Språket har alltid varit inkörsporten till handlandet. Man behöver inte leta alltför länge för att finna förfärliga exempel. Väljer man att förvandla medborgare till något svårdefinierbart, då har man gått ett långt steg i avhumaniseringens riktning. För varför skulle vi inte kunna fortsätta att använda mänskliga begrepp på de som av olika omständigheter behöver samhällets stöd? Människor som i de flesta fall har betalat sina skatter under många år av arbete, och som fortsätter att göra det ur sin oftast låga pension:
Brukare kallas de nu, de som annars kunde kallats våra kunder. De betalar ju för sitt stöd både indirekt och direkt. Varför vill man lyfta bort det synligt mänskliga, om inte för att avhumanisera människor?
Stormen av missnöje inom omsorgen i Örnsköldsvik har inte stillnat. Omorganisationen, av allt att döma gjord med ovanifrån perspektiv återspeglas också i relationerna till de anställda? Hur skall man annars tolka de återkommande inläggen på medias debattsidor? Var finns världsklasstänket på det här området, är det helt frikopplat från deras synpunkter som har ansvaret för omsorgen ute i verksamheterna?
Eller är det så att det gamla begreppet,”är du lönsam gamle vän” har slagit sina klor i deras sinnen som mer än andra borde stå för omtanke om medmänniskan, nämligen ledarskapet inom omsorgen?
Börja med att utrensa ordet brukare ur alla relevanta dokument. Inför ett kundperspektiv inom omsorgen och med medmänsklighet i fokus. Och ge medbestämmandelagen verklig innebörd i relationen till de anställda ute i verksamheterna. Så kanske vi på sikt kan få medarbetare inom omsorgen som med glädje och tillförsikt går till sina arbetsplatser till nytta också för de som på olika sätt berörs av omsorgens tjänster.
Och med fokus på nyrekryteringen av medarbetare, gäller som så ofta att arbetsplatsens bästa ambassadörer, är de som redan finns där.
2011.08.31
Jarl Strömbäck/SPI
Relingsvägen 22
89178 Bonässund
070-6727669
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar