Exploatering i vår tid

Vacker morgon förebådar en vacker dag denna tidiga marsdag. Danmarksbåten passerar in fint fångad under ”varvets” stora bockkran. Det som numera blivit ett av stadens stora igenkännings märken. Under dagen skall VM-kampen i vita spår fortsätta, förhoppningsvis med fler blågula framgångar. Men nu till lite andra aktualiteter.

Det republikanska konventet i Orlando/USA hade kunnat bli avstamp mot en ny framtid för partiet. Istället blev det en sorglig bekräftelse på att partiet istället för att återgå till sin forna storhet, väljer att fortsatt underkasta sig Mussolinikopian Donald Trump. Han tilläts styra och ställa av allt att döma, utan någon opposition. Fascismen är därmed ett reellt hot i USA även fortgent.

I vårt eget avlånga land har äntligen energifrågorna efter februariveckornas kyla kommit i fokus även politiskt. I årtionden har medborgarna kunnat profitera på den vishet som beslutfattarna på 1960-70 talen visade i uppbyggnaden av kärnkraften i vårt land. Genom kombinationen av vattenkraft och kärnkraft blev såväl företag som enskilda försörjda med billig och säker energi.

Den goda ordningens fiender har hela tiden funnits där. Genom att med beskattning och liknande styrmedel på senare år göra kärnkraften olönsam, har politikens ledarskap framtvingat stängningar av hälften av de svenska reaktorerna, med den logiska följden att priserna pressas upp, och de stora företag som är beroende av den elektriska energin tidvis har tvingats stänga sin verksamhet.

Återstår vattenkraften i de norrländska länen som en ryggrad och stor tillgång. En tillgång som i hög grad också lockar internationella investerare. Det är ingen tillfällighet att enorma serverhallar, batterifabriker och nu senast nya järnverk planeras och byggs i norra Sverige. Det skulle inte ske utan den tillgång till riklig och billig elektrisk energi som utvinns ur de norrländska älvarna. Företagens skickliga förhandlare har med lockbetet om nya jobb sett till så att man säkrat den energi deras investeringar kräver. Huvuddelen av de som bygger anläggningarna är influgna specialister från olika länder. Och när väl anläggningarna är klara kommer deras huvudkontor att finnas i något skatteparadis. Där hamnar vinsterna, inte i de norrländska kommuner de skapas.

Begreppet Norrland som en koloni att utvunna rikedomar ur, lanserades redan av Axel Oxenstierna på 1600-talet. Intäkterna från de rikedomar man i olika avseenden utvinner i norr, konsolideras och berikar helt andra delar av landet och världen. Den exploatering och skövling som fortsätter och accelererar i vår tid, förstärker bara det förhållandet.

2021.03.02

Jarl S

November 2020

Novemberdag och en strålande sol lyser lågt men starkt över hus och marker. Och folkets mångfald lockas ut att ta del av det korta timmarna med solljus, genom promenader eller vilostunder på lämpliga platser. Adventstiden är inne och ljusens mångfald lyser upp i mörkret. Den långa perioden av väntan på julen har börjat. En period av glädje och förtröstan för inte minst de små som hör framtiden till.

Och ute i den stora världen måste nu den trumpne presidenten i USA förstå hans tid i ämbetet är räknad och tidsatt. Men fram till den tiden, den 20/1 2021 gör han sitt bästa för att obstruera och försvåra för sin efterträdare Joe Biden. Och all världens ledare, utom Trump-kollegan Vladimir Putin, har accepterat och gratulerat Biden/Harris till deras mycket tydliga valvinst.

Nu till vår europeiska bakgård. I kampen mot Cowid-19 och dess följder glöms ofta den dagliga politik som styr så mycket bort. Och positioner kan flyttas fram för de som är smarta, och till men för de som inte ser faror och konsekvenser.

Att den skandinaviska halvön i ett europeiskt perspektiv ofta ses som en exploaterbar koloni är ett faktum. Tämligen glest befolkat, med naturtillgångar man från de stora länderna i Europa gärna vill få tillgång till och exploatera. För närvarande är det energitillgångarna som är heta i det avseendet. Ett Europa som ser behoven av elektrisk energi öka i snabb takt i en framtid som blir alltmer elektrifierad, söker man kontroll över de tillgångar de nordiska länderna har genom sin vattenkraft. Det som har värnats och kallats Europas sista vildmark, förvandlas nu snabbt till enorma industriområden för vindkraftsutbyggnader. Vindkraftverk med höjder på 300 meter, som suger in och slaktar fågelliv och insekter. Som genom sitt buller skrämmer bort djurlivet, och gör det omöjligt att bo i närheten genom de olika buller och ljusmattor de skapar.

Och det politiska systemet i våra länder i norr vågar inte ta den strid det gäller för att värna om den biologiska mångfald som hotas, de naturvärden som skövlas, och de enorma skador utbyggnaden har på djur, fågelliv och boendeförutsättningar.

Mutor och hot är redskapen för de som likt en maffia styr och ställer både nationellt och internationellt för att få detta att fungera. Mutor kallas bygdepeng, och det kommunala vetot som ändå finns skall nu tas bort.

