skapandet av Svenska Ostindiska
Kompaniet. Under sin livstid skulle kompaniet (SOIC) skapa enorma rikedomar
inte minst i Göteborg, kompaniets naturliga svenska hamn. Det var med nutida
mått små och klumpiga fartyg. De hade stor besättning, eftersom man räknade med
att delar av besättningen dog under resan på ett eller annat sätt. Men med de
rikedomar man förde med sig kunde en enda resa betala hela fartygets byggnad.
I
återskapandet av ostindiefararen ”Götheborg”, har staden på ideell väg fått den
bästa reklampelare en framstående hamnstad och sjöfartsstad kan få. Under några
år har hon nationellt och internationellt gjort reklam för sin stad och sitt
land på ett sätt som bra hon kan. Visst borde fartyget få fortsätta på det
sättet. Ändå finns de som vill förvandla henne till ”a lame duck”, ett
nerskalat museiskepp.
Ostindiefararen
uppfyller alla krav som ställs på oceangående fartyg eller internationella regelverk.
Hon har utöver sin seglande förmåga ett maskineri som ger drivkraft åt de moderna
system för framdrift och komfort som göms i dess runda buk. Två konverterade
lastbilsdieslar från den västsvenska motortillverkaren ger kraft till två
ställbara Ka-Me-Wa propellrar. Det var med stolthet den ansvarige för att bygga
maskinrummet visade på dess olika system.
En klok
ledning för staden, kommunen och näringslivets ledningspersoner borde förstå
skillnaden mellan det seglande fartyget som ambassadör för sin hemvist och tid,
och det döda och själlösa museifartyget.
Låt
ostindiefararen få fortsätta att segla.
2017.04.12
Jarl
