Så är då det normala höstrusket tillbaka, med hårda vindar och återkommande regn. Inget att sörja över, årstidernas växlingar tillhör det naturliga kretsloppet, och hösten är en tid av återhämtning för allt det växande.
På
den politiska kartan i landet i norr har stagnationen inträffat, låsningarna är stora efter valet för 1,5 månad sedan. Vallöften måste brytas på
många håll om man skall kunna skapa en ny regering.
Samtidigt
skall en budget presenteras och ligga klar den 15 november, och tiden rinner
iväg. Inget parti kan få igenom sin budget enligt de vallöften man spridit
omkring sig. Samtidigt måste landet styras och medel till det fastläggas.
Återstår alltså för partierna att lägga fram en “neutral” budget, rensad på ett
sätt som gör att den kan få riksdagens godkännande.
Och
med det scenariot kan en övergångsregeringen med S i spetsen fortsätta
ytterligare en ospecificerad tid. Blir resultatet att den förra regeringsperiodens “decemberöverenskommelse” återuppstår i form av en ny sådan, rimligen
kallad novemberöverenskommelsen 2018?
Alternativet
att gå till ett nyval är något som bejakas av de som tror sig bli vinnare, och
fruktas av de som ser sig som förlorare, och där finns flertalet partier. Det
alternativet förefaller vara det partierna allra minst önskar sig.
Och
ute i den stora världen har våldet och laglösheten visat sitt grymma ansikte.
Mordet på journalisten och saudiske regimkritikern Jamal Khashoggi har nu
blivit en världsnyhet och avklädd verklighet, trots regimens försök att dölja
brottet. Ännu en gång visas brutalt skillnaden mellan politiska system som
tillåter yttrande- och åsiktsfrihet, och de som inte drar sig för att döda
meningsmotståndare.
Den fria världen har mycket att försvara i vår tid, när Donald Trump valt att kalla den amerikanska pressen, folkets fiender.
2018.10.23
Jarl
