Marsmorgon 2021

 Marsmorgon, måsarna skriar i luften. Kråkorna kraxar och duvorna kuttrar. Småfåglarna sjunger från buskar och snår. Det är vår i luften efter en kylig februari och början på mars månad. Solen står allt högre på himlen, och folket finner solplatser att vila på under de soliga timmarna. En fin tid på året närmar sig, den tid då livet återvänder i sina många olika skepnader, efter långa månader av mörker och vila.

Och bland människorna går man i land efter land och väntar på det vaccin som skall frälsa oss från pandemin, det hemska viruset. Ett vaccin som blivit hårdvaluta i de globala spelen. De länder som har tillverkning vill inte längre exportera till de länder som vill köpa. Allt fint tal om handelsfrihet kastas över ända där själviskheten tillåts härska. Och tråkigt nog är det länder som i andra sammanhang så gärna kallar sig globala och frihandelsvänner. USA, Storbritannien och Indien tillhör de som agerat på det sättet.

Vinnare blir länder som använder vaccinet för att köpa sympati för sin brutala politik i andra avseenden, Ryssland och Kina. De delar gärna med sig av sina vacciner till länder som inte vill vänta längre på de vacciner de demokratiska länderna tagit fram. Så blir folkhälsan en bricka i ett avancerat och politiskt spel.

Tillbaka till normaliteten i vårt eget land, kan konstateras att positioneringarna inför nästa års val har tagit fart. Centerpartiet vill gärna ha ett regeringssamarbete med Socialdemokraterna eller Moderaterna. Ett intressant ställningstagande som tydliggör den ambivalenta attityd partiet i ett historiskt perspektiv ofta haft.

För övrigt visar opinionsmätningarna att sannolikheten att något av riksdagens 8 partier kommer att försvinna ur riksdagen är stor. I grunden är det positivt, en så fragmenterad riksdag som den svenska, ger småpartierna omotiverat stort inflytande, genom den vågmästarroll de visat sig få i regeringsbildningarna. Ansvarsutkrävandet måste få tydligare konturer och konsekvenser.

2021.03.13

Jarl S

Den nya stormakten

Året är 1980. Den borgerliga regeringen i Sverige har tillsammans med Sveriges exportråd ordnat en delegationsresa för att stödja svensk exportindustri. Ledare för delegationen är dåvarande näringsminister Nils G Åsling. I delegationen återfinns undertecknad, då representerande ett svenskt exportföretag ledande på sitt specialområde.

Resan börjar i Saudi-Arabien. Skärmutställningar och samtal, den saudiska regeringen ordnar med fin middag i för deras del traditionell miljö, ett tält ute i öknen. Mycket mat och god stämning. Resan fortsätter via Indien till Kina.

I Kina väntar ett annat scenario. Landet är fortfarande ett fattigt bondeland, men med spirande ambitioner att lära av västländerna. Här är upplägget ett helt annat, Skolsalar fyllda med i kinesisk stil blåklädda unga män samt tolkar. Vårt budskap var att i detalj redogöra för hur den teknik våra produkter var uppbyggd av fungerade. Här handlade det om överförande av tekniskt kunnande. Under en veckas tid i Shanghai och Peking fick undertecknade utbilda kinesiska tekniker i den teknik vårt företags produkter var uppbyggda av och fungerade.

Shanghai

År 2002 och jag gör en rundresa i Kina igen. Borta är de svaga gula gatljusen. Gamla kvarter är rivna och ersatta av en helt ny stadsmiljö av modernt snitt. De trånga gatorna med sina mängder av cyklister, är ersatta av flerfiliga gator och en trafikmiljö som inte står något västerligt land efter. Länder som Kina och Indien har förstått värdet av utbildning, och är nu på väg att ta över rollen som framtidens stormakter.

Den amerikanska trumpska administrationen har lyckats med konststycket att på bara ett år, radera ut det förtroende landet har haft sedan 2-a världskriget. Sedan länge har Kina genom aktivt och positivt arbete i Afrika, skaffat sig en stark ställning där. President Trumps uttalande att dess länder är ”shithoal countries”, har effektivt reducerat USA-s ställning i Afrikas länder. Också i de asiatiska länderna omvärderas synen på USA. Dess roll som världspolis och ordningsman har på bara ett år fått en allvarlig knäck.

I internationell press ser man nu alltmer av Kina som en ledande stormakt. Dess inflytande ökar runt om i världen. Ekonomiska styrmedel används istället för militära. Man köper in sig i verksamheter och tjänster. Stora västerländska företag av strategisk natur köps upp eller samordnas med kinesiska intressen. Volvo i Sverige är ett sådant exempel. Erbjudandet att bygga en jättehamn i Lysekil ett annat. På senare tid också erbjudandet från kinesiskt håll att bygga en snabbjärnväg mellan Stockholm och Oslo. En restid som då skulle minskas från 5 timmar till under 3 timmar.

Alltfler experter och politiskt ledande personer söker nu anpassa sig till en framtida verklighet där USA-s roll har krympt väsentligt, och där den kinesiska rollen har blivit världsledande. En utopi ur 1980-talet, är på väg att bli verklighet 50 år senare.

2018.01.28

Jarl

Indiskt dilemma

Indien är ett stort land, eller subkontinent som dom gärna kallar sig själva. Lika stort som hela Europa, men med 3 gånger så många invånare. Mitt första besök i landet var redan i 17-års åldern. Senare skulle jag under 20 år bli en trogen besökare genom mitt arbete som marknadsansvarig för landet i ett världsomspännande företag.

Då, på 80-talet var det fortfarande ett tämligen slutet land. Ett land med en fot i den marxistisk/nationalistiska tankesfären, samtidigt som det engelska inflytandet var ständigt närvarande. Man är den största demokratin i världen befolkningsmässigt. Man har flerpartisystem och återkommande val till olika nivåer i systemet.

När det sovjetiska imperiet föll samman sent 80-tal, triggade det igång en annan inriktning av politiken också i Indien. Idag tillhör man de s.k. tigerekonomierna, BRIC-länderna. Man har ett väl utbyggt och bra utbildningssystem vilket bland annat skapat en mycket hög IT-kompetens i landet, med särskilt säte i provinsen Bangalore. Och landet har blivit världens näst största producent av film, och Bollywood ett etablerat begrepp.

I allt detta och mycket mer har också landets kvinnor tagit en aktiv och självklar del. Den Gamla sarin har fått ge vika för modernt klädda kvinnor. Ofta framgångsrika och alltmer självständiga. I det ligger också en utmaning gentemot de krafter som vill bevara den gamla kvinnorollen och kastsystemet,  under vilka kvinnan var underställd männens tyckande och krav.

Det som nu sker med kraftigt ökande gruppvåldtäkter mot de ”moderna ”kvinnorna har inget med sexualitet att göra. Rimligen ligger bakom det här gruppvåldet andra och mer fundamentala krafter, nämligen de som inte vill acceptera den snabba förändring som kommer de indiska kvinnorna till del.

I det indiska samhället finns en mycket stor och växande medelklass. Samtidigt är fattigdomen ständigt närvarande om man lämnar de rika kvarteren. Modernitet och det gamla feodala tänkandet kolliderar och tar sig ibland mycket obehagliga uttryck.

Nu reses kraven, med all rätt att myndigheterna markerar mot våldet. Allt annat borde vara uteslutet, men i ett land där 2/3-delar fortfarande lever under knapphetens stjärna, kan mycket hända.

2013.01.05

Jarl Strömbäck