tisdag, juli 28, 2015

På resade fot



Sommartid är resetid. Så också i år, om än med mörka molns sällskap. Sverige är ett vackert land med alla sina olikheter i miljö och omgivningar. Under några dagar fick landet allra längst ner i sydost besök. Landet där den danske kungen härskade i 700 år innan den krigiske svensken under upprepade överfallskrig med tvång gjorde landet svenskt.

Nu står vi, ett antal personer i tre generationer på den kulle som finns kvar som en rest av den forna danska kungaborgen, och ser ut över landskapet och mot den månghundraåriga kyrkan. Vallgraven finns kvar och några rester av husgrunderna, det är allt.

Och i bebyggelsen lever fortfarande kvar korsvirkeshusen och stockrosor och kungsblommor regerar. Det är vackert på sitt alldeles egna sätt.

I samma region bara några mil borta i Malmö,  leker vår tids speciella vandaler Rambo på nätterna. Nu handlar det om handgranater som man lyckats smuggla in i landet. Var tid har sina galenskaper, och krav på ett fungerande samhälle där medborgare och myndigheter samverkar för att stoppa buset.

Och i Turkiet upprepas än en gång tragedin runt det kurdiska folket. Ett folk som givet sin särprägel, sin storlek och sin egen kultur borde ha samma rätt till självbestämmande som andra folk med liknande bakgrund. Men som svikits grymt av såväl västmakterna som lokala härskare. Otaliga är de artiklar och böcker som beskrivit hur de engelska och franska kolonialmakterna efter 1-a världskriget ritade om kartan och fördelade makten i mellanöstern. De besluten hade föga av demokrati och folkförankring. Och den stora förloraren blev den kurdiska befolkningen som styckades över länderna Turkiet, Iran, Irak och Syrien.

Och nu sätter sig Nato med den Turkiska regimen och befäster orättvisan än en gång. Och än en gång skall bomberna falla över de som i verklig mening söker försvara sin identitet, sina livsvillkor.

Så rullar den komplicerade och alltid närvarande verkligheten vidare, med de möjligheter och svårigheter vi har att påverka den. Och Obama-eran i världens mäktigaste land närmar sig sitt slut, tyvärr utan att han fått tillräckligt genomslag för den politik som fick folken att jubla 2008.

2015.07.28

Jarl

Inga kommentarer: