Långfredags
morgon när detta skrivs. Solen reser sig sakta över Dekarsöns skogar, en ny dag
randas. I ett sedan länge förflutet var detta en kyrkodag i mitt liv. Fader
Gustav var ingen stor kyrkobesökare, men en gång om året ville han ta del av
högmässan i Kalix kyrka, på långfredagen. Och den lille sonen följde snällt och
gärna med. Den som känner kyrkoårets olika budskap vet att detta är den kanske
mest ödesmättade dagen av alla. Varför den fascinerade min far så, kan man ibland
undra över.
Innan den
här dagen är slut skall vi umgåtts med sonen Jesper och hans familj. 2-åringen
Loran som är en alltmer karaktärsstark liten kille. Vi skall ha lyssnat på en
konsert med Björn Afzelius musik, en av det sena 1990-talets stora poeter
enligt undertecknads och mångas mening.
Men först
några reflektioner som kanske passar en sådan här dag. PO Tidholm är en
journalist och krönikör som intresserat sig för utvecklingen (eller
avvecklingen) av den landsdel som kallas Norrland. Han har till och med
tillägnat det intresset en bok med samma namn, en bok väl värd att läsa.
Att Norrland
i den centrala maktens ögon har haft en kolonial status, det fastställde redan
Axel Oxenstierna med sitt klassiska uttalande ”i Norrland hava vi vårt Indien,
blott vi förstå att utnyttja det”. Och utnyttja det har man gjort. Norrland som
leverantör av råvaror och tjänster har under århundraden nu plockats på sina
rikedomar i malmen, i de strömmande vattnen och i våra skogar. Och nu är den
storskaliga exploateringen igång igen. Den största någonsin om man ser till de
arealer som berörs.
När Malmö
skall bygga vindkraft och journalisten frågar var de stora snurrorna, högre än
Kaknästornet och Turning Torso skall byggas blir svaret, i Norrland. Så är
också fallet när Munchen bygger vindkraft, då byggs den i norrland där enorma
vildmarksområden förvandlas till industriområden. Det är bara 2 exempel. nu pågår en exploatering som går galet
fort, allt för att berörda inte skall hinna med i den byråkratiska process som
överklaganden innebär. En utveckling som helt bygger på subventioner, vi som medborgare får betala på olika sätt.
Och i
lokaltidningen häcklas den politiker som har modet att ifrågasätta
utvecklingen. Så demonstreras den journalistiska ignoransen. Ingen borde
förundras över att den tidningen förlorar läsare. Men mer om det en annan gång.
En trevlig påsk unnar undertecknad sina läsare.
2015.04.03
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar