God natt DÖ
(Decemberöverenskommelsen)
Den gångna helgen har varit intressant. Äntligen har ledande
politiker tagit sitt ansvar på riktigt och skrotat den ur demokratisk synpunkt
galna decemberöverenskommelsen. En överenskommelse som direkt satte det
demokratiska spelet i riksdagen och dess utskott ur funktion, och gav den
rödgröna regeringen totalt tolkningsföreträde i alla frågor.
Nu, mindre än ett år efter dess tillkomst har man insett det
galna i den ide´n, och gör något åt det. Den partiledardebatt som hölls i
söndags (11.10) var ur de flesta aspekter bra. Att man nu flaggar för mer av
samarbete över blockgränserna, kommer förhoppningsvis att leda till en mer nykter
politik, än den miljöpartiet står för.
Att också Folkpartiets Jan Björklund kom ut som den bäste i
debatten vid en utvärdering över nätet, bådar gott. Både på det sättet att det
liberala partiet behöver den uppmärksamheten, och på att vi kanske på sikt får
en långt mer nykter politisk inriktning i vårt Land.
Vi behöver en energipolitik som säkrar vårt industriella
arv. Vi behöver en säkerhetspolitik som ser farorna i Putins framfart, den
luktar tyskt 30-tal på långa vägar. I det sammanhanget är det intressant att
läsa den bok baserad på Astrid Lindgrens dagboksanteckningar under åren
1939-1945 som nyligen kom ut. Där kan man i samtida tidningsurklipp läsa
Hitlers propaganda tablåer, där han utmålar framförallt England som den stora
krigshetsaren, samtidigt som han lägger land efter land under tyskt styre.
Putins propagandamakare har sin förebild.
Men tillbaka till den svenska verkligheten. Nu återstår för
vår statsminister Löfven att visa
statsmannaskap, i meningen att samla ett långt större stöd för sin politik än det
ideologiskt blockerade partier som Mp och V kan ge. Då kanske också politiken
kan få tillbaka lite av det förtroende som förlorats under i synnerhet det
gångna året.
För nog finns det en påtaglig förbättringspotential när
ingen av partiledarna i undersökningar kommer över 50 % när det gäller politiskt
förtroende.
2015.10.13
Jarl
1 kommentar:
Apropå politiskt förtroende, bloggarens slutord.
Kommer ni håg, Han som skulle rädda den svenska skolan på 100 dagar, fixa till allt det där som han tyckte att major Björklund hade misslyckats med. På 100 dagar skulle den svenska skolan gå från sunkigt borgerlig till miljöpartistiskt myspysig. Det skulle gå så fort, det skulle bli så bra. Alla minns vad Gustav Fridolin lovade. Men så kom den där flyktingkatastrofen, som “ingen” kunde förutse. Allra minst kunde Miljöpartiet förutse konsekvenserna av permanenta uppehållstillstånd, ett kravlöst land och ryktet om flyktingarnas Paradis uppe i Norden när det började röra på sig nere i flyktinglägren runt Syrien… runt länder i norra Afrika, borta i Irak, Afghanistan...Till landet där allt är gratis.Fin flicka, jobb, villa, skola,Volvo och ett välfyllt kontokort. Allt skänkt från ovan.
Kommer ni ihåg, Han som skulle se till att den svenska arbetslösheten minsann skulle vara EU:s lägsta arbetslöshet om 5 år, att det med lite ansvar, ordning och reda skulle gå att infria vallöftet om just det där. Det är då 2020 som regeringen skall ha fått oss dit, och det skulle kanske bli lite tufft att ta Sverige dit, men det skulle inte alls vara omöjligt. Alla minns vad Stefan Löfven lovade. Men så kom den där flyktingvågen som sköljde in över Sverige, och som Löfven inte hade" en aning om" när han käbblade på som bäst om ett av de få vallöften som han ännu inte övergett. Utan spaning, ingen aning. Utan öppna ögon behöver man inte se det man inte vill se.
Så, för någon vecka sedan, stod Han och Han på scenen i Rosenbad, Gustav och Stefan och två andra statsråd, varav en enligt hyfsat säkra källor är så dum att klockorna stannar och blommorna vissnar och den fjärde mest kändes inkvoterad. För, regeringen är ju feministisk. Sa Han, "stassministern". Det skulle handla om hur regeringen agerar för att få lite ordning och reda på en redan havererad asylprocess, på ett land med noll koll och tydliga tecken på känslomässigt utmattningssyndrom.
Samtidigt som Sverige ställs inför den största utmaningen på århundraden, så sitter Sverige med den mest inkompetenta regeringen någonsin, med den minst erfarna men mest dysfunktionella statsministern någonsin. Detta samtidigt som ingen kan bli riktigt klok på de där som låtsas vara i opposition. De som kallar sig för Alliansen. Det är de förutsättningarna Sverige har att ta hänsyn till när vi funderar på hur det här skall gå.
Framförhållning? Planering? Handlingskraft?
Sverige möter denna flyktingvåg med de sämsta förutsättningarna som Sverige någonsin har mött en våg av flyktingar. När finnar och balter flydde till Sverige i under andra världskriget så var hela Sverige mobiliserat för kriget. När flyktingarna från Kroatien, Bosnien-Hercegovina och andra delar av det kvaddade Jugoslavien nådde Sverige i mitten på 90-talet så hade Sverige en betydligt bättre beredskap än vi har idag. Dessutom hade vi regeringar där och då vars signum inte var inkompetens, handfallenhet och noll koll på allt mellan himmel och jord. Det är de förutsättningarna Sverige har att ta hänsyn till när vi funderar på hur det här skall gå. Återigen idag talade Stassministern i Dagens Eko på sitt bombastiska sätt om flyktingkrisen, "det som krävs är ordning och reda och ett gemensamt ansvar. Lätt som en plätt,så är problematiken löst.
Optimist någon? Inte jag, iallafall!
Harald Öberg
Skicka en kommentar