Energipolitisk ödesfråga.

Stilla höstmorgon i staden i väster. Vinden leker så sakta i trädens snart gulnade blad. Och vattnet på älven är oljigt blankt samtidigt som det rör sig lättjefullt och oregelbundet. Det är dags att göra en återblick på veckans händelser.

Att den Moderata partikongressen skulle kasta ut arvet efter epoken Reinfeldt/Borg så tydligt, det förvånar nog många. Men det är priset man måste betala för att stoppa SD-s fortsatta tillväxt. Och det är bara att hoppas att det lyckas. Med dagsfärska upplevelser av Astrid Lindgrens publicerade dagböcker från 2-a världskrigets år, är det lätt att se genom den ohämmade populism och skräckpropaganda som var naziregimens kännetecknen, och som också SD i vårt land använder sig av. De problem vi har att hantera förtjänar ett klokare ledarskap än det SD står för.

Nu till den andra stora frågan, en energipolitisk ödesfråga för vår svenska välfärd. När nu ägarna till kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals meddelat att man stänger 4 av landets 10 kärnkraftverk, så är det ett mycket stort hot mot vårt land. Det kastar ut landet i en situation där vi blir kraftigt beroende av import av El i synnerhet kalla vinterdagar när alternativen sol-och vind inte fungerar. Det kommer att slå hårt mot industrins prisbild, liksom enskildas utrymme för annan konsumtion. Och detta med kraftigt försämrad miljö både i rent fysisk mening genom den enorma skog av vindkraftverk som med enorma subventioner byggs upp, och genom att den sammantagna effekten av utvecklingen kommer att ge oss smutsigare, inte renare elektrisk energi. På sikt kommer vindkraftens kostnader att bli prisstyrande, och subventionerna att slopas, och kostnaderna vältras över på oss konsumenter.

Vägen till de beslut om nedläggning av kärnkraften har stakats ut av ideologiskt blockerade politiker i Mp, C, och V. De politikerna representerar en minoritet i vårt parlament, men har ändå på det här området genom blockpolitikens låsningar framkallat utvecklingen. Den är gravt osund också genom att den bygger på att vindkraften subventioneras hårt samtidigt som staten ökar skattebörden på vatten- och kärnkraft. Genom den strypningsmekanismen har de nu tagna besluten tvingats fram. På sikt kommer det att innebära att vi får den tyska utvecklingen, där energipriserna är 3-falt högre än i vårt land nu, och där industrin alltmer lägger sina investeringar i andra länder.

Den tyska energiwende är starkt ifrågasatt i dagens Tyskland, den har medfört att landet har blivit beroende av kolkraft och rysk gas, något som också medfört ökade utsläpp av skadliga växthusgaser. Det är den utvecklingen som partierna Mp, C och V hyllar, och som vi kopierar.

Det är nog bara att konstatera, att den politiska kompetensen och kompassen var betydligt bättre för 50 år sedan, än vad den är idag trots alla våra datorer och mobiltelefoner.

Nog om det och lite kultur. Igår firade en av landets äldsta biografer med namnet Aftonstjärnan 100 år med bland annat filmvisning från debutsåret 1915. En händelse som lockade många och som känns viktig också i vår tid.

2015.10.18

Jarl