Att vilja väl kan få oanade konsekvenser. Så blev det för Jan när hans gamla mor Mariana på ålderns höst måste få samhällets stöd delar av dygnet. Diagnosen var tilltagande Alzheimer, vilket inte är så konstigt när man är 87 år gammal.
Jan som är ende sonen och bodde i huvudstaden, långt från sin mor ville ändå finnas närvarande och hjälpa henne efter förmåga. Kunnig och engagerad som han var installerade han 3 videokameror med vilka han han via dator kunde följa sin mor när det behövdes. En rörelsesensor gav meddelande via SMS när någon rörde sig i rummet, sedan var det upp till Jan att avgöra om han ville titta efter vad som var på gång.
När man blir gammal och snurrig tappar man också tidsuppfattning. Man skiljer inte så lätt mellan natt och dag. Så när gamla mor var uppe på natten kunde Jan se det, ringa sin mor och prata med henne. Få henne att lugnt gå till sängs igen, eller utföra de lilla uppdrag hon tänkt sig att utföra.
Men det som var tänkt som en hjälp och ett stöd till den gamle, uppfattades som ett hot av de i omsorgspersonalen som besökte modern på rummet. Där blev kamerorna ett integritetshot, inte mot den gamle, men väl mot dem som i tjänsten besökte henne.,
Så kom det sig att myndigheten ansvarig för omsorgen i aktuell kommun beslutade att modern skulle skyddas från sonen genom att lagen om gode män och förvaltare användes. Motiven var att sonen Jan varit ohörsam i relationen till myndigheten, ja rentav aggressiv eftersom han inte velat lyssna och lyda när de krävt ett borttagande av kamerorna.
Igår var förhandling i tingsrätten i ärendet, en förrättning som varit annonserad och planerad sedan i februari månad. Sonen Jan hade med en advokat från Stockholm, tingsrätten hade tilldelat modern en lokal advokat. Den unga advokaten fick börja mötet med att begära en paus i förhandlingen, med skälet att hon fått uppdraget för endast 4 dagar sedan, och inte träffat sin klient, heller inte hunnit läsa in sig på fallet.
Pausen varade i ca 30 minuter, sedan återupptogs förhandlingen varvid ordförande förklarade att med stöd av paragraf si och så, fortsatta förhandlingar skulle ske för lyckta dörrar. Vi, intressenter och press fick snällt lämna rummet.
Ett av de absolut mest inskränkande besluten i en människas liv, att bli fråntagen egen vilja och satt under förvaltarskap, kan alltså tas med hjälp av en advokat som inte är inläst på ärendet, och med argument som för tankarna till auktoritära regimer i före detta östblocket? Den stora förloraren blir den gamle som fråntas kontakten med sin son, och vars behov av trygghet i den nära kontakten därmed raseras.
Svensk rättskipning har sitt skymningsland.
2011.09.07
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar