Solen skiner och snön är gnistrande vit när jag söndag morgon
vid 9-tiden lastar in skidorna i bilen. Det är dags för en fin vårtur i den
speciella terräng som kallas Rutberget i Norra Ångermanland. Väl på parkeringen
vid tjärnen i skogen noterar jag att jag inte är första bilen på plats. Ett
10-tal har hunnit före.
Spåret de ca 6,5 km upp till ”hotellet” är inte lättåkt.
Nattens kyla har gjort is i spåren av gårdagens värme, och det är bakhalt.
Spåret letar sig hela tiden uppåt, mer eller mindre. Svetten lackar väl uppe
vid raststugan. Däruppe finns redan Ingvar, en gammal bekant sedan många år. Vi
pratar om mångahanda ting och njuter i förmiddagssolen medan tillströmningen av
åkare tilltar.
Efter en timmes fika och prat blir det dags att göra en
sväng över myrarna, och ner till bilen. Det bär neråt, och är en prövning också
för vana skidåkare. I skuggan är spåret isigt snabbt, där solen fått fäste
suger det fast i den mjuka snön. Det gäller att kontrollera åkningen, om man
inte vill stå på örona i isig skarsnö. Drygt 2 timmar i solen och 15 km på
skidorna, det är dags att åka hem.
Där väntar dusch och en välbehövd lunchmiddag innan själen
också skall få sitt. Det är vårkonsert med David Lindgren, känd från bland
annat melodifestivalen, och den lokala konsertorkestern. Nya människor med
musiken som intresse fyller lokalen, gammal och ung. Stämningen är riktigt fin,
och musiken spänner från klassiskt till nyskrivet och modernt. Ett Thomas Ledin
potpurri får avsluta konserten, och publiken tackar med stående ovationer.
Kulturen i sin ursprungliga form av musik och teater, är en
viktig värdemätare på varje samhälle. I kommunen norr om skogen är den hårt
trängd av andra politiska prioriteringar, och undertecknad var symptomatiskt nog
den ende av kommunens 61 i fullmäktige som bevistade konserten.
En fin vårvinterdags skymning avslutar en aktiv dag, där
både kropp och själ fått sin beskärda del av positiva upplevelser.
2013.04.16
Jarl Strömbäck/SPI
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar