Konfliktsökarens signatur

Det är vackert på sitt sätt, decembermörkret och adventsljusen. Mörkret och ljuset på samma gång. Det behövs mycket ljus för att skingra mörkret, både i reell mening och symboliskt.

För ute i den stora världen härjar konfliktsökaren och Mussolinikopian Donald Trump med sina behov av att omskapa världen. Ingen ledare i modern tid har så konsekvent valt konfliktens väg, som han. Det senaste draget har stora internationella dimensioner.

När han i strid mot FN-s resolutioner, mot internationella ledare i alla betydande länder, genom sitt utspel i Jerusalem frågan väljer att skapa konflikt mellan Israel och den islamska världen blir han i grunden en enorm rekryteringshjälp åt organisationer som IS. Nu får dom ännu ett exempel på att ledaren i västvärldens starkaste demokrati, helt bortser från den religionsfrihet som också är vital för de med andra religioner än den kristna. Det här draget har långt större betydelse, än kopplingen enbart mellan Israel och Palestina.

Det amerikanska folket dras med konfliksökaren Trump vid rodret ständigt bort från demokratins grunder av samverkan och samförstånd, mot makten och våldet som destination.

Dessbättre då att de val som nu stundar i de olika delstaternas ledande skikt, och senare mellanårsval, tyder på att demokraterna kommer att gå mycket starkt framåt, och givet den utvecklingen, kommer de att på sikt kunna ta kontroll över beslutsprossererna i senat och representanthus. Men mycken skada kan komma att ha skett innan dess.

Adventstid, väntande tid. På vad får utvecklingen visa? Med dagens ledarskap i USA är ingenting längre förutsägbart.

2017.12.07

Jarl S

Splittrat landskap

Det är svårt att undvika det drama som pågår i USA efter valet av Donald Trump. Å ena sidan väljer nu de stora och framgångsrika regionerna, Kalifornien, New York och ytterligare några, att tydligt ta avstånd från delar av de åtgärder som Donald Trump i valrörelsen har lovat att genomföra. Utan det arbete som görs av invandrade latinos skulle mycket stora störningar i de regionerna uppstå.

Nu organiseras alltmer motståndet på gräsrotsnivå. Spontant genom exempelvis Post-It kampanjer i tunnelbanorna. Men också genom alltfler grupper på sociala medier. Det politiska landskapet har söndrats av Trump i valrörelsen, och det går inte lätt att reparera.

Samtidigt ökar nu rädslan och desperationen i det republikanska partiet. Trump vill bara ha personer han kan hantera i sin nära krets, partiet vill ha in tungviktare som kan bromsa och hålla tillbaka Trumps galenskaper. Mitt Romney är en sådan tungviktare som partiet nu desperat försöker att få in på den för USA och världsfreden så viktiga utrikesministerposten. Hur den kampen kommer att sluta är en ödesfråga för USA och omvärlden.

Mitt Romney o Trump

Ett USA där partiet blir styrande, kommer att känna ansvar för sina beslut och åtgärder. Ett USA där Trumps Psykopatiska utfall blir styrande, kommer att fördjupa klyftorna i samhället och bryta sönder den tillit som hittills varit kittet som hållit samman landet.

Därför är Trumps återfall i Twittrande med aggressiva och galna innehåll, mer än en varningssignal. Därför är Trumps val av närmaste stab, anhöriga och extremister, en tydlig signal att han inte kommer att föra republikansk politik, han har likt depsoter före honom i andra länder, använt partiet och demokratin för att nå makten. Men har ingen tanke på att underordna sig vare sig det ena eller det andra.

I despotens värld härskar makten som tanke, mål och medel. USA och världen går en osäker framtid tillmötes.

2016.12.01

Jarl