Makt och bulvaner 3.

Det är nu dags att ta sig an den ”legala” delen av hanteringen av mor Karins framtid, och inte bara hennes. Det handlar då om samspelet mellan bulvanerna i rättsystemet, sjukvården och kommunen.

För så är det att förvaltarskap skall tas i tingsrätten. Tingsrätterna är överhopade med jobb får vi ständigt höra. De hinner inte med sina fall, de blir liggande månad efter månad, inte sällan i år. Men det finns undantag. När bulvanen från kommunen ringer, då kan beslut tas ”på handlingarna” inom någon dag. Först kanske interimistiskt, för att efter någon tid göras permanent.

Vad menas då med ”på handlingarna”? Med det menas att kommunen presenterar ett lämpligt friserat material i skriftlig form. Ingen förhandling öga mot öga mellan tvistande parter här inte. Anhöriga har i allmänhet inte getts möjlighet att påverka begärda beslut i förväg, i vart fall inte om man har en avvikande uppfattning. Bulvanen från kommunen som uppdragsgivare, och bulvanen i rättsystemet har en väl uppbyggd kontakt och besluten tas med hög prioritet.

I de handlingar som skall presenteras för rätten skall i allmänhet ett läkarintyg presenteras. I mor Karins fall, vår fallstudie dög inte det läkarintyg hon fick i oktober 2009, det talade ju till hennes fördel. Istället kontaktade kommunens bulvaner en ”betrodd” läkare som utan att ha träffat Mor Karin utfärdade ett läkarintyg vilket angav henne som otillräknelig. En demensutredning skall om den görs korrekt innehålla både fysiska och psykologiska tester, vilket kräver experter med särskilt kompetens (geriatriker). Någon sådan gjordes inte.

Enligt gällande lagstiftning skall kommunen ombesörja att den som råkar ut för den här typen av problem, skall ha en ”egen” advokat som iakttar vederbörandes intressen i rätten. Den advokaten anvisas av kommunen, och betalas av kommunen. Denne är väl medveten om att inte bita den hand som betalar ut arvodet.

Som ni förstår är mor Karins öde beseglat. Hon placeras på boende under särskilda restriktioner. Hennes möjligheter att styra sin egen dag finns inte längre. Hon har inte själv ansökt om bistånd, men är nu internerad på ett sätt som har klara likheter med den inom kriminalvården.

Mer om det i nästa blogg.

2012.09.22

Jarl Strömbäck