Härligt
vacker dag i rikets andra stad när detta skrivs. Det vita har lagts sig på
bryggor och gångbanor, det är några grader minus och luften är fin och kall. Vi
får kanske någon dag med snö som lyser upp landskapet, innan värmen är tillbaka
och förändrar bilden.
De senaste
dagarna har i vårt land präglats av Nobel festligheterna. Och visst är det
intressant att Nobel priserna har blivit världens troligen finaste utmärkelser
på en rad olika områden. Att vetenskap och forskning får det erkännande de
områdena förtjänar.
Samtidigt
som åsiktsmaskineriet är vår tids stora problem i den meningen att åsikter utan
egentlig förankring får styra alltmer av de vägledande politiska besluten. Att
då motvikter behövs mer än någonsin är uppenbart. Har vi en klimatkris eller
inte? De brinnande förstäderna till Los Angeles borde vara svar nog.
Behövs
kärnvapnen, eller för den delen mer av vapen? Galenskaperna i historisk mening
borde vara svar nog. I det sammanhanget var valet av ICAN som fredspristagare
ett mycket bra val. Men problematiken kvarstår och blir med tid allt
allvarligare.
Att
pristagarna i sina tal indirekt också kommenterade den politiska utvecklingen i
sina tal var också del av tidens tecken. Den politik av att härska genom att
söndra som nu rasar i det stora landet i väster, blir allt allvarligare.
Angreppen från de radikala krafter som stödjer den sittande presidenten blir
alltmer absurda. Nu handlar det om frontalangrepp på den federala polis, FBI som
arbetar med att avslöja det kriminella agerandet runt den sittande presidenten.
Och därmed också ett angrepp på konstitutionen som reglerar maktdelningen i
landet och på en av landets viktigaste institutioner.
Dags för en
vardag efter de nobla dagarna med alla sina hedersgäster. Och visst är det
glädjande med den anda av samverkan och samförstånd över land och
nationsgränser som omger Nobelfestligheterna.
2017.12.11
Jarl S
