Visar inlägg med etikett krim. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett krim. Visa alla inlägg

fredag, april 16, 2021

Ökande spänningar

 ”Älven ligger blank som ett nybonat golv” skulle man kunna säga för att travestera en för vårt land stor trubadur. Solen skiner och trots minus 3 på morgonen så kommer vi nog få en riktigt fin aprildag. Våren är här och blommorna i skog och mark ökar i antal för var dag. Vi är i den bästa av årstider, livets och ljusets återkomst.

Och i en pandemitrött värld vaccineras det för att stoppa smittspridningen. En smittspridning som i vårt land rapporteras vara störst i hela EU just nu. Och sjukvården sviktar under bördan av sjuka också nu, mer än 1 år efter utbrottet med hittills mer än 13000 officiellt döda i vårt land.

Ändå går livet vidare dess bättre. Börsen slår nya rekord, och handeln med fastigheter blomstrar. Pengar pytsas ut i systemen och måste ju i förlängningen placeras någonstans. Många med osäkra anställningar har det riktigt svårt, andra har genom hemarbete fått större friheter och minskade kostnader. Som alltid finns vinnare och förlorare också i den här tiden.

Och ute i den stora världen ökar nu spänningarna mellan den västliga världens demokratier, och de stora diktaturerna i öster. Ryssland rustar för ett erövringskrig i Ukraina. De ukrainare som bor kvar på Krim och i Donets påtvingas nu ryska medborgarskap av den ryska erövringsmakten, ett sätt att snabbt russifiera de områden man ockuperat. Nu samlas de ryska arméerna vid den ukrainska gränsen, och den ukrainska regeringen har naturligtvis ingen möjlighet att militärt möta det hotet.

Återstår att vädja till USA och EU att stå upp för Ukrainas självständighet och nationella säkerhet. Ingen i väst önskar sig en militär lösning av den konflikten. Nu stryper USA den ryska aggressionens ekonomiska flöden i det internationella ekonomiska systemet, samtidigt som man markerar med utvisning av ryska diplomater och blockerar vissa ryska företags verksamhet. De åtgärderna hade nog inte den ryska ledningen räknat med, av ilskan över sanktionerna att döma.

Efter årtionden av tro på att fria varuflöden, och fri företagsamhet skulle göra också diktaturerna till demokratier ser man nu resultatet. De auktoritära makterna har använt den friheten till att mjölka demokratierna på kunskap och resurser, för att nu succesivt övergå till direkt konfrontation med dem.

 

2021.04.15

Jarl S

lördag, januari 23, 2016

Våld föder kaos



Den ryska utvecklingen har kommenterats på åtskilliga bloggar under de gångna åren. Skälen till det är många, en omsorg om demokratin och freden i vår del av världen. En omsorg om det ryska folket, säkert i grunden lika fredsälskande som vi svenskar. Därför förtjänar också Ryssland den uppmärksamhet landet och dess ledning får.
Boris Nemtsov, också en tystad regimkritiker.

För den som söker på namnet Litvinenko i bloggen, kommer ett antal bloggar med några år på nacken upp. Mordet på Alex Litvinenko fick ny aktualitet i veckan när en officiell utredning i London bekräftade den bild som också tidigare kommit fram, att Litvinenko giftmördades av ryska agenter på direkt order från den ryska ledningen, Putin.
Litvinenkos öde är bara ett i raden av mord på meningsmotståndare som bär den ryska ledningens prägel. Brutala mord som haft två tydliga syften, dels att tysta oönskade meningsmotståndare, dels att skrämma övriga kritiker till tystnad.

Och succesivt har nu också västvärlden börjat vakna upp och inse allvaret. Den ryska aggressionen flyttas stegvis fram, precis som den tyska på 30-talet och med delvis samma argument.
Kriget i Tetjenien som var oerhört brutalt, följt av övergreppet på Georgien. Och sedan annekteringen av Krim och delar av Ukraina
Nu flyttas fokus ut till Syrien, där Putinstyret valt att med bombkrig hjälpa Al-Assad regimen. Resultatet av den positioneringen har visat sig bli intensifierade bombningar av i huvudsak de demokratikrafter som finns kvar, och ökade flyktingströmmar.

Våld föder kaos. Det råder en oerhörd cynism och brist på respekt för mänskliga rättigheter i den politik som Putinregimen för. Det ryska folket förtjänar bättre än att av en maktgalen politsk ledning kastas in i en utveckling där landets resurser förslösas på militära äventyr, istället för att användas till gangn för utvecklingen i stort i landet.

2016.01,23
Jarl

torsdag, mars 27, 2014

Fred i vår tid?



Den som inte lär av historien, är dömd att upprepa den”. Ungefär så låter ett gammalt och väl inarbetat ordspråk. Och dessvärre är det nog också giltigt. Både i de stora som i de små perspektiven.

Det är dags att ge sig ut i den stora världen med bloggen. De som följt mina skrivningar i ”Liberala Vindar”, vet att jag alltsedan Vladimir Putin tillträdde som ledare i vårt stora östra grannland, återkommande har kommenterat utvecklingen. Det finns skäl att göra det, med rubriken ovan i minnet.

Översatt till ett annat språk, det engelska blir orden ”Peace in our time” närmast bevingade. Dom yttrades av den engelska premiärministern Chamberlain, när han 1938 kom tillbaka till London efter ett möte, där han gett Hitler grönt ljus för att ockupera Sudet-området i dåvarande Tjeckoslovakien. En provins med delvis tysktalande befolkning. Då som nu var argumenten dessamma, den att befolkningen behövde skyddas.

Nazismens väg mot kriget var byggd på nationalism och drömmen om ett återuppbyggt stortyskland. Annekteringarna av land började med gränstrakterna mot Frankrike, sedan den baltiska korridoren mot Königsberg och anslutningen av Österrike till Tyskland.

Putins Ryssland använder i grunden samma argument i Krimfrågan. Vad blir nästa steg i den upptrappning som nu startat? Vilka områden står härnäst i tur att ockuperas av den makthungrige Putin och hans understödjare?

  Dessbättre har vi nog en större medvetenhet i dagens ledarskap, än det Chamberlain demonstrerade. För efter Sudet kom överfallet på Polen och det som skulle bli andra världskriget.

Putin måste mötas med mycket fast och tydligt motstånd. Allt annat vore att bekräfta de maktambitioner galenskapen strävar att nå. Därför måste sanktionerna bli kännbara, i synnerhet för den grupp människor, vilka nu av rädsla eller egna maktambitioner understödjer Putins politik. Ledarskapet har alltid varit beroende av sina lakejer.

2014.03.27

Jarl S