Snön lyser bländande vit över isen när jag i lugn takt låter
skidorna ta mig milen runt vårt eget lilla ”Lidingö”, i kommunen norr om
skogen. Det är befriande att åka skidor när förhållandena är de rätta. Och
tankarna går till senare tiders debatt.
I England, ett land som gärna ser sig som demokratins
högborg, har nu oron över det europeiska unionsbygget spridit sig också upp på
högsta nivå. De friheter som EU skulle ge oss alla, har med några års
erfarenheter fört med sig en baksmälla som nu hotar dess grundvalar. Den
ekonomiska frisläppthet som kom med avregleringen av valutorna och införandet
av euron, tolkades tydligen av vissa länder som en frihet att släppa konsumtionen
fri, utan hänsynstagande till den nationella ekonomins begränsningar.
Någon annan får betala har tydligen blivit axiom i vissa
länder, och köpfesten har rasat med fokus på de försigkomna. När nu den
potemkinkulissen rasat, återstår vem som skall bygga upp verkligheten igen, och
då finns profitörerna långt borta. Då handlar det om fattigt folk och någon
annan. Denne någon annan som ständigt dyker upp där ansvarigheten lämnat ”walk
over”.
Kaos och brinnande bilar är inget man förknippar med en god
och levande demokrati. Det var knappast det som var målet med EU. Att man nu
hamnat där i viss mån, har tyvärr också med friheten att göra. De alltför lösa
tyglarna har öppnat för ”smash and grab”, de starka att ta för sig på de svagas
bekostnad. Det är knappast det man i utvecklade demokratier menar med det
liberala frihetsbegreppet.
I det ligger istället
att ”samhälle skall med lag och ordning byggas”. Ett trist synsätt kanske, men
också den grund på vilken verklig frihet för det stora flertalet kan frodas.
I England vill man nu stoppa utvecklingen av EU mot en
federation. Det finns alla skäl att ta en ”time out”, att reda ut de nuvarande
problemen innan man går vidare med reformer man inte kan förutse följderna av.
I så måtto är Englands initiativ att bromsa en utveckling
som blir alltmer komplex, säkert nyttig.
Och också i landet i norr växer EU-skepticismen. Allt färre
vill byta kronan mot Euron.
2013.02.03
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar