fredag, september 23, 2011

Sverige igår...

Sverige igår, Grekland idag. För 15 år sedan beklagade sig vår dåvarande statsminister Göran Persson över att han måste krusa och bocka för finansvalparna i New York, Sverige var bankrutt, eller nästintill efter en osannolik komsumptionsfrossa i spåren av avregleringen av valutan på sent 80-tal, och den rusning ut i världen som företag och enskilda gjorde med sina tillgångar.

Resultaten av det blev Socialdemokratins regeringskris och i valet 1991 den borgerliga regeringen. Den regeringen å sin sida gjorde den genomtokiga åtgärden att försvara en kronkurs som var klart övervärderad mot mäktiga spekulanter, vilket tömde den svenska valutareserven lagom till den nya S-regeringen tillträde 1994.


Så satte sig då det samlade klustret av finanspolitiska klåpare inom politiken, de som genom sin inkompetens låtit händelserna skena, samman för att diskutera lösningen på problemet. En viktig del av den lösningen blev att lyfta ut tillräckligt mycket av det sparande som samlats i AP-fonderna för att bygga upp en rimlig valutareserv igen. 258 000 miljoner kronor togs helt sonika, givetvis efter att ha konstruerat en lämplig kuliss, och fördes över till statskassan.

Sverige igår, nu är det grekisk misshushållning som är snackisen för dagen, och där har man kanske inte samma möjligheter, eller fantasi att man kan följa de svenska exemplet. Nu handlar det om ingrepp på alla möjliga områden, och som så ofta är det de vanliga små människorna som får bära bördan när makten har misslyckats.

De ekonomiska kriserna är varken skapade i Leksand eller Samos, Kreta eller Karlskrona. De är skapade i ländernas huvudstäder, på huvudkontor där man cyniskt planerar utifrån ett egenintresse, mera sällan med samhällsintresset som mål, och aldrig med tanke på de små ute i ländernas byar och landsbygd?

Hårda ord kanske, men visa mig den provinsbank som är ansvarig för ländernas ekonomiska problem?
Stor kan vara liktydigt med vacker och stark, men också dess motsatts, förfärande brist på ansvar för annat än den egna plånboken.

Dags alltså för en del grekiska erfarenheter, om det får skrivas i kommande bloggar.

2011.09.23
Jarl Strömbäck

1 kommentar:

Anonym sa...

Hur tänker du att vi skall ändra på detta faktum som du beskriver?

Jag är idel öra.

Ge oss råd, så skall vi ställ upp för Dig och detta i månghundrfalt.

Snart pensionär