Det är vackert på sitt sätt, decembermörkret
och adventsljusen. Mörkret och ljuset på samma gång. Det behövs mycket ljus för
att skingra mörkret, både i reell mening och symboliskt.
För ute i den stora världen härjar
konfliktsökaren och Mussolinikopian Donald Trump med sina behov av att omskapa världen. Ingen
ledare i modern tid har så konsekvent valt konfliktens väg, som han. Det
senaste draget har stora internationella dimensioner.
När han i strid mot FN-s resolutioner, mot
internationella ledare i alla betydande länder, genom sitt utspel i Jerusalem
frågan väljer att skapa konflikt mellan Israel och den islamska världen blir
han i grunden en enorm rekryteringshjälp åt organisationer som IS. Nu får dom
ännu ett exempel på att ledaren i västvärldens starkaste demokrati, helt
bortser från den religionsfrihet som också är vital för de med andra religioner
än den kristna. Det här draget har långt större betydelse, än kopplingen enbart
mellan Israel och Palestina.
Det amerikanska folket dras med konfliksökaren
Trump vid rodret ständigt bort från demokratins grunder av samverkan och
samförstånd, mot makten och våldet som destination.
Dessbättre då att de val som nu stundar i de
olika delstaternas ledande skikt, och senare mellanårsval, tyder på att
demokraterna kommer att gå mycket starkt framåt, och givet den utvecklingen,
kommer de att på sikt kunna ta kontroll över beslutsprossererna i senat och
representanthus. Men mycken skada kan komma att ha skett innan dess.
Adventstid, väntande tid. På vad får
utvecklingen visa? Med dagens ledarskap i USA är ingenting längre förutsägbart.
2017.12.07
Jarl S
