Med vind i seglen.

Augustis första dag när vi lossar förtöjningarna och seglar ut. Tre generationer ombord, och förväntningarna speglas av glädje. Det är fint väder efter julis tråkiga sommar. Nu vill vi ha några somriga dagar.

På vägen mot första målet Donsö, hamnen i den södra skärgården med sin sjöfartsindustri och sina fiskebåtar skall få vårt besök. Västerhavsveckan har börjat och nu skall västerhavet firas med evenemang och traditionell marknad i hamnen.

Marstrand gästhamn i bakgrunden

Väl där får vi plats vid kaj, och inom kort har ytterligare några båtar lag till utanpå vår, på typiskt västkustmaner. Grannsämjan är god och promenader och umgänge slutar med en middag i det som en gång var det stora ishuset. Där isen till fiskebåtarna förvarades innan andra kylmöjligheter tog över den delen.

Mycket kan skrivas, seglingen upp till Marstrand blev en bitvis utmanande sådan när vinden pep i med dryga 10 m/sek. Då blev det nödvändigt att i tämligen grov sjö reva seglen för att återta kontrollen över verkligheten. Sådana är också havets villkor. Marstrand var sig likt, bara så mycket mer präglat av gästande båtar vid många bryggor. Där fladdrade flaggor från många av norra Europas länder. Och lugn och trevnad präglade människor i de många butiker som kantar kajpromenaden.

Nästa anhalt fick bli Björkö i den norra skärgården. Också den en ö med sin egen prägel. Med fler än 1500 invånare året runt, har man också den närservice som krävs för ett levande samhälle. Och även om satsningen på turismen inte är lika levande här, så är den ändå tydlig och positiv.

Över fjärdarna och genom sunden blev det så dags att avsluta 5-dagsturen. Nog är det en upplevelse att se en riktigt levande skärgård. Att uppleva vattnens E-6, med sin ständiga trafik av båtar under olika flagg  stäva på i nordlig eller sydlig riktning.

Och från Rivöfjorden, där fartyg i generationer passerat på sin färd till och från Göteborgs hamnar, ser vi konturerna över staden på avstånd. Älvsborgsbron, den stora portalkranen vid Eriksberg som utgör ett viktigt minne över stadens storhetstid som världens största skeppsbyggarstad.

På fjärden innan hamn lägger jag i dörjen. På ca 5 minuter hugger 3 fina makrillar som i fileat skick blir en superb middag någon timme senare.

En fin utflykt är slut, andra aktiviteter vänta kommande dagar. Och SD-kampanjen i Stockholms tunnelbana, leder än en gång till jämförelser med den tyska utvecklingen på 30-talet.  Men mer om det en annan gång.

2015.08.06

Jarl

Naturturism en framtidsbranch

Häromdagen kunde vi i media läsa om den satsning som nu skall göras på turism inom HögaKusten området, liksom om den utveckling man också vill se på området turism i inre Ångermanland. Det är viktiga och riktiga satsningar, upplevelseindustrin blir allt viktigare som inkomstkälla i vårt land. Det är också något som uppmärksammats av Världsnaturfonden WWF. Under rubriken ”Naturen tillgång för turistlandet Sverige”, redovisar man i media en färsk undersökning. Den visar att ett av huvudskälen till att utländska turister reser till Sverige är att uppleva vacker och orörd natur. Enligt SCB motsvarar turismen cirka 3 procent av Sveriges BNP, vilket är mer än hela den svenska livsmedels-eller mineralutvinningsindustrin.

Lommens rop vid bävertjärnen

I Norrbotten marknadsför man sedan länge det exotiska i det norrländska vinterklimatet. De vita vida vidderna, upplevelsen av polarkyla och gnistrande norrsken får japaner att fylla charterplan för att uppleva de scenerierna varje vinter liksom de ljusa sommarnätterna. Också vi i Sveriges geografiska mitt har mycket att erbjuda för den som söker genuina värden.

Den skärgårdssatsning som gjorts på HögaKusten uppskattas och utnyttjas också alltmer. Den kan nås också via de entreprenörer som etablerar sig med turbåtar av olika slag.  Det man tycker om värnar man om. Det är viktigt att det industrifiske som bedrivs inom området, och som möter ett allt större motstånd begränsas.

Men också i inlandets skogslandskap finns stora möjligheter till utvecklad naturturism. Caroline Vissers tulpanodling och turistanläggning är exempel, liksom området runt Näsåker med Urkult och hällristningar. Och Junsele med sin Djurpark kan säkert också bli ett givet stopp för en rundresande internationell publik, vinter som sommar.

Naturturismen förutsätter i sig upplevelsen av en orörd och oförstörd natur. Det är viktigt att ha i åtanke när man beslutar i de här viktiga frågorna. När det gäller den orörda natur som skogens landskap ger, hänger nu hotet tungt över de norrländska landskapen. Det orörda landskap som turistindustrin eftersöker blir allt svårare att finna när vindkraftverk från sina höjdlägen dominerar landskapsbilden.

Naturturismen och de upplevelser man kan skapa runt den, är en växande inkomstkälla och källa för sysselsättning. I vår alltmer urbana värld, blir behovet av andra perspektiv en önskan man vill tillfredsställa. Och för de som bor i det som alltmer kallas glesbygd kan detta bli en viktig förutsättning för sysselsättning och överlevnad. Av de skälen, och också andra menar WWF att det finns skäl att tänka över hur vi använder våra naturlandskap.

