Sommartid 2019

Sommar, sol och bad. Den inrikespolitiska aktiviteten har gått i vila, samtidigt som livet rullar på i sina olika aspekter. Människor söker återhämtning efter en lång vinter, och inför en lång höst.

Inom EU har man efter mycket förhandlande lyckats skapa en ny ledning efter försommarens val. Det blev inte favoriternas återkomst, snarare då kompromissernas kandidater som kommer att bemanna de ledande stolarna. Och efter den splittring i synsätt som präglar EU efter det valet, kommer nog kompromissandet att få stort utrymme de kommande åren.

I USA använder den trumpne presidenten sin vana trogen att med Twitter inlägg styra dagordningen. Nu har på allvar kampen inför kommande presidentval 2020 startat. Angreppen på framför allt kvinnliga demokratiska ledamöter av kongressen är uttalat rasistiska. Han vill styra det kommande valet till att i huvudsak handla om ras, den vita mot det mångfacetterade som är och har varit USA-s anda och själ. I så måtto luftar Trump samma unkna tankar, som ledarskapet i Tyskland gjorde för 80 år sedan.

Under sommaren har de som önskat, i SVT kunnat följa den intressanta biografin över Kennedy-åren i den amerikanska politikens 1960-tal. För egen del en period som sammanföll med många och täta besök i USA. Vi fick i biografin följa hur dåvarande presidenten John Kennedy valde att ställa upp på de synsätt som medborgarrättsrörelsen med ledning av Marin-Luther King så framgångsrikt drev. ”Människovärdet skall inte bestämmas av färgen på ditt skinn”, för att citera delar av dess tes.

De drivande i den rörelsen, John och Robert Kennedy, samt Martin Luther King, mördades alla med korta mellanrum som ett resultat av sina politiska övertygelser. Vilka krafter som låg bakom de morden kommer vi kanske aldrig få vetskap om, men den typen av händelser sker sällan utan noggrann organisation och planering.

Nu ståtar USA med en president som utan att blunda struntar i den konstitution han har som uppgift att försvara. En President som vill vrida den politiska klockan tillbaka till tider vi kanske trodde aldrig skulle uppstå igen.

2019.07.20

Jarl S

Januarihelg

Mörka mornar och korta dagar. Januari är sig likt här nere på landets västra kust där snön lyser med sin frånvaro. Tid för att följa de tävlingar som hålls med snön som underlag i olika discipliner. Så mycket skoj och trevligt som man kan göra på det underlaget, något att sakna tidvis.
Men också tid för umgänge med nära och kära över matbord och olika spelplaner. Ett fint sätt att fördriva timmarna och samtidigt få stimulans och glädje av varann.

Och ute i den stora världen fortsätter den amerikanska ledningen att radera ut sitt förtroendekapital. Det senaste utspelet där Donald Trump använt uttryckat “shithoal countries” om länderna i Afrika och delar av de karibiska öarna, har fått omvärlden att nu klart sätta rasiststämpel på den amerikanska presidenten och hans ledning. Att han sedan gör jämförelsen med Norge som ett “bra”  land förstärker bara den naziststämpel som nu allt fler sätter på tyskättlingen av 2-a generationen, Donald Trump. Den ariska tanken har fått en ledande företrädare i USA-s nuvarande president.

Den amerikanska konstitutionen och begreppet människors lika värde och mänskliga rättigheter trampar Trump Administrationen på med spikskor. Vallöftet om att göra “America great again”, rasar nu i takt med att den splittring han skapar ökar i landet i stort.

Trevligt då att följa de som förstår och försöker att ändra på den snedvridna bilden. Michael Moores film Where to Invade Next visad som Dox-program i SVT häromkvällen var i det avseendet en lysande jämförelse mellan länder i världen i övrigt och USA. En jämförelse som på inget sätt var till USA-s fördel. Det är lätt att förblindas av sin egen självgodhet när man är stor och stark. I ett historiskt perspektiv är i det sammanhanget tydligt,att imperier kommer och går. USA-s förtroendekapital urholkas nu snabbt i takt med Trumps utspel. Ser vi början till slutet på den amerikanska överhögheten nu?

Och visst finns det anledning att också reflektera över det faktum att 8,7 miljoner amerikaner valt att bo och verka i andra länder än sitt hemland. Innebär det att man aktivt val att flytta från den havererade amerikanska drömmen?

2018.01.14

Jarl

Rasismens ansikte

En skola i Enskede, luciatid och advent, fredens och fridens tid innan jul. I en av skolans samlingssalar sitter en 17-åring och pluggar. Han är ambitiös, kommer från ett land där skolgång är en ynnest som långt ifrån alla får. Han förstår värdet av den möjlighet till nystart i livet som uppehållstillståndet han fått i vårt land innebär.

Bakom honom smyger en 16-årig elev fram. En elev som länge uppträtt aggressivt på skolan. Han är beväpnad med en stor kniv som han hugger den studerande pojken i ryggen med 7-8 gånger samtidigt som han säger sov gott, sov gott. En annan elev som försöker stoppa attentatet får skärskador i handen.

Skolans ledning var väl medveten om den angripande elevens aggressiva beteende, han hade uppträtt våldsamt mot elever tidigare. Och man får inte tala om etnicitet, som om den inte existerade. Så blundar ledarskapet alltmedan våldet eskalerar.

Nu talas om att “pojken” mått dåligt, som om det vore en förmildrande omständighet. Och med den sociala lagstiftning vi har blir “straffet” för mordet troligen mycket kort om ens något. Det talas vitt och ofta om sänkt rösträttsålder, det borde kanske talas än mer om brotts myndighetsåldern. När kriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna, måste också lagstiftningen följa med.

Föräldrar miste en son, vänner en kamrat och vårt land en person som kanske givet hans engagemang, kunde blivit en stor tillgång för vårt land. Och den förklädda rasismen skördade ännu ett i grunden helt oskyldigt offer.

 Något annat motiv kommer man inte finna.

2017.12.15

Jarl

                                          

Segerstedt i vår tid

Torgny Segerstedt är en lysande ikon i den svenska liberala historiken. Ingen med ett djupare intresse för liberal historia, kan ha undgått att ta del av den kamp han under mycket svåra omständigheter förde mot nazismen i Sverige och utomlands under de svarta åren på 30-och 40-talen.

Torgny Segerstedt

Då var han inte mycket värd i maktens korridorer, man han hade inflytandet att via sin tidning GHST, Göteborgs Handels och Sjöfartstidning, ge sina åsikter spridning. Som så ofta sker, vaknar de sovande ledarskapen när väl faran är över, och vill profitera på namnet.

Nu är det dags igen, hans namn skall nu ge legitimitet åt ett institut med rasism, främlingsfientlighet och invandring som grundläggande teman för forskning och åtgärder. Visst behövs en större medvetenhet om vad som sker i vårt samhälle idag. Vår snart avslutade sommar har i hög grad präglats av en alltmer inflammerad debatt, som vinklats mot vilka åsikter som är legitima, och vilka som inte är det. Vilka åsikter som får föras fram, och vilka som inte skall ges utrymme.

Den debatten kommer väl aldrig helt att avstanna, och borde kanske heller inte göra det i åsiktsfrihetens och yttrandefrihetens namn. Men i det liberala arvet står också inskrivet att åsikter och synpunkter också skall utgå från att de inte avser att skada andra personer eller grupper av personer.

De vi ser idag är dessvärre alltmer av polarisering, en polarisering driven av krafter som ifrågasätter de grundläggande synsätt vi i väst anser bärande, nämligen deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Från både den ena kanten, en växande islamistisk rörelse, och den andra kanten vår tids brunskjortor, utmanas nu de grundläggande värdena.

Båda sidorna har sina förebilder. Den nye sovjeten Putin är sponsor och förebild för högerkrafter som i Ungern fått ett ordentligt fotfäste i EU. Och på den andra kanten sker en ökande militarisering av det missnöje med religiösa förebilder, som har en snedvriden syn på religionen som sin ideologska förebild.

Och i vårt land utmanas nu den sociala ingenjörskonst vi fått lära oss löser alla samhällsproblem. Skall ett nytt institut med den liberala målsättningen lyckas, måste nog de konflikter som göder motsättningarna upp till ytan på ett helt annat sätt än genom brända bilar och järnrörsargumentation.

Vi går spännande tider till mötes.

2015.08.15

Jarl

Riksdag med skygglappar

I tidskriften från Riksdag & Departement nr 33 kan vi ta del av ännu ett initiativ från riksdagen. Nu skall filter i riksdagens servrar utesluta att dess valda delegater konfronteras med pornografiska, rasistiska eller våldpornografiska inslag i sina datorer.

Gott, så kanske man kan tycka. Genom att krympa den verklighet som omger dem störs inte riksdagsledamöternas nattsömn av obehagliga verkligheter.
Samtidigt anses vanliga medborgare och deras barn, i varje situation själva avgöra vilken påverkan man skall utsättas för.

Tillåt undertecknad att i liberal anda föreslå att samtliga riksdagsledamöter i grupp måste se på just barnpornografiska, rasistiska och våldspornografiska inslag minst 30 minuter i veckan tills att man finner en form för förhållande till de företeelserna som kan göras gällande för alla, inte bara tjäna som skygglappar åt vårt lands lagstiftare.

2007.11.26

Jarl Strömbäck