Rachel Carsons ”Tyst Vår” parad med Orwells dystopier lurar i framtiden.

2020.11.28

Jarl S

 

Koloniala synsätt

Höstlik morgon, vacker och solig med klar luft, men bara +9. Det känns som om sommaren vore över, men förhoppningsvis kommer snart en värmebölja utan regn och storm. Vi behöver det efter veckor av trist väder på kusten i väster.

Med nätverk i olika delar av landet finns det anledning att åter lyfta det av rikskanslern på 1600-talet Axel Oxenstierna,bevingade och besannade orden “i Norrland hava vi vårt Indien”. Detta med avseende på kolonier i andra länder. Och så har det varit och fortsätter att vara. Norrland exploateras som en koloni, rikedomarna flödar ner till Stockholm och andra sydliga tätorter. Och Norrlands naturvärden och livsförutsättningar minskar generation för
generation.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/har-ar-hela-listan-pa-norrlandskommunerna

Det borde inte vara så, om Norrland med sin miljon invånare hade varit självständigt, med egen beskattningsrätt, så hade området blomstrat. Nu utplundras det systematiskt, råvarorna i form av skog, berg och vatten ger enorma rikedomar. Men företagen styrs från Stockholm och beskattas där. Och det som blir kvar blir ett alltmer skövlat och övergivet landskap. I vår tid nu också förstörda livsmiljöer för såväl djur som människor genom enorma vindkraftsområden.

Exemplen på att det kunde vara annorlunda ligger inte långt borta, vi behöver bara gå över kölen till Norge. Där blomstrar det som vi kallar glesbygd, från Hammerfest i norr längs hela kusten ligger välmående samhällen vilka lever, inte genom bidrag och allmosor, utan genom att man får del av de rikedomar som producerats i det egna området. Det är en stor skillnad att se rätten till egenförsörjning, och att uppleva sig som bidragstagare, vilket är fallet i Sverige.

Av och till vaknar samvetet hos någon eller några. Då skrivs en del i media, och senast häromdagen presenterades en undersökning som visade på de mycket stora belopp som undanhålls de norrländska kommunerna, skulle man gjort samma fördelningssätt som man gör i Norge.

De svenska politikerna borde oroa sig mer än man gör, landet kan inte leva på stad allena. Och det koloniala tänkandet som så tydligt finns i statens sätt att se på delar av landet, det borde kastas på historiens soptipp.

I vår tid av förändring krävs nya synsätt, om man menar något med begrepp som “att hela landet skall leva”..

2016.08.11

Jarl

Påsktankar

Långfredags morgon när detta skrivs. Solen reser sig sakta över Dekarsöns skogar, en ny dag randas. I ett sedan länge förflutet var detta en kyrkodag i mitt liv. Fader Gustav var ingen stor kyrkobesökare, men en gång om året ville han ta del av högmässan i Kalix kyrka, på långfredagen. Och den lille sonen följde snällt och gärna med. Den som känner kyrkoårets olika budskap vet att detta är den kanske mest ödesmättade dagen av alla. Varför den fascinerade min far så, kan man ibland undra över.

Innan den här dagen är slut skall vi umgåtts med sonen Jesper och hans familj. 2-åringen Loran som är en alltmer karaktärsstark liten kille. Vi skall ha lyssnat på en konsert med Björn Afzelius musik, en av det sena 1990-talets stora poeter enligt undertecknads och mångas mening.

Men först några reflektioner som kanske passar en sådan här dag. PO Tidholm är en journalist och krönikör som intresserat sig för utvecklingen (eller avvecklingen) av den landsdel som kallas Norrland. Han har till och med tillägnat det intresset en bok med samma namn, en bok väl värd att läsa.

Att Norrland i den centrala maktens ögon har haft en kolonial status, det fastställde redan Axel Oxenstierna med sitt klassiska uttalande ”i Norrland hava vi vårt Indien, blott vi förstå att utnyttja det”. Och utnyttja det har man gjort. Norrland som leverantör av råvaror och tjänster har under århundraden nu plockats på sina rikedomar i malmen, i de strömmande vattnen och i våra skogar. Och nu är den storskaliga exploateringen igång igen. Den största någonsin om man ser till de arealer som berörs.

När Malmö skall bygga vindkraft och journalisten frågar var de stora snurrorna, högre än Kaknästornet och Turning Torso skall byggas blir svaret, i Norrland. Så är också fallet när Munchen bygger vindkraft, då byggs den i norrland där enorma vildmarksområden förvandlas till industriområden. Det är bara 2 exempel. nu pågår en exploatering som går galet fort, allt för att berörda inte skall hinna med i den byråkratiska process som överklaganden innebär. En utveckling som helt bygger på subventioner, vi som medborgare får betala på olika sätt.

Och i lokaltidningen häcklas den politiker som har modet att ifrågasätta utvecklingen. Så demonstreras den journalistiska ignoransen. Ingen borde förundras över att den tidningen förlorar läsare. Men mer om det en annan gång. En trevlig påsk unnar undertecknad sina läsare.

2015.04.03

Jarl Strömbäck