2014.08.14

SPI-Välfärden

Jarl Strömbäck  Örnsköldsvik, 0706727669

Anita Berglund Omsjö,0703658439

Roland Bodin Bjästa,0660 220949

Peter Byström Örnsköldsvik, 0761349319

Leif Byström Landsjö,0660 50253

Ewa Wickberg Överhörnäs , 0738469859

 

Värna naturlandskapen

Under rubriken ”Naturen tillgång för turistlandet Sverige”, redovisas via WWF (världsnaturfonden) en färsk undersökning. Den visar att ett av huvudskälen till att utländska turister reser till Sverige är att uppleva vacker och orörd natur. Enligt SCB motsvarar turismen cirka 3 procent av Sveriges BNP, vilket är mer än hela den svenska livsmedels-eller mineralutvinningsindustrin. Ser man på exportvärdet finns samma trend, turismen är större än exporten av livsmedel och järn och stål. Det är därför viktigt att säkra bevarandet av våra internationellt attraktiva naturområden för att bevara såväl viktiga ekosystemtjänster som att skapa arbetstillfällen.

 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-natur-en-turistmagnet_3774474.svd?utm_source=sharing & utm_medium=clipboard & utm_campaign=20140807

De synpunkter som i övrigt kommer fram av WWF-s undersökning, verifieras också av andra undersökningar. Även den undersökning som Visit Sweden gjorde 2011, där 6000 globala resenärer deltog bekräftar att vår natur är en av de viktigaste anledningarna för turister att resa till Sverige.

Vi i Sveriges geografiska mitt har mycket att erbjuda för den som söker genuina värden.

I två reportage i ÖA har satsningen på en skärgård i världsklass samt den nu planerade turistsatsningen för kommunens inland beskrivits. När det gäller skärgårdsdelen är den i stort sett klar, och för den son likt undertecknad använder en hel del sommartid i skärgården är det bara att konstatera att uppryckningen uppskattas till fullo av båtfolket. Det man tycker om värnar man om. Det är desto mer underligt och trist, att beslutande myndigheter tillåter den enorma nedsmutsning som fiskeodlingarna innebär. En nedsmutsning som är odiskutabel och pågår året runt. Nu också med krav från ägarna om stora utbyggnader.

När det gäller den orörda natur som skogens landskap ger, hänger nu hotet tungt över de norrländska landskapen. Profithungriga markägare och politiska kravmaskiner har fått till stånd den största skövling av naturlandskap som skett sedan vattenkraftens utbyggnad. Det orörda landskap som turistindustrin eftersöker blir allt svårare att finna när tusentals vindkraftverk från sina höjdlägen dominerar landskapsbilden.

Med den utvecklingen raseras mycket av den småskaliga och viktiga grund som lokal turistindustri innebär. Lika lite som att vattenkraften gav lokal växtkraft till berörda samhällen, lika lite kommer vindkraften att göra det. Av de och många andra skäl borde vindkraftens utbredning omedelbart stoppas.

2014.08.07

Jarl Strömbäck, Relingsvägen 22,89178 Bonässund,0706727669

Mannaminne - en kärleksgåva.

Stora avtryck i samtidens görs bara av djärva män och kvinnor, vilka har både drivkraften och den envisa övertygelsen nödvändig för att förverkliga sina idéer. Så är det med Yngve Bergqvist som sedan starten med sitt ishotell 1990 förvandlat Jukkasjärvi från en utpost i ingenmans land till en turistisk magnet av globala proportioner. Det som drar är upplevelsen av ett polarlikt äventyr med norrsken, stark kyla och vita vidder parat med skotersafari och hundspann.
På ett annat plan men med stort hjärta och obändig övertygelse har paret Åberg på Mannaminne byggt sitt friluftsmuseum, nu med mer än 200.000 besökare årligen. Att de nu utsetts till regionens kandidat till Stora Turistpriset är en välkommen och mycket välförtjänt gest åt stockholmaren och konstnären Anders Åberg som tillsamman med sin oförtröttliga hustru Barbro sedan 1980 skapt Mannaminne.
Där ryms nu den historiska utblicken i kulturarvet sett i samlingar och utställningar. Där ryms det internationella perspektivet i byggnader och konst. Och sommartid kan hantverkare av många slag synas med sina alster. I de olika byggnaderna har också kulturen i olika former en given plats. Musik och teater av olika slag är återkommande delar av upplevelser skapade runt Mannaminne.
På så sätt har Häggvik i hjärtat av Höga Kusten fått sitt turistiska centra. Ett centra också det med globala proportioner både i utbud av kultur och i sitt nätverk av kontakter. Det borde vi alla glädjas åt och uppmuntra. Med sin utsikt över berg och vatten kunde knappast värdsarvet Höga Kusten funnit en bättre plats att växa fram på.
Så var också tanken innan byråkratin valde att placera ett 50-tal miljoner i en betongbunker under Skuleberget. Den satsningen har alla förutsättningar att bli en blindtarm med ständiga krav på ekonomiska driftstillskott.
Paret Åbergs arbete, präglat långt mer av idealitet än av kommersialism är i grunden en kärleksgåva åt vårt Nordingrå och Höga Kusten. Den utmärkelse som segern i regionfinalen av Stora Turistpriset innebär har de verkligen förtjänat.

2007.09.19
Jarl Strömbäck