Det är en stilla morgon när jag tar
min morgonpromenad. Nere på strandpromenaden doftar häggen, den
blommar redan. Och i småbåtshamnen stör jag ett par kanadagäss,
som flyr ut på vattnet och trumpetar högljutt, kanske i protest
över att bli störda.
Häromdagen avslutades
Socialdemokraternas kongress, som vanligt bevakad minut för minut av
media. En i sanning otrolig reklam för det ”bolaget”. I
avslutningen sjöng man som vanligt internationalen, hur missvisande
är inte den texten mot bakgrund av partiets handlande i vår tid.
Och förre statsministern Göran
Persson var heller inte sen att utdela sina nålstick till
efterträdaren Stefan Löfven. ”Med Mp i regeringen hade jag inte
velat regera” tyckte Persson, och likaså att ”Löfven måste
göra något åt invandringen”. Vad fick vi inte veta av
löpsedlarna att döma.
Göran Persson gör sig stor på
vanligt vis, och stor är han också i så måtto att han får se sig
som den som genomfört den utan tvekan största ekonomiska kuppen i
vårt land, när pensionsfonderna plundrades 258 miljarder för att
stärka statskassan. Den kuppen och den ”broms” man samtidigt
införde i pensionssystemet tillsammans med 1,6% avdraget varje år,
gör att den ekonomiska snaran dras åt sakta med säkert för de
äldre, ju äldre man blir. En mer cynisk ”reform” riktad mot en
definierad åldersgrupp är svår att tänka sig.
Och nu väljer efterföljaren Löfven
att följa samma spår, pensionsfonderna skall användas för att
bygga ut och om järnvägarna. Naturligtvis skall det inte drabba
utbetalningarna till pensionärerna? Lika lite som den tidigare av
Persson sjösatta ”reformen”? Trovärdigheten i det påståendet
borde rimligen vara mycket lågt.
Det finns professionella institut som
klarar att ge lån till statens utgifter om man inte har klirr i
kassan. Det vet naturligtvis regeringen, men man tar hellre de
besparingar ur den kassa som i framtiden och nutid skall trygga de
äldres villkor.
Det är stor skillnad nu mellan de 80%
av tidigare lön som ATP-systemet skulle garantera när man gick i
pension, och de cirka 55% löntagaren får idag. Och inte lär det
bli bättre enligt expertisens uttalanden att döma. Det sluttande
planet är en realitet när det gäller ekonomisk trygghet på äldre
dar. Något som också visar sig i antalet fattigpensionärer, vilka
ökar i antal för vart år.
Och huvudansvaret för den utvecklingen
finns hos rosornas parti, det parti som anser sig företräda folket,
men inte tvekar att rasera tryggheten för de grupper man anser sig
företräda.
2015.06.03
Jarl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar