Så var det dags igen i landstinget i Västernorrland. Det ena krispaketet har inte hunnit verka innan nästa knackar på. Nu är det ”nye” landstingsdirektören som tagit fram kvasten, och det han föreslår skall sopas bort är de aktiviteter inom landstingets ram som inte anses tillhöra kärnverksamheterna. Främst då skolor och kulturaktiviteter. Inget ont i det, kan man finna nya huvudmän för de områdena, så visst vore det bra. Men det löser på inga sätt landstingets problem.
Den besparing man nu ser framförs sig om ca 500 miljoner kan nämligen inte täckas med de ca 200 millioner, (ca 3% av landstingets budget,) landstinget betalar in i regional utvecklings budget. Svaren på landstingets återkommande problem ryms inom sjukvården, dess organisation och kostnader. Det är också där underskotten under alla år varit problemet.
I de olika utredningar som gjorts har också funnits vägledning för att förbättra flöden och ekonomi. Ett exempel är den operationsutredning som presenterades för några år sedan, och som visade att vi hade dubbelt så många operationssalar sammanlagt på våra sjukhus, än som borde vara fallet med ett effektivt utnyttjande. Och att följaktligen utnyttjandegraden var mycket låg. Vidare framkom att schemaläggningen inom på området inte fungerade på ett optimalt sätt, det fanns ingen övergripande styrning vilket innebar att operationer ibland inställdes pga brist på personal nödvändig i arbetet.
Den typen av utredningar har tyvärr tendensen att hamna i frysboxen tämligen snabbt, de är inte önskade av professionen, och drunknar i käbblet mellan mellan politiker som borde stå över särintressen, men väljer att se sin roll som företrädare för ett visst sjukhus. Striden förblindar, den leder bort från en konstruktiv lösning. De politiker som väljer att ständigt angripa andra sjukhus än det ”egna”, permanentar problemen istället för att lösa dem.
2011.11.03
Jarl Strömbäck/SPI
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar