Vacker
vårmorgon denna aprildag i Corona-tider. Den mediala verkligheten, liksom
mycket av det officiella präglas helt av det osynliga viruset, och dess
påverkan på oss som samhälle och individer. Finns möjligen trots all vår
kunskap en yttre makt som ser till att det ”naturliga urvalet” gör sig gällande
med sin kraft att avgöra i frågan om liv eller död? Den frågan tillhör möjligen
den teologiska sfären, och jag lämnar den där.
Men väl värt
att kommentera och reflektera över är i vart fall det förhållandet att de som
skall vårda de sjuka, nu också börjar frukta för sina liv, sin existens. Då
ökar sjukskrivningar och frånvaro bland vårdpersonalen, och lockbetet nu blir
mer än fördubblade löner.
Det kommer
att räcka för en del, men inte för alla de som värderar sin egen hälsa
viktigare än en högre lön. Därför vill nu regeringen ha rätt att tillgripa
extra ordinära åtgärder. Man vill kunna reglera trafikflöden i landet i stort.
Man vill kunna styra resurserna i regionerna, underförstått att ta resurser
från landet i stort, för att stärka sjukvården ytterligare i Stockholm,
alternativt utlokalisera svårt sjuka patienter från Stockholm till sjukhus i
andra regioner. Så visar det sig än en gång att Stockholm är viktigast och
skall värnas, även om det kommer att ske på bekostnad av hittills skonade
regioner.
Och i Kina
har man genom ett 3 minuter långt stopp i hela det stora landet, hållit en minnesstund
för offren för farsoten i det land där smittan uppkom. Hedrat alla de som
hittills fallit offer för den. Man anser sig ha besegrat smittan, återstår att
se om det kommer att stämma.
Och
samtidigt som USA nu är på väg att bli hela världens centrum för covid-19
smittan, kommer den att överglänsa det presidentval som också står på agendan
för kommande höst? Och Donald Trump som trampat i klaveret så många gånger
också i den här frågan, gör nu allt för att framstå som landsfader.
Det lyckas
kanske för den del av USA som väljer honom före någon annan och oberoende av
utvecklingen. Men det bäddar dåligt för USA som den demokratiska stormakt man
en gång var.
2020.04.04
Jarl S